Zoopet

Artbeskrivningar för affärer | Bli vanlig medlem | Bli Goldmedlem |

Fiskar / Fiskbeskrivning

Guldfisk

Carassius auratus auratus

Vetenskapligt namn:

Carassius auratus auratus

Tidigare vetenskapligt namn:

Cyprinus auratus

Familj:

Cyprinidae

Handelsnamn:

Guldfisk

Utbredning:

Asien, samt en del andra st�llen.

St�rre bild i bildarkivet Foto: Kjell Fohrman

10 - 23 °C

I naturen lever olika fiskarter i olika vatten som h�ller olika temperaturer. Oftast �r det tropiska fiskar som finns i v�ra akvarier, vilket inneb�r att de vill ha ganska varmt vatten. Vattentemperaturen kan dock variera under �ret �ven i tropiska vatten. Till skillnad fr�n m�nniskan �r fiskar v�xelvarma djur, vilket inneb�r att deras kroppstemperatur f�ljer med sv�ngningar i vattentemperaturen. D�rf�r �r det speciellt viktigt att vi har r�tt temperatur p� akvarievattnet.

Arter som lever i vatten d�r det �r stora sv�ngningar i temperaturen mellan olika �rstider �r naturligtvis mindre k�nsliga f�r temperaturvariationer �n de som lever i vatten d�r temperaturen �r ungef�r samma �ret runt.

De temperaturer vi har angivit f�r varje art anger inom vilket intervall temperaturen skall h�lla sig i akvariet f�r att fiskarna skall trivas.

45 cm

Att ange en arts max.l�ngd �r inte det enklaste. En art blir ofta olika stor i naturen och i akvarium (oftast st�rre i akvariemilj�), hanar och honor �r olika stora osv. N�r vi ber�knat en arts l�ngd har vi utg�tt fr�n normal vuxen storlek i naturen, samt den st�rsta av honan och hanen (oftast hanen, men l�ngtifr�n alltid).

Den l�ngd vi angivit kan skilja sig ganska mycket fr�n den l�ngd de kan uppn� i akvarium. Ett exempel p� ett sl�kte som blir betydligt st�rre i akvarium �r malawicikliderna i sl�ktet Aulonocara. I naturen blir de oftast inte st�rre �r 9 cm, i akvarium blir de ofta 13-14 cm, dvs 50% l�ngre. Anledningen till att en art blir st�rre i akvarium �n i naturen �r tillg�ngen p� mat. I akvariet f�r de betydligt mer mat, som de inte beh�ver arbeta (motionera) f�r, �n de f�r i naturen.

Ett exempel p� motsatsen �r hajmalen (Pangasius hypophthalmus) som i naturen kan bli 130 cm, men som i akvarium kan bli 80 cm, ja ofta inte ens s� l�ng. Anledningen till detta �r att fiskarna beh�ver utrymme f�r att v�xa till naturlig storlek. �r akvariet f�r litet stannar den oftast upp i v�xten.

D�rf�r �r det sv�rt att ange en exakt vuxenstorlek, men siffran som angivits �r �nd� en ungef�rlig utg�ngspunkt.

Ursprunglig v�rldsdel

H�r anges fr�n vilken v�rldsdel en speciell art h�rstammar. Hela v�rldsdelen �r visserligern markerad, men detta inneb�r i regel inte att arten lever i hela det markerade omr�det.

Sannorlikare �r att den bara finns i ett mindre omr�de som t.ex. vid ett litet rev i en speciell sj�, i ett st�rre flodomr�de etc. F�r n�rmare angivelse av omr�det se "Utbredning" p� varje fiskbeskrivning.

pH 6-8

pH �r ett m�tt p� vattnets surhet och alkalinitet och m�ts i en skala fr�n 0 till 14 d�r pH 7 st�r f�r neutralt vatten, �ver 7 �r basiskt (alkaliskt) och under 7 �r surt. pH-v�rdet best�ms av om den materia (t.ex. mineraler, organiskt material) som har l�st sig i vattnet �r alkaliskt eller surt och av m�ngden l�st materia.

