Blågrönalger, cyanobakterier och bekämpning

Kollaps
X
 
  • Tid
  • Show
Rensa alla
nya inlägg
  • PatrikMalmo

    Blågrönalger, cyanobakterier och bekämpning

    Häpp!!

    Jag kidnappade trist nog en tråd om detta innan, för vilket jag ber om ursäkt. Tänkte försöka gottgöra det lite med att starta en ny tråd om samlade erfarenheter och kunskaper kring blågrönalger. Vill poängtera att åsikterna jag för fram är mina egna, och att jag gärna ser mina kunskapsluckor utfyllda av er andra. Inlägget är sammanfattat något hastigt, så direkta felaktigheter vill jag se direkt sänkta!! Jag refererar löpande till författare/litteratur i texten, källförteckning finns i slutet.

    En snabb översikt från nätet ger en liten bakgrund. Blågrönalger eller cyanobakterier är encelliga organismer som ibland lever fritt flytande i vattnet och ibland bildar sammanhängade sjok på fasta föremål/växter. De har en slemmig yta och oftast en säregen lukt. Man brukar säga att de luktar jord, fast det egentligen är tvärtom – jorden luktar blågrönalger eftersom jord alltid innehåller blågrönalger. Blågrönalger har ofta en djup blågrön nyans, vilket de har fått en av sina samlingsbeteckningar efter. Det finns dock även svarta, röda och bruna arter. Forskarna har svårt att klassificera dem som enten alger eller bakterier, de uppvisar en del likheter med båda. Funktionellt uppvisar de mer likheter med alger, men de saknar liksom bakterierna cellkärna. För enkelhetens skull kommer jag att kalla dem för blågrönalger framöver.

    Det finns minst 2000 olika arter blågrönalger, troligen fler. Långt de flesta lever i söt- eller saltvatten, ibland i symbios med andra organismer. Hur många av de minst 2000 arterna som förekommer i akvarierna vet jag inte, men enligt Claus Christensen så finner man i vart fall ofta arter ur släktet Oscillatoria i akvarier.

    Ungefär en tredjedel av dem är så kallade kvävefixerare, vilket innebär att de kan ta upp kväve från luften. Claus Christensen menar att detta troligen inte har någon betydelse i akvarier, eftersom kväve nästan alltid finns tillgängligt i andra former i våra akvarier. Vissa arter kan för sin tillväxt utnyttja organiskt kol i stället för koldioxid.

    Flera arter blågrönalger har förmåga att bilda toxiner, gifter. De har bevisligen dödat fiskar, hundar och boskap, samt otvivelaktigt orsakat klåda, utslag, kontaktallergi, diarré, feber, huvudvärk, lunginflammation, ögoninflammation, leverinflammation, illamående och kräkningar hos människor. Såvitt jag förstår är det mestadels saltvattenslevande blågrönalger som gett dessa effekter. Toxiner kan dock bildas även av sötvattenslevande arter. De toxiner som blågröna alger kan bilda i sötvatten är av tre olika typer: nervtoxin som kan påverka nervimpulserna till andningen, levertoxin som kan ge leverpåverkan och tarmtoxin som kan ge mag- och tarmsymtom (källa: Smittskyddsinstitutet). Det är en öppen fråga hur många arter av blågrönalger som förekommer i våra akvarier, men jag tror inte att akvarister behöver oroa sig särskilt mycket. Vidare kommentarer kring toxiner finns längst ner i inlägget.

    Blågrönalger har en mycket lång historia och är sannolikt de äldsta livsformerna av alla organismer. Genom årmiljonerna har de spelat en otroligt viktig roll, framför allt som syresättare av vår planet. Det innebär att de fotosyntetiserar, och därmed omvandlar solenergi till kemisk energi och avger syrgas i processen. Deras viktiga roll i utvecklingen av vår planet hindrar dock inte att de kan vara rätt obehagliga att ha att göra med både i akvarium och annars.

