I fredagsmorse blev jag väckt på ett underbart sätt. Min älskade Jocke traskade uppför trappan, sjungandes med en härlig frukostbricka i händerna. En kram och en puss och en intrippandes tonårsdotter, som hamnade bredvid mig i sängen, levande ljus och nybryggt kaffe. Kan det bli så mycket bättre än så? Jocke hade lyckats att köpa present åt mig utan att jag lagt märke till det... vilket är konstigt för jag tyckre det är roligt att följa med honom när han åker ut och åker.
Vad låg i paketet? Jo, J-Lo´s parfym Glow.. vilken jag luktat och suktat efter i flera månader varje gång jag varit inne på Åhléns utan Jocke. Fattar inte hur han visste vad han skulle köpa till mig?
Linda hade oxå köpt den rätta presenten; ett lipgloss med cocos-smak/doft. Är barnsligt förtjust i just cocos-dofter och Linda var väl trött på att jag alltid snor hennes väldoftande lipgloss *ler*
Annars är jag inte en hejare på att fira födelsedagar. Tycker mer att det är jobbigt att fylla år. Inte för att jag blir äldre utan med för det ej valbara stohej som kommer med på köpet den dagen. Man pratar i telefon med personer som man under årets 365 dagar inte pratar med annars. Detta leder många gånger till krystade samtal..
Jga har iaf sagt till Jocke att jag inte kommer att vilja bli firad överhuvudtaget nästa år då jag fyller 35 år. Av nån anledning så ses 35 år som ett jämnt "tal" vilket jag inte tycker at det är. Kompisgängen firar detta med ett ordentligt ståhej, jag kommer nog att vilja åka bort. Utomlands en vecka vore nog inte helt fel..