Olika arter lever i naturen i olika sorters vatten. I Sydamerika och Asien �r oftast vattnet surt (pH under 7) till neutralt (runt 7), i V�stafrika relativt neutralt (runt 7), i Centralamerika och djupvattenssj�arna i �stafrika basiskt (�ver 7).

D�rf�r �r det viktigt att fiskarna i akvariet har ungef�r samma vatten. Vill du ha reda p� mer om pH, som hur man m�ter, eller hur man �ndrar pH-v�rdet uppmanar jag dig till att g� in p� rubriken "Akvarievatten" som du finner i huvudkolumnen till h�ger. Under rubriken "Akvarievatten" hittar du ocks� mycket annan information om olika vattenkemiska f�rh�llanden man m�ste t�nka p�. Till exempel �r det mycket viktigt att k�nna till vattnets KH-v�rde.

F�r varje fiskart har vi angivit ett intervall inom vilket pH-v�rdet skall befinna sig f�r att just denna art skall trivas. Visst kan man genom l�ngsam tillv�njning v�nja m�nga arter till att �verleva i vattenv�rden som ligger utanf�r detta intervall, men det �r definitivt inte att rekommendera eftersom det dels �r fr�gan om djurpl�geri och dels i det l�nga loppet �nd� riskerar att ta en �nde med f�rskr�ckelse.

Ett annan viktig faktor vad g�ller pH-v�rdet �r att det h�lls stabilt, dvs det f�r ej variera f�r mycket, stora hopp i pH-v�rdet (�ven om den �vre och undre gr�nsen ligger inom intervallet) �r mycket skadligt f�r m�nga fiskarter. Mer om detta hittar du i avdelningen "Akvarievatten".

120 cm & 250 liter

Olika fiskarter kr�ver olika storlek p� akvariet. Vad som p�verkar detta �r naturligtvis i f�rsta hand fiskens storlek, men det finns ocks� annat. Aktiva fiskar som simmar mycket kr�ver ett st�rre akvarium �n en mer passiv osv.

Vi har angivit en siffra b�de f�r akvariets minsta l�ngd och f�r dess minsta innerh�ll i liter. Ofta f�ljs dessa b�gge siffror �t, men inte alltid. Framf�rallt v�ldigt aktiva fiskar vill ha relativt l�nga akvarier eftersom de simmar mycket och d� beh�ver ett stort simutrymme. Andra ganska passiva men stora fiskarter �ter kanske mycket och d� kr�vs det ett stort liter-inneh�ll f�r att det �r l�ttare att uppr�tth�lla en biologisk balans i ett s�dant akvarium.

I regel f�ljs dock de b�gge m�ttstockarna �t. V�r angivelse kan bara ses som en ungef�rlig utg�ngspunkt f�r hur litet ett akvarium kan vara. Ett st�rre akvarium �r aldrig fel och det �r alltid l�ttare att sk�ta och hitta en biologisk balans ju st�rre ett akvarium �r.

Sv�righetsgrad

Olika arter �r olika v�l anpassade till ett liv i akvarium. En del arter skall inte g� i akvarium. Vi har utifr�n v�r bed�mning placerat samtliga arter i olika grupper allt efter deras sv�righetsgrad, med 1 som enklast och 5 som sv�rast.
1 - Mycket t�lig, fredlig och l�mplig nyb�rjarart.
2 - Relativt t�lig och fredlig art som normalt �r l�ttsk�tt.
3 - L�mplig som akvariefisk, men l�s helst en bok och/eller prata med n�gon med erfarenhet av denna art, f�r att s�tta dig in i dess speciella krav.
4 - Denna art �r sv�r att h�lla i akvarium och �r bara l�mplig f�r specialister som kan erbjuda arten r�tt f�rh�llanden i ett specialakvarium.
5 - Klart ol�mplig som akvariefisk. Oftast p� grund av artens storlek och/eller aggressivitet.
Den gradering vi gjort �r sj�lvklart beroende av v�r erfarenhet (och av de �vriga akvarister vi konsulterat) av just dessa fiskar. Andra akvarister kan ha kommit fram till andra slutsatser, utifr�n de f�rh�llanden de haft sina fiskar under. Dessa kan ocks� ha r�tt, �ven om de kanske inte satt samma "betyg" som vi gjort.