    I relation till akvarier förekommer ofta beskrivningar av blågrönalger i vatten som har höga halter av främst kväve och fosfor, t ex i yngelakvarier där man matar mycket och akvarier med mycket fiskar och få växter. Jag har varit lyckligt förskonad från blågrönalger under nästan hela min akvaristiska bana. Två gånger har jag haft verkliga problem med dem. Ena gången fick jag bort dem hyfsat snabbt med salpetermetoden (se nedan), och den andra gången är nu – där kämpar jag fortfarande. Känner mig rätt engagerad i att få bort dem, och tänkte att vi kunde delge varandra lite erfarenheter och metoder kring det. Ett generellt råd är att ha tålamod. Många av metoderna som beskrivs nedan tar tid innan de ger resultat, ibland en månad eller mer.

    Fortsättning nedan!!
  • PatrikMalmo

    #2
    Egna och andras akvaristiska erfarenheter:

    1. Salpetermetoden
    Den första gången jag stiftade bekantskap med blågrönalger i mina kar fick jag bort dem genom en tålamodsprövande tillsats av salpeter (även kallat kalisalpeter, KNO3). Teorin varför detta fungerar bygger på kväve/fosforbalansen. Jag lägger lite krut på att förklara vad den innebär, eftersom den är den bärande teorin bakom många av de metoder man använder för att försöka komma tillrätta med blågrönalger.

    Kväve/fosforbalansen innebär i korthet att förhållandet mellan kväve och oorganisk fosfor (fosfat) är i det närmaste konstant i allt organiskt material. Grovt sett krävs det 16 kväveatomer (kemisk beteckning N) för varje fosforatom (kemisk beteckning P) vid bildandet av organiskt material. Anges samma förhållande i vikt, blir det 7 gram kväve för varje gram fosfor (Bydén, Larsson & Olsson, ”Mäta vatten”). Samma princip antas logiskt gälla som riktvärde för kväve/fosforbalansen i naturliga vatten, och därmed också i akvarier. Slutsatsen att samma balans bör gälla som riktmärke för olika vattendrag (och därmed även akvarier) är kopplad till att algblomningar i naturliga vattendrag ofta uppträder när denna balans förskjuts åt ena eller andra hållet. Många arter blågrönalger börjar växa på allvar när kväve/fosforbalansen ”förskjuts” så att fosfat finns i större utsträckning än förhållandet 7:1. Tillsätter man då kväve i form av nitrat (NO3 i KNO3) ska balansen kunna återställas, är tanken. Populärt kallas kväve/fosforbalansen ofta för ”Redfieldration” av många akvarister.

    Fördelar med metoden:
    Bygger på beprövad erfarenhet. Jag har själv lyckats med den en gång, och många andras erfarenheter bekräftar att metoden har framgång. Kan gynna de växter man har i akvariet, som då bättre kan hjälpa till att suga upp näringsämnen (däribland kväve och fosfor) så att blågrönalgerna får konkurrens. Angående ytterligare användning av växter, se metoden med ”Växter” nedan. I ett växtakvarium kan denna metod i kombination med andra näringsämnen ge växterna ett verkligt försprång.

    Nackdelar med metoden:
    Är man det minsta osäker kring kemikalier kan det kännas svårt att använda dem. Köp helst kemikalier av andra erfarna akvarister och be dem hjälpa dig att blanda till en stamlösning innan du har ned det i akvariet. Kräver mätningar och en del räknande eller erfarenhet för att veta hur mycket man ska tillsätta. Tålamod är nödvändigt, eftersom det kan ta lång tid innan metoden ger effekt. Verkar heller inte påverka alla arter blågrönalger utan enbart en del, vilket både mina och andras erfarenhet bekräftar. En tillsats av nitrat kan också i sällsynta fall öka nitrithalten – den risken är dock i stort sett obefintlig om man sköter sitt akvarium normalt. Är det en blågrönalg som producerar gifta substanser, får man ut det i akvariet när algen dör (fiskar verkar dock inte vara så känsliga för det enligt det jag läst på nätet, hur växter reagerar går knappast inte att reda ut eftersom olika arter säkerligen reagerar olika).

