Zoopet

Artbeskrivningar för affärer | Bli vanlig medlem | Bli Goldmedlem |

Fiskar / Fiskbeskrivning

Malar - L-malar (harneskmalar, sugmalar)

Ancistrus sp. 'albino'

Vetenskapligt namn:

Ancistrus sp. 'albino'

Tidigare vetenskapligt namn:

Ancistrus sp. 'gold'

Ancistrus sp. 'gul'

Familj:

Loricariidae

Handelsnamn:

Guldancistrus, gul ancistrus, albinoancistrus, L144, L144A

Utbredning:

Framavlad variant. Ursprung fr�n tropiska delen av Sydamerika

St�rre bild i bildarkivet Foto: Tommy Andersson

24 - 27 °C

I naturen lever olika fiskarter i olika vatten som h�ller olika temperaturer. Oftast �r det tropiska fiskar som finns i v�ra akvarier, vilket inneb�r att de vill ha ganska varmt vatten. Vattentemperaturen kan dock variera under �ret �ven i tropiska vatten. Till skillnad fr�n m�nniskan �r fiskar v�xelvarma djur, vilket inneb�r att deras kroppstemperatur f�ljer med sv�ngningar i vattentemperaturen. D�rf�r �r det speciellt viktigt att vi har r�tt temperatur p� akvarievattnet.

Arter som lever i vatten d�r det �r stora sv�ngningar i temperaturen mellan olika �rstider �r naturligtvis mindre k�nsliga f�r temperaturvariationer �n de som lever i vatten d�r temperaturen �r ungef�r samma �ret runt.

De temperaturer vi har angivit f�r varje art anger inom vilket intervall temperaturen skall h�lla sig i akvariet f�r att fiskarna skall trivas.

15 cm

Att ange en arts max.l�ngd �r inte det enklaste. En art blir ofta olika stor i naturen och i akvarium (oftast st�rre i akvariemilj�), hanar och honor �r olika stora osv. N�r vi ber�knat en arts l�ngd har vi utg�tt fr�n normal vuxen storlek i naturen, samt den st�rsta av honan och hanen (oftast hanen, men l�ngtifr�n alltid).

Den l�ngd vi angivit kan skilja sig ganska mycket fr�n den l�ngd de kan uppn� i akvarium. Ett exempel p� ett sl�kte som blir betydligt st�rre i akvarium �r malawicikliderna i sl�ktet Aulonocara. I naturen blir de oftast inte st�rre �r 9 cm, i akvarium blir de ofta 13-14 cm, dvs 50% l�ngre. Anledningen till att en art blir st�rre i akvarium �n i naturen �r tillg�ngen p� mat. I akvariet f�r de betydligt mer mat, som de inte beh�ver arbeta (motionera) f�r, �n de f�r i naturen.

Ett exempel p� motsatsen �r hajmalen (Pangasius hypophthalmus) som i naturen kan bli 130 cm, men som i akvarium kan bli 80 cm, ja ofta inte ens s� l�ng. Anledningen till detta �r att fiskarna beh�ver utrymme f�r att v�xa till naturlig storlek. �r akvariet f�r litet stannar den oftast upp i v�xten.

D�rf�r �r det sv�rt att ange en exakt vuxenstorlek, men siffran som angivits �r �nd� en ungef�rlig utg�ngspunkt.

Ursprunglig v�rldsdel

H�r anges fr�n vilken v�rldsdel en speciell art h�rstammar. Hela v�rldsdelen �r visserligern markerad, men detta inneb�r i regel inte att arten lever i hela det markerade omr�det.

Sannorlikare �r att den bara finns i ett mindre omr�de som t.ex. vid ett litet rev i en speciell sj�, i ett st�rre flodomr�de etc. F�r n�rmare angivelse av omr�det se "Utbredning" p� varje fiskbeskrivning.

pH 6-8

pH �r ett m�tt p� vattnets surhet och alkalinitet och m�ts i en skala fr�n 0 till 14 d�r pH 7 st�r f�r neutralt vatten, �ver 7 �r basiskt (alkaliskt) och under 7 �r surt. pH-v�rdet best�ms av om den materia (t.ex. mineraler, organiskt material) som har l�st sig i vattnet �r alkaliskt eller surt och av m�ngden l�st materia.

Olika arter lever i naturen i olika sorters vatten. I Sydamerika och Asien �r oftast vattnet surt (pH under 7) till neutralt (runt 7), i V�stafrika relativt neutralt (runt 7), i Centralamerika och djupvattenssj�arna i �stafrika basiskt (�ver 7).

D�rf�r �r det viktigt att fiskarna i akvariet har ungef�r samma vatten. Vill du ha reda p� mer om pH, som hur man m�ter, eller hur man �ndrar pH-v�rdet uppmanar jag dig till att g� in p� rubriken "Akvarievatten" som du finner i huvudkolumnen till h�ger. Under rubriken "Akvarievatten" hittar du ocks� mycket annan information om olika vattenkemiska f�rh�llanden man m�ste t�nka p�. Till exempel �r det mycket viktigt att k�nna till vattnets KH-v�rde.