D�rf�r skall v�ra "betyg" inte betraktas som en evig sanning som inte kan ifr�gas�ttas, utan b�r tas med en nypa salt, men i alla fall tas som en utg�ngspunkt n�r det g�ller att veta hur sv�rsk�tt en art �r.

Odlingsval�r

SARF (Sveriges Akvarief�reningars Riksf�rbund) driver en odlingskampanj f�r att uppmuntra till odling av akvariefisk. Alla som �r medlemmar i en SARF-ansluten akvarief�rening kan delta i odlingskampanjen och t.ex. er�vra m�rken efter hur framg�ngsrik man �r som odlare. �ven andra kan sj�lvklart ha nytta av att veta de olika odlingsval�rerna eftersom de anger sv�righetsgraden f�r odling av de fiskar man har.

Mer information om odlingskampanjen finns p� http://www.akvariet.tripnet.se/odling/ok.html F�ljande niv�er finns - guld, silver och brons - de fiskar som �r utm�rkta med ett ? som odlingsval�r har �nnu inte placerats p� n�gon niv�.

Dessutom finns n�got som heter "elit". Vissa arter har funnits under en l�ngre tid i Sverige men aldrig odlats och dessa har allts� f�tt epitetet elit. S� snart n�gon har lyckats odla n�gon av dessa arter s� flyttas arten direkt fr�n "elit" till "guld". Vi var valt att ange de arter som nu �r "elit" som "guld" eftersom vi inte har m�jlighet att kontinuerligt uppdatera de f�r�ndringar som sker. F�r den som �r intresserad av ta reda p� vilka arter som �r "elit" uppmanar vi att ni tittar p� SARFs hemsida enligt ovan.

All�tare. I akvarium �ter den allt standardfoder, inklusive v�xter. Den �r d�rf�r inte s� l�mplig ihop med finbladiga v�xter.
Den �r romspridare och kan producera mer �n 1000 �gg per lek.
Guldfisken �r en fredlig och mycket popul�r akvarie- och dammfisk. Den �r en l�ttsk�tt fisk, som inte st�ller n�gra st�rre krav p� akvariets inredning och anpassar sig till s�v�l surt som basiskt vatten.
Det �r mycket sv�rt att se skillnad p� k�nen men hanarna �r n�got sm�ckrare, medan honorna �r n�got rundare. Under lekperioden bildas det sm� v�rtliknande vitaktiga utv�xter p� hanens panna och g�llock.
Den max. storlek som anges ovan g�ller f�r den "ursprungliga" guldfisken i utedammar. I akvarium blir de s�llan mer �n 30 cm.

Den har odlats under tusentals �r och m�ngder av f�rg- och formvarianter f�rekommer i handeln. N�mnas kan bl.a. sl�jstj�rt (som har f�tt en egen artbeskrivning), Shubunkin, teleskopfisk, oranda osv

Fler bilder p� samma art

PERSONLIGA ERFARENHETER AV FISKEN

Nedan kan Zoopet's medlemmar l�gga in en kommentar om sin EGEN erfarenhet av denna art. Diskussioner om arten skall f�ras i Zoopets "Forum" och inte h�r och d�rf�r f�r inga fr�gor st�llas, man f�r inte heller g� i polemik med andras synpunkter. Ber�tta enbart om dina EGNA erfarenheter av arten.

K�pes och S�ljes-annonser f�r inte f�rekomma bland kommentarerna och s�dana raderas snart de uppt�cks och dessutom kommer personen som lagt in dom att faktureras 500 kr inkl. moms.

Alla kan ta del av denna information. Zoopet garanterar inte att den information som anges �r korrekt

Klicka h�r om du vill l�gga till en egen kommentar

KOMMENTARER

Guldfiskar i dammen av roffen2 (2012-08-17 13:08:08)

Jag gr�vde en mindre damm p� 2000 liter och skaffade sex guldfiskar. Dessa �r tre Sarassa och tre Shubunkin, k�pte dem p� en plantskola. F�rst n�r jag sl�ppte i dom var dom runt och kollade p� allt, men sen n�sta dag var dom r�dda och blyga. Efter ytterligare n�n dag �r de pigga och fram�t igen. De har l�rt sig att det vankas mat om man st�ller sig p� ett visst st�lle.