    2. Vända ner algerna i gruset och inte rengöra filtret
    Dessa två metoder bygger på teorin om kväve/fosforbalansen ovan, fast i lite annorlunda tappning. Tanken med att vända ner blågrönalger i gruset är att de ska dö och avge det kväve de innehåller. Att inte rengöra filtret bygger också på att en del av de blågröna algerna ska dö och därmed avge sitt kväve till vattnet. Om kvävet blir kvar i vattnet förskjuts alltså kväve/fosforbalansen mot mer kväve. Att vända ner dem i gruset är rätt tålamodsprövande, och den enda jag hört om den metoden är att det tog en månad innan det gav effekt.

    Fördelar med metoden:
    Enkel att genomföra och kräver inga tillsatser av något slag.

    Nackdelar med metoden:
    Många blågrönalger ”vandrar” och rör sig en hel del. Ett normalt filter tar de sig alltså igenom med lite tid. Jag sysslar själv just nu med att vända ner dem i gruset och det är nästan otäckt att se hur de har pallrat sig upp till dagen efter. Mycket jobb och tålamodsprövande. Om den art man har avger giftiga ämnen till vattnet när de dör, får man även dessa i vattnet.

    3. Vattenbyte
    I ett akvarium som en god vän till mig har uppstod blågrönalger i lindrig form (som ett grönt ”skimmer” över botten). Detta försvann vid kraftiga vattenbyten och återkom om han minskade vattenbytena.

    Fördelar med metoden:
    Mycket enkelt att prova utan någon risk för akvariets invånare.

    Nackdelar med metoden:
    Verkar som den sällan fungerar, i vart fall på kort sikt. I det långa loppet borde dock vattenbyten återställa balansen mellan kväve och fosfor, och att det minskar dessa och andra ämnens förekomst är odiskutabelt (om inte vattenledningsvattnet är ”felbalanserat” i sig). Kräver tålamod.

    4. Rengöra gruset
    Bygger dels på teorin om kväve/fosforbalansen och dels på att fosfor ofta samlas i botten. Om man suger ut nästan allt grus och tvättar av det bör man således drastiskt minska halterna av fosfor i akvariet. Helst bör grustvätten ske i akvarievatten (passa på att byta lite vatten samtidigt) eftersom det inte dödar så många nitrifierande bakterier. Annars kan man rengöra gruset i kallt eller ljummet kranvatten. Hett kranvatten bör undvikas då det dödar absolut flest nitrifierande bakterier och dessutom kan innehålla tungmetaller från vattenledningarna.

    Fördelar med metoden:
    Man avlägsnar fosfor, som enligt teorin är en stor orsak till förekomsten av blågrönalger. Man avlägsnar algerna så att eventuella gifter från döda/döende alger inte kommer att finnas kvar i akvariet.

    Nackdelar med metoden:
    Ganska jobbigt att suga ut allt grus och tvätta det. I relation till det tålamod man oftast får ha med alla de andra metoderna, är arbetet kanske ändå rätt litet. Om blågrönalgerna växer på andra ställen än på botten också, kan man samtidigt försöka suga bort så mycket av dem som möjligt. Blågrönalgerna torde komma tillbaks även efter man har tvättat gruset, men i mycket mindre utsträckning. I en del akvarium med blågrönalger har man inget bottenlager (t ex en del yngelakvarier), och då är det självklart svårt att genomföra metoden! ;-)

    5. Mörkläggning av akvariet
    Har hört talas om att det ska gå att få bort blågrönalger med hjälp av total mörkläggning av akvariet i tre dygn. Har inte själv provat det och vet inte om det fungerar. Teorin bakom det är i vart fall att blågrönalgerna ska hindras i sin fotosyntes och därmed slås ut.

    Fördelar med metoden:
    Enkel att prova. Släck all belysning och täck akvarierutorna med någonting. Tydligen är det viktigt att göra det mycket noggrant, inget ljus ska släppas in. Något argument för detta har jag inte sett, men misstänker att det handlar om att blågrönalger klarar sig med betydligt mindre ljus än växter.