F�r varje fiskart har vi angivit ett intervall inom vilket pH-v�rdet skall befinna sig f�r att just denna art skall trivas. Visst kan man genom l�ngsam tillv�njning v�nja m�nga arter till att �verleva i vattenv�rden som ligger utanf�r detta intervall, men det �r definitivt inte att rekommendera eftersom det dels �r fr�gan om djurpl�geri och dels i det l�nga loppet �nd� riskerar att ta en �nde med f�rskr�ckelse.

Ett annan viktig faktor vad g�ller pH-v�rdet �r att det h�lls stabilt, dvs det f�r ej variera f�r mycket, stora hopp i pH-v�rdet (�ven om den �vre och undre gr�nsen ligger inom intervallet) �r mycket skadligt f�r m�nga fiskarter. Mer om detta hittar du i avdelningen "Akvarievatten".

80 cm & 120 liter

Olika fiskarter kr�ver olika storlek p� akvariet. Vad som p�verkar detta �r naturligtvis i f�rsta hand fiskens storlek, men det finns ocks� annat. Aktiva fiskar som simmar mycket kr�ver ett st�rre akvarium �n en mer passiv osv.

Vi har angivit en siffra b�de f�r akvariets minsta l�ngd och f�r dess minsta innerh�ll i liter. Ofta f�ljs dessa b�gge siffror �t, men inte alltid. Framf�rallt v�ldigt aktiva fiskar vill ha relativt l�nga akvarier eftersom de simmar mycket och d� beh�ver ett stort simutrymme. Andra ganska passiva men stora fiskarter �ter kanske mycket och d� kr�vs det ett stort liter-inneh�ll f�r att det �r l�ttare att uppr�tth�lla en biologisk balans i ett s�dant akvarium.

I regel f�ljs dock de b�gge m�ttstockarna �t. V�r angivelse kan bara ses som en ungef�rlig utg�ngspunkt f�r hur litet ett akvarium kan vara. Ett st�rre akvarium �r aldrig fel och det �r alltid l�ttare att sk�ta och hitta en biologisk balans ju st�rre ett akvarium �r.

Sv�righetsgrad

Olika arter �r olika v�l anpassade till ett liv i akvarium. En del arter skall inte g� i akvarium. Vi har utifr�n v�r bed�mning placerat samtliga arter i olika grupper allt efter deras sv�righetsgrad, med 1 som enklast och 5 som sv�rast.
1 - Mycket t�lig, fredlig och l�mplig nyb�rjarart.
2 - Relativt t�lig och fredlig art som normalt �r l�ttsk�tt.
3 - L�mplig som akvariefisk, men l�s helst en bok och/eller prata med n�gon med erfarenhet av denna art, f�r att s�tta dig in i dess speciella krav.
4 - Denna art �r sv�r att h�lla i akvarium och �r bara l�mplig f�r specialister som kan erbjuda arten r�tt f�rh�llanden i ett specialakvarium.
5 - Klart ol�mplig som akvariefisk. Oftast p� grund av artens storlek och/eller aggressivitet.
Den gradering vi gjort �r sj�lvklart beroende av v�r erfarenhet (och av de �vriga akvarister vi konsulterat) av just dessa fiskar. Andra akvarister kan ha kommit fram till andra slutsatser, utifr�n de f�rh�llanden de haft sina fiskar under. Dessa kan ocks� ha r�tt, �ven om de kanske inte satt samma "betyg" som vi gjort.

D�rf�r skall v�ra "betyg" inte betraktas som en evig sanning som inte kan ifr�gas�ttas, utan b�r tas med en nypa salt, men i alla fall tas som en utg�ngspunkt n�r det g�ller att veta hur sv�rsk�tt en art �r.

Odlingsval�r

SARF (Sveriges Akvarief�reningars Riksf�rbund) driver en odlingskampanj f�r att uppmuntra till odling av akvariefisk. Alla som �r medlemmar i en SARF-ansluten akvarief�rening kan delta i odlingskampanjen och t.ex. er�vra m�rken efter hur framg�ngsrik man �r som odlare. �ven andra kan sj�lvklart ha nytta av att veta de olika odlingsval�rerna eftersom de anger sv�righetsgraden f�r odling av de fiskar man har.

Mer information om odlingskampanjen finns p� http://www.akvariet.tripnet.se/odling/ok.html F�ljande niv�er finns - guld, silver och brons - de fiskar som �r utm�rkta med ett ? som odlingsval�r har �nnu inte placerats p� n�gon niv�.

Dessutom finns n�got som heter "elit". Vissa arter har funnits under en l�ngre tid i Sverige men aldrig odlats och dessa har allts� f�tt epitetet elit. S� snart n�gon har lyckats odla n�gon av dessa arter s� flyttas arten direkt fr�n "elit" till "guld". Vi var valt att ange de arter som nu �r "elit" som "guld" eftersom vi inte har m�jlighet att kontinuerligt uppdatera de f�r�ndringar som sker. F�r den som �r intresserad av ta reda p� vilka arter som �r "elit" uppmanar vi att ni tittar p� SARFs hemsida enligt ovan.