Jag �r f�rv�nad att de �ter s� lite, bara n�gra pellets, sen orkar de inte mer. Och sen vilar de middag - st�r bara och h�nger en stund.

De �r �verraskande intressanta, simmar runt �verallt i dammen, n�stan upp p� land i bland. Oftast i stim, men delar ocks� p� sig emellan�t. Leker och jagar varandra emellan�t. Man kan sitt och titta l�nge p� vad de har f�r sig.

Jag sk�mmer bort dem med ganska mycket mat, vill att de ska bli stora s� risken minskar att f�glar eller katter tar dom. V�xer ganska fort, jag har en bra pump f�r att ta hand om allt skr�p.

Guldfiskar av Serkann97 (2012-03-28 02:03:09)

Hej jag t�nkte s�ga om att mina guldfiskar lever med m�nga fiskar jag har 3 stycken guldfiskar en kampfisk,en ancistrus,en guldgurami och en gul alg�tare s� det �r ingen problem jag har 25 grader och dem verkar trivasSerkan

EJ REKOMMENDERAD FISK av ali_fish (2011-03-12 21:03:50)

Jag har k�pt 5st. Men dom dog efter en vecka och har k�pt f�rut men dom dog ocks�

Roliga fiskar av Kapten Zoom (2011-02-21 14:02:28)

Guldfiskarna �r de roligaste fiskarna jag har. De �r n�stan som sm� hundar, n�r jag kommer in i rummet b�rjar de sv�rma framme mitt p� den b�jda framrutan. Om jag st�ller mig p� sidan av karet kommer de dit och tittar p� mig.

De framst�r som konstant hungriga, vilket de kanske �r ocks�. :-)

Men man b�r ha ett bra filter, f�r de sl�pper en hel del extrementer efter sig.

De v�xer ocks� v�ldigt fort. D�rf�r b�r man ha space eller g�ra sig redo att uppgradera.

V�xt som funkar. av Dimoed (2009-01-07 13:01:20)

Hej !

Har nu haft Carassius Auratus Comet i n�stan tre �r i en damm p� 260 liter. De �r 20 cm nu, st�rsta hanen ca 26 cm med fenorna d� det �r sl�jliknande fenor p� denna sort. De gr�ver och rotar en massa och har flyttat bort gruset som l�g i de �vre regionerna av dammen helt. De flesta v�xter har de k�kat upp eller f�rst�rt genom att riva s�nder dem men en v�xt som klarat sig under dessa �r �r Microsorium pteropus. Den "busken" f�r i stort sett vara helt i fred. Ett tjockt lager grus i botten g�r v�l sitt till d� de inte gr�ver upp den heller. De �ter allt m�jligt havregryn, br�d som kanterna blivit bortskurna fr�n, potatis, ris, linser och naturligtvis vanligt fiskfoder. :)

Stor guldfisk av Maleficum (2008-02-12 23:02:06)

http://www.dr.dk/P1/Natursyn/Udsendelser/2007/05/20070515110755.htm

en anledning till varf�r guldfiskar inte borde bo i liten sk�l! Riktigt maffig firre =)

Trevliga! av Becka (2007-01-14 12:01:06)

Jag har nu haft sl�jstj�rtar i 6-7 m�nader och jag tycker dem �r j�ttetrevliga fiskar. Men det �r som alltid problem med v�xterna. Dem �ter dem och �lskar att �ta v�xterna...
Jag f�rs�kte med ett tappert f�rs�k att f� dem sluta �ta p� v�xterna p� botten, genom att s�tta in Andmat, men... andmaten var borta efter bara 2 dygn, s� nu har jag fortfarande trasiga v�xter.
Men mina l�ter i alla fall bli mina bredbladiga v�xter!
Lycka till alla med era sl�jstj�rtar och gudfiskar!