    Nackdelar med metoden:
    De döda algerna finns kvar i akvariet, och hör de till dem som producerar giftiga substanser kan dessa frigöras när algerna dör. Ändrar inte grundförutsättningarna till att algerna uppkom i akvariet, varför de snabbt kan komma tillbaka när ljuset slås på. Kan påverka växterna, även om de flesta växter i hyfsad kondition borde klara tre dygns mörkläggning utan problem.

    6. Filtrering
    En del blågrönalger ska kunna filtreras bort, framför allt när ljuset är släckt eftersom många arter blågrönalger tydligen svävar i vattnet när det är mörkt. Filtermaterialet måste vara fint (har sett aktivt kol rekommenderas) och bytas ofta, eftersom många blågrönalger ”vandrar” rakt igenom filtret med lite tid.

    Fördelar med metoden:
    Enkelt att testa och algerna försvinner ut ur akvariet, vilket gör att de inte heller kan avge något i vattnet när de dör.

    Nackdelar med metoden:
    Ändrar inte grundförutsättningarna till att algerna uppkom i akvariet, varför de kan komma tillbaka.

    7. Växter
    Att ha växter i akvariet kan motverka blågrönalger. De suger näring ur vattnet och konkurrerar därmed med algerna om näringsämnena. Flytväxter kan begränsa ljuset så att algerna får svårare att fotosyntetisera. En del växter producerar också egna ämnen som kan motverka olika alger. Växter som har egenskaper som särskilt påverkar just blågrönalger (och som kan gå att hitta för hobbyakvaristen) är Ceratophyllum (Hornsärv), Elodea canadensis/crispa/densa, Myriophyllum spicatum/brasiliense, Pistia stratiotes och Acorus gramineus. Walstad menar att det är helt klarlagt att många växter producerar ämnen som kan påverka alger och även släpper ut dessa ämnen i det omgivande vattnet. Svårigheten ligger i hur många växter som behövs för att dessa ämnen ska tillföras vattnet i tillräcklig mängd.

    Fördelar med metoden:
    Enkel att prova och kostar inte särskilt mycket. Flytväxter rekommenderar jag särskilt eftersom de har fördelen att kunna använda både syre och CO2 från luften.

    Nackdelar med metoden:
    Det är inte helt klarlagt hur mycket växter som krävs för att verkligen påverka blågrönalger negativt. Jag har personligen sett blågrönalger växa både på hornsärv och rötterna till Pistia. Om växterna ska trivas någorlunda måste man åtminstone tillsätta lite akvarieväxtgödning, vilket även kan komma blågrönalgerna tillgodo.

    8. Kombinationer av metoder
    Att jobba på flera fronter samtidigt ger troligen större effekt än att bara använda en enskild metod. En del av metoderna ovan funkar enligt motsatta principer, så kombinera bara de som ”verkar åt samma håll”. Att införskaffa växter som producerar alghämmande medel, byta mycket vatten, tillsätta lite gödning vid vattenbytena och filtrera bort algerna är metoder som går att kombinera, eftersom de drar åt samma håll. Att tillsätta salpeter, vända ner algerna i gruset och låta bli att rengöra filtret går också bra att kombinera om man väljer den vägen.

    9. En metod jag hittade på hemsidan hos Bollmora akvarieklubb (författare Ola Svensson)

    Blågröna alger, eller cyanobakterier som egentligen är en riktigare benämning, kan vara ett rent h-..e att bli av med. Bekämpningstipsen brukar innefatta bl.a mörkläggning och matförbud under en vecka, men oftast så återkommer algplågan ganska omgående. Nästan av en slump så har jag hittat ett medel som visat sig vara mycket effektivt, Tetras General Tonic.
    Börja med att göra ett vattenbyte och sug bort så mycket blågröna alger som möjligt. Detta är viktigt eftersom döda alger kan förstöra vattnet. Dosera General Tonic enligt normaldosen som står angiven på förpackningen. Vänta 5 dagar och gör