1)
Mörtarna. Jag har ju beslutat att göra mig av med en massa fisk, däribland mina
mörtar. De blir mer och mer som blixtsnabba silverfärgade guldfiskar för varje
dag. Tyvärr går de inte att släppa ut, det är för kallt ute än, och jag tror
inte jag kan få tag i nån som har ett stort akvarium och tar väl hand om dem -
och jag har fasen inte fött upp dem från mikroskopiska yngel bara för att de
skall bli ciklidmat... Så vad sjutton skall jag göra av dem? De andra fiskarna
skall ut på auktionen i Tyresö, men det kan jag ju knappast göra med mörtarna...
Jag vet inte om jag skulle kalla dem vackra, men intressanta och med massor av
personlighet, det är de. 2) Crenuchusarna. Jag har fortfarande ingen aning om
vart den tredje tog vägen. Kanske har den hoppat ut och lyckats sprattla bakom
något på golvet. Det kvarvarande paret går i 90-liters - hanen håller grotta,
honan står bakom ett filter. Jag ser dem kanske fem minuter per dag, resten står
de gömda. Ingen av dem äter särskilt bra. För det första måste maten röra på sig
(t.ex. sjunka) för att de skall hugga, för det andra skall de ha gott om tid
(dvs maten skall sjunka _väldigt_ långsamt), sen är de kinkiga i maten. Om de
hugger tre frys-artemior innan de sjunkit till botten, sväljer de en och spottar
ut två. Räkmix var inte gott, artemia var inte gott, röda mygglarver var inte
gott, vita mygglarver var inte gott, torrfoder var inte gott... Vad sjutton är
de vana att äta? Jag försöker lära dem att associera mitt uppdykande vid
akvariet med mat, men det är svårt nog att få dem att associera *mat* med mat.
Hur i helsike har dessa fiskar undgått att svälta ihjäl i Akvarieleasings
akvarier? Annars är de ju spaceade. De ser ut som abborrar men rör sig exakt som
en Apistogramma. Det enda tetra-lika med dem är fettfenan. Torde väl inte gå att
få dem att leka, särskilt inte som de är så dåliga på att äta, men försöka skall
jag!