S�ta och smarta!! av PetitJolie (2006-11-07 18:11:55)

Mina tv� svarta sl�jstj�rtar Oliver & Elmer �r nog det smartaste som finns! S� fort man knackar p� glaset s� avbryter de vad de h�ller p� med och kommer till mig! :P
De �r inte s�rskillt sv�rsk�tta, utan trivs i sitt 250-literskar tillsammans med diverse andra fiskar.
De �r genomsn�lla och har aldrig bitit en enda fisk!
Men sn�lla, sn�lla h�ll dem i en fin damm eller ett stort akvarie. De beh�ver plats annars m�r de inte bra!!
/Ebba

HOPPA UR SK�LEN av Oregistrerade (2006-07-19 21:07:01)

Jag hade 2 guldfiskar i en guldfisksk�l, en av dom hoppade ur och dog. D� skafade jag ett 100 liters akvarium d�r den andre har det syper bra. Sk�lar till fiskar �r inte juste. / Rebecca 9 �r.

mat? av Oregistrerade (2006-06-03 12:06:47)

Jag fick 2 sm� guldfiskar i present. Men hur mycket ska man mata dem? Jag har gett dem r�tt mycket f�r de verkar vara hungriga hela tiden! Men jag vill ju inte mata ihj�l dom.

F�r den som gillar livliga fiskar av Oregistrerade (2006-04-11 12:04:08)

En pigg och alltid hungrig fisk som alltid blir tjenis med den som handmatar. Sj�lv har jag guldfisken p� bilden, sl�jstj�rtar med stora b�jande fenor och shubunkin (ser ut som en korsad guldfisk/koi exteri�rt) F�r sm� akvarier ger problem med f�r liten filtervolym och bakteriebildning som ofta visar sig i form av fenr�ta och svamp.

Puregold - sjukdommar och behandlingar har bytt sida av cri (2006-03-29 16:03:41)

http://www.mu.edu/~buxtoni/puregold/home.html

telesk�p �ga (en s�rts guld fisk) av dark_anthon (2006-03-15 15:03:19)

min telesk�p �ga �r d�ende!!!!!!!!!!!
den har n�stan tappat ett �ga!!!!!!!!!!!!

s�rjeer nu min fisk =(

Hej! av Mickefisk57 (2005-12-23 13:12:09)

Om ni har sl�jisar med vit p� sig s� ha inte dom med albino sorjmanteltetra!!!men vanlig g�r bra!

Hej! av Mickefisk57 (2005-11-19 08:11:23)

jag vet en fisk man kan ha med sl�jsk�rt och guldfisk!Det �r sorjmanteltetra!De kan bita p� fenerna i b�rjan men lugnar sig.

Guldfisk av -Mattias14- (2005-07-29 21:07:28)

fin

Fina fiskar av -Mattias14- (2005-07-28 22:07:21)

Vacka fina fiskar att ha i! :)

D�da av Lillplatyn (2005-04-30 23:04:15)

Min syrra hade tv� stycken sl�jstj�rtar (en gul och en svart) men n�stan direkt var deras fenor s�nderbitna och efter n�gra dagar dog dom=(

t�liga och roliga av alcar (2005-04-12 08:04:53)

jag tycker att guldfiskar �r fina men dom vill ha minst20gradir kalt vatten

s�t och rolig av skalar90 (2005-03-20 00:00:00)

Min bror har en sl�jstj�rt.den var lite skygg i b�rjan men kommer nu fram till mitt finger och smackar.inga fiskar h�r hemma i guldfisk sk�lar!

Sl�jsj�rtar ;) av -Mattis- (2004-09-25 00:00:00)

Jag har sj�lv 2st Sl�jsj�rtar som �r v�ldigt s�ta!

Jag tipsar Er alla att skaffa Er Sl�jsj�rtar eller Guldfiskar som nyb�rjartips!
L�ttsk�tta fiskar och �r all�tare

Fina och l�ttsk�ta av borlangetjej (2004-08-18 00:00:00)

Hej! Nyss skaffade 2 st guldfiskar fr�n Arken Siljazoo h�r i Borl�nge och en av butikpersonal sa till mig att guldfiskar borde matas var annan dag och inte varjedag... f�r dom sa m�nga m�nniskor mata dom f�r mycket och d� bli deras akvarium skitigt. Jag sj�lv har en 55 liters stor rund akvarium och den har en "undergravel filter" som funkar toppen. Vattnet �r alltid rent och fint. Jag ocks� har en fin pleco �lgae�tare och den sk�ter akvarium ocks� perfekt. :-)

Ha det!
/Heather

Vackra fiskar av Mattias2004 (2004-06-15 00:00:00)

Jag rekomenderar er alla att k�pa Sl�jstj�rtar eller Guldfiskar!
Dom �r v�ldigt vackra och l�ttsk�tta.
De �r all�tare!