V�xt�tare. Vegetabiliskt foder �r i akvarium absolut n�dv�ndigt. Detta kan dock g�rna kompletteras med annat foder som vanliga flingor och sm�tt frysfoder.
Om den inte f�r tillr�ckligt med vegetabilisk kost kan den ge sig p� v�xterna. Det skall ocks� finnas en mjuk tr�rot i akvariet som den kan gnaga p�. Arten �r en relativt bra alg�tare.
Arten �r en l�ttlekt substratruvare som leker i grottor eller i andra h�ligheter. De upp till 200 gulaktiga �ggen vaktas av hanen. Den �r fredlig, men n�got revirh�vdande mot hanar av samma art.
Akvariet skall inneh�lla m�nga g�mst�llen, g�rna i form av r�tter och stenar. Den kan utan problem h�llas i de flesta s�llskapsakvarier och om man ger dem rikligt dem gr�nfoder kan de �ven h�llas i v�xtakvarier (dock b�r man undvika finbladiga v�xter).
Hanen har l�nga "tentakler" p� huvudets fr�mre del. Honornas tentakler �r betydligt kortare.

Ursprunget f�r denna "art" �r mycket oklar och sannolikt handlar det om olika akvariestammar i vilka det korsats in vildf�ngade exemplar fr�n olika arter. Det finns b�de s�dana som �r b�de gula och s�dana som �r mer orange eller r�daktiga. Det finns varianter med r�da �gon (albino) och s�dana med svarta.

Fler bilder p� samma art

PERSONLIGA ERFARENHETER AV FISKEN

Nedan kan Zoopet's medlemmar l�gga in en kommentar om sin EGEN erfarenhet av denna art. Diskussioner om arten skall f�ras i Zoopets "Forum" och inte h�r och d�rf�r f�r inga fr�gor st�llas, man f�r inte heller g� i polemik med andras synpunkter. Ber�tta enbart om dina EGNA erfarenheter av arten.

K�pes och S�ljes-annonser f�r inte f�rekomma bland kommentarerna och s�dana raderas snart de uppt�cks och dessutom kommer personen som lagt in dom att faktureras 500 kr inkl. moms.

Alla kan ta del av denna information. Zoopet garanterar inte att den information som anges �r korrekt

Klicka h�r om du vill l�gga till en egen kommentar

KOMMENTARER

Underbar fisk av Dodde (2013-05-01 09:05:30)

Jag har en hane tycker j�ttemycket om honom. Jag ska skaffa en hona till honom. Hoppas dom f�r bebisar!!!
Den h�r fisken �r l�ttodlad, l�ttsk�tt, s�t o �r inte sv�r att f� tag p�.

en mycket rolig fisk. av Sirikan (2013-02-07 17:02:30)

jag har en guld alg�tare och den �ter alger j�tte bra! det enda den g�r �r att �ta alger. men jag tipsar att ha en eller fler r�tter i akvariet, de trivs med det!

One of a kind :-) av FishyM (2012-05-17 22:05:09)

Har tv� "vanliga" som jag gillar skarpt. K�pte d�rf�r denna gyllene sk�nhet f�r ett par dagar sen. Den �r fullkomligt fantastisk! Den har rensat akvariumet totalt p� ett dygn och visar inga tecken p� att ge upp st�dandet. Den �r inte ett dugg r�dd f�r de n�rg�ngna Kongotetrorna och dessutom �r den ljuvligt snygg. Det blir tv� till i morgon...

Kul fisk med vacker f�rg..... av Millis71 (2011-09-15 16:09:45)

Mycket trevlig fisk att ha i akvariet. Den syns dessutom v�ldigt bra pga sin f�rg. Lika l�ttodlad som den vanliga, bruna ancistrusen. Har en hona o en hanne i mitt 120l kar. Lite grottor s� g�r det inte att stoppa dem. Det �r dock lite si o s� med st�dningen av alger....

Den �ter och �ter. av Djurv�nnen (2009-08-23 20:08:01)

Den �r helt galen, det enda den g�r �r att �ta och skita, det tar aldrig slut. Sen s� har den s� gulliga �gon.

Guld Ancistrus av rn77 (2007-07-26 21:07:34)

J�tte fin mal men skit d�lig p� toffs alger!! L�tt odlad men konstigt nog v�ldigt dyr att k�pa in?! Trivs i h�ligheter g�rna r�tter. �ter g�rna gurka, brysselk�l.

Fin fisk av _cilla_ (2007-07-26 08:07:32)

Jag k�pte en guldis i f�rr g�r ochj ag �r j�tte n�jd med honom. Han suger alger f�r glatta livet och han �r inte alls skygg.
En riktig fr�jd f�r �gat och nu letar jag bara efter en hona �t honom.

nice :D av Kyssguramin (2007-01-28 17:01:09)

har tv� stycken den ena �r lite st�rre �n den andra, jag matar mina med frysta �rtor som jag tinar och skalar

S� fina av Marcus.N (2007-01-19 18:01:50)

Ja k�pte mig en s�nh�r mal ig�r och den �r b�de framme p� dagen och p� natten den �r just nu bara 4 cm men n�r den har v�xt till sig s� ska den i imitt nya akvarium :)