Det har vart en del skriverier i bl.a. Aftonbladet angående det fattiga Sverige och hur barn får skämmas i skolan pga hemmets dåliga ekonomi och rent av tacka nej eller hitta på en lögn för att slippa undan skolresor, diskon m.m. Tycker det är hemskt att barn skall behöva göra detta.
Själv har jag min 7 åriga dotter som snart kommer gå ur lekis... eller förskoleklass som det så snyggt heter idag. Varje skoldag så har de fruktstund och denna frukt tas med hemifrån. Kan ju tyckas inte är så mycket i kostnad, men om man slog ut det per år så blir det en hel del... även om det inte är enorma summor (för vissa). Om man väger en banan (160g) och multiplicerar det med antal dagar de vart i skolan (vt. 92 dagar) samt multiplicerar det med kilopriset (ca 24:-/kg).
92x0,160=14,72kg
14,72x24=353,28:- under vårterminens del i frukt, under höstterminen 322,56:-.
Sammanlagt kostar frukt varje år: 675,84:-
Diskon, tja, det är inte ofta det vart diskon. 10:- i inträde samt så får de köpa godis och dricka i cafeterian. Jag har då skickat med dottern max 40:- att handla för. Så här är det sammanlagt 50:- per gång x 4ggr (hela skolåret dottern valt att gått)= 200:-
Skolavslutning ht. och vt. skramlat till lärare sammanlagt 100:-
Sedan har vi skolutflykter. Bara under maj var det 3st utflykter där man som förälder fått fixat matsäcken eftersom skollunch inte serverats dessa dagar. Den första var hem till dotterns lärare. Här kunde man ta med korv för grillning. Min första tanke var: Kan man inte köpt korv och bjuda de 13 barn som går i klassen? Maken hade god lust att köpa 4 paket korv och skicka med dottern som en pik.
Men i matsäcken har man lagt ner korv, korvbröd, frukt, något digestive kex och festis alt. varm choklad, smörgås och frukt då de inte kunnat grillat. En gång fick de ta med pengar, max 40:- att handla för. Räknat i runda slängar kanske runt 150:- i matsäck kostnad de fyra gånger de vart iväg.
Årets omkostnader:1125,84:-
Egentligen är ju matkostnaderna mer eftersom man inte får köpa 4 korvbröd, korvar osv. utan hela förpackningar. Jag räknade i stycke pris.
Jag är en sån där långtids sjukskriven sate som har en inkomst på 7000:- i månaden. Om min man inte haft en rätt ok heltidslön eller att jag vart ensamstående. Hur hade min tillvaro sett ut då? Hade mina barn fått stå och skämmas då? För det är inte bara den biten med omkostnader jag radat upp. Kläder kostar med. Idag är det klädkod redan på 5-års verksamheten kan jag tala om. Högavlönade morsor som står och blingar med sina barns Reima overaller, något annat kan man ju INTE ta på dem. Det märks även på dessa barn hur de trakasserar de som kanske har något slitna, ärvda kläder. Kanske inte "matchar" in med sina kläder. Samhället är bra sjukt. Vill man inte att sitt barn skall bli mobbat så är det bara att se till att barnen har bra kläder.
Nu är jag sådan som försöker pränta in i huvudet på framförallt min dotter att man duger som man är. Huvudsaken är att man har kläder så man inte fryser eller blir blöt. Det finns faktiskt de som inte ens har kläder eller få gå i trasiga, försmå kläder och skor. Och man skall vara tacksam för den mat som serveras och de saker man får skall man vara rädd om. Man behandlar andra som man själv vill bli behandlad. Jag hoppas att mina predikningar för henne skall gå in och stanna där.
Är det rätt att man som förälder skall stå och betala dessa summor? Var inte skolan "gratis"? För oftast har man ju inte heller bara ett barn. 2-3 barn är ju ett rätt vanligt antal i en familj. Att barnbidraget skall räcka till allt som rör barnet, det gör det inte. Och även om nu vi inte skiter pengar försöker vi spara undan en slant till ungarna varje månad. Man köper och säljer av saker för att finansiera intressen. För det är ju också en omkostnad. Fotboll, musikskola m.m.
Tycker att det sparas på fel ställen. Barnen är vår framtid. Varför inte ge dem en rättvis start från början?
Det är nog dags att vi vaknar upp, ser allvaret med att vi även i sverige har riktigt missär. Köp en majblomma nästa år, de pengarna går tilll barn som behöver det!
/B
Denna kostnad är den samma för de andra barnen i klassen.
Dagen börjar med att barnen får lämna fruktburk och kontaktbok på en rullvagn. På så viss ser man redan då vilka barn som inte har frukt. Detta kan även kontrolleras av att läraren tittar i deras väska.
De två barn som väldigt sällan haft med sig frukt är tillbakadragna och inte precis gapar efter någon annans frukt. Dessa barn har inte heller "en stabil grund" i sitt hem just nu. Och varför jag vet en hel del är att jag dels vart med i klassen hela dagar och sett med egna ögon hur det fungerar. Har även bra kontakt med läraren, och ta nu inte DET som att hon skvallrar om barnens situation, för det gör hon inte. Dels är dottern väldigt bra vän med det ena barnet. Och "byn" är liten, inte för att man lyssnar på skvaller, men man har lite mer insyn på personer och hur de har det här. Man ses i princip varje dag, om inte i skolan så i affären, man hejar på gatan osv.
Anledning till varför många häromkring är/var arbetslösa och kanske halkat efter ekonomiskt är att de flesta jobbat på Volvo i Köping, samt på de industrier som fanns nere på "bruket" innan lågkonjunkturen slog till. Har för mig att idag är det 3-4 industri företag som fått slagit igen i Kolsva efter lågkonjunkturen, samt att kvarvarande företag fått skära ner på personal. Volvo sållade bort en hel del personal, några har fått komma tillbaka.
Ett år efter denna lågkonjunktur var det 6 familjen som splittrades i "byn" och sålde husen de bott i. Här kände jag personligen 2 par av 6 och här hade ekonomin satt sina spår tyvärr.
Tycker man inte skall jämföra Sverige med tex. Afrikas svältande barn osv. Men sanningen är den att barn i Sverige mår sämre. Stressen från föräldrarnas/förälderns kämpande av ekonomin och mat på bordet börjar bli mer tydligt!! Man kan inte blunda för det längre. Lågkonjunkturen gjorde sitt om vi säger så. Men även de hårdare reglerna inom F-kassa, sjukskrivning, utförsäkring osv. har även det satt sina spår.
Maken jobbar som behandlingspedagog. Från tungt missbrukande människor på anstalt och nu inom socialen, stödjande inom familjerådgivning m.m. Och det ÄR stort tryck på familjerna idag. Framförallt i de mindre städerna.
Så det är nog dags att öppna ögonen och ta ur tummen ur arslet och se till att göra något för Sveriges barn. Mitt blogg inlägg spårade ur lite (en hel del?), eftersom det var mer en fråga från början om det skulle kosta pengar i en "gratis" skola?
Dock tyckte jag att det var intressant att se andras reaktioner när det hela "ballade" ur. Erikthur har ju en lite mer annorlunda syn på det hela. Men du har ju även sett och bott i ett mer enklare land som har kopplingar till din frus ursprung? Är det inte så? Rätta mig om jag har fel. Men om man nu ser till Sverige, tycker man det är ok att Sveriges barn skall behöva må psykiskt och kanske tom fysiskt dåligt när vi nu är ett så "rikt" land?