Men de beh�ver dock precis som alla andra fiskar stor utrymme

Det g�r visst! av laxxxen (2004-05-27 00:00:00)

Jag har tv� sl�jstj�rtar ihop med guppy, black molly och tom en eldstj�rt utan att de far illa. Enda g�ngen de blir jagade �r n�r eldstj�rten har vaknat p� fel sida...

Gr�ver upp v�xter av Psykopistolen (2004-05-07 00:00:00)

Guldfiskar (i alla fall den "ursprungliga" naturliga formen) gr�ver �ven upp v�xterna i sitt s�kande efter mat, speciellt i finare bottensubstrat.

F�r �vrigt anser jag att det borde vara f�rbjudet att h�lla guldfiskar i guldfisksk�lar. M�jligtvis skulle man kunna ha guppys i sk�l, f�r de �r �nnu dummare �n guldfiskar.

Sliter i v�xterna! av Galadien (2004-02-18 00:00:00)

Mina sl�jstj�rtar �lskar att roa sig med att slita upp v�xterna med r�tterna! Tyv�rr kan man knappt g� i n�rheten av akvariet utan att alla s� fort som bara den simmar till matningsh�rnet.
Jag tycker att sl�jsj�rtar �r vackrast i ett akvarium som bara inneh�ller andra av samma sort.
De h�r �r otroligt roliga och vackra fiskar som rekomenderas varmt trots alla sina sm� "hyss" som de g�r.
(tyv�rr skiter de ner v�ldigt mycket)

G�r inte! av nathis@tjohoo.se (2003-12-16 00:00:00)

Jag har 2 sl�jstj�rtar ihop med andra "fredliga" fiskar.
Men det G�R absolut inte!!!
Alla fiskar biter p� s�jstj�rtarnas fenor!!! S� de kommer att d� om jag inte flyttar dem snart...(de d�r av stress och tillslut orkar de inte mer)
S� sn�lla ha inte guldfiskar ihop med andra fiskar!

Fr�n en expert!

Om Ich - vita prick och andra parasit och bakteriella sjukdommar och salt. av cri (2003-12-03 00:00:00)

http://www.swedesdock.com/pondpara.sht

Freshwater Ich

by Dr. Erik L. Johnson, Veterinarian and Fish Health Specialist. 2/29/96

If I had to guess, I would guess that every singe hobbyist in the whole world WILL encounter Ich at some time. Usually the meeting occurs early on, as a beginner, before water quality parameters such as Ammonia, Nitrites and 'The Cycle' become more familiar, and 'Quarantine' is just a high ideal observed by a few pathetic perfectionists.

Se upp med v�xterna! av tommpa (2003-10-16 00:00:00)

Dessa fiskar �ter och sliter s�nder mina Cabomba, de �r �ven p� en del andra v�xter. Mycket roliga fiskar i �vrigt! Har 4 st fan tail goldfish. Funderar p� att flytta dom till en glassk�l ist�llet...

Pearlscales av cri (2003-07-23 00:00:00)

Pearlscales / Round Body - verkar komma starkt p� marknaden i Sverige. L�s f�ljande - de �r mer k�nsliga �r den mer vanliga (Oranda) sj�jstj�rten.

http://users.megapathdsl.net/~solo/puregold/care/care3.htm#PEARL
Pearlscales are also extremely sensitive to any amount of ammonia and pH
swings. High pH appears to bother them also. My water is out of the ground
at 5.4 and I adjust with organic dolomitic lime and have had no problems with
the exception of ammonia spikes which appear to knock the poor little guys
right off their fins. The most common occurring problem with them which is body hemorrhage.

