Inte katternas år (eller katternas oturs år)

[Blossom7]

I år har det verkligen inte varit katternas år.
I början av våren så åkte ju lilla Nian in akut, sen var det lille laban med sina urinvägsproblem. I morse åkte mormor katt in akut.
Akut andnöd, lungödem och hjärtsvikt. Hamnade i syrgasbur med vätskedropp för att häva hjärtsvikten. Och där är hon kvar, stabil för tillfället.
Veterinären fattar inte riktigt vad det är som händer. Skall nu testas för tumör i sköldkörteln. Stackars lilla katt.
Så idag blir det en kort blogg, är på tok för ledsen och deppad för att orka med något mer.
/B

[Blossom7]

Tack alla för de snälla orden.
Har gråtit och funderat hela eftermiddagen.
Vet att det var rätt beslut, men det gör det inte lättare.
Har behövt göra detta några gånger i mitt liv tidigare. Både med hund och häst men detta var min första katt.
Nu skall jag tända ett ljus för henne och gråta en stund till.
/B

[Morellen]

Stor kram! Jag vet hur svårt det känns att ta ett sånt beslut men ibland är det det enda rätta.

[Mogwai]

Det gör det verkligen inte lättare inom en, även hur rätt man än vet att det var att man tog det beslutet. Det gör likt förbaskat ont och man gråter. Så småningom så blir det dock lättare och det är de glada minnen som man har av katten som tar över. Det tar tid dock, en liten fyrtassig familjemedlem som försvunnit från en ju. Stor kram