http://madhunag.tripod.com/pearlscale.html

Siter g�llande sjukdom och sk�tsel av cri (2003-07-14 00:00:00)

Sk�tsel:
http://members.aol.com/sirchin/goldfish.htm

http://www.fishdoc.co.uk/cases/goldfish01.htm

http://users.megapathdsl.net/~solo/puregold/home.html

http://www.koivet.com/index.php

http://www.aquarium-supplies.co.uk/diseases_cures.htm

http://www.geocities.com/Tokyo/4468/

http://userpages.umbc.edu/~rrhudy1/gfish.htm

http://www.bellaonline.com/articles/art3503.asp

Sjukdomar:
http://www.aquarium-supplies.co.uk/diseases_cures.htm

http://www.aquariumpharm.com/home.html

http://www.bristol-aquarists.org.uk/goldfish/info/diseases.htm

http://www.goldfishsociety.org/healthseminar.htm

http://users.megapathdsl.net/~solo/puregold/disease/disease.htm

http://www.fishpeople.co.uk/Fish_health_ch.html

http://www.fish.wa.gov.au/sf/broc/fhinfo/fhinfo05.html

http://www.animal-world.com/encyclo/information/freshwater_fish/Diseases.htm

http://members.aol.com/sirchin/goldfish.htm

http://www.aquariumfish.net/information/recommended_treatment.htm

http://www.fishdoc.co.uk/cases/goldfish01.htm

http://www.vet.uga.edu/ivcvm/2001/SAMPLE/SAMPLE.htm

KOI - - http://www.vcnet.com/koi_net/disease.html

http://www.koivet.com/html/glossary/glossary.php?intro=Glossary

http://www.2cah.com/pandora/Disease.html

http://www.notcatfish.com/health/

SEXING GOLDFISH:
http://userpages.umbc.edu/~rrhudy1/gfish3.htm#sex

L�nkar med l�nkar...
http://www.geocities.com/Tokyo/4468/links.html

http://www.geocities.com/SiliconValley/Platform/2406/tp06.htm
http://www.goldfishsociety.org

http://www.bristol-aquarists.org.uk/goldfish/goldfish.htm

http://members.tripod.com/r_ahlquist/

http://www.kokosgoldfish.com/care.html

Fina fiskar av Froggy_1983 (2003-06-22 00:00:00)

Mina fem sl�jstj�rtar �r riktiga �tare de liksom ser att jag kommer och de trycker sig mot rutan f�r att de vill ha mat dessa fiskar jag har g�r ihop med sv�rdplantor och cabomba men kanske inte n�r de v�xer upp....
�r l�ttsk�tta skitar ner bara v�ldigt mycket d�rf�r rekomenderar jag seras sandtv�tt.....

�ter v�xter av Fiskfantasten (2003-05-05 00:00:00)

l�ttsk�tta fiskar men �ter vexter och river s�nder dom =(

�ter allt!! av davide (2003-05-03 00:00:00)

Detta �r en mycket fin fisk som tyverr �ter allt den f�r in i munnen. Mina 20+ cm fiskar �ter mindre fiskar + de flesta v�xterna. De v�xter som har g�tt bra i mitt akvarie �r Javaormbunke, Anubias och plastv�xter... Trots detta tycker jag att det �r en mycket trevlig fisk som �ven g�r att handmata.
Trevligt n�r man kan ha dem ute i dammen p� sommaren.

mycket l�ttsk�tt av Pumpan (2003-03-30 00:00:00)

tycker att guldfiskar (sl�jstj�rtar) �r v�ldigt l�ttsk�tta fiskar, lever l�nge och �ter allt (tom mindre fiskar) och �r allm�nt trevliga och livliga. gr�ver en massa men de borde �nd� f� sv�righetsgrad 1 d� de �r l�tta firrar!

Favoriter

Visa mina favoriter

10 mest visade artbeskrivningarna i kategorin

Carassius auratus auratus
Carassius auratus auratus

5 senast visade artbeskrivningarna i kategorin

Carassius auratus auratus
Carassius auratus auratus

�vriga arter i sl�ktet

Carassius auratus auratus
Carassius auratus auratus

Akvarium med fisken i

120L S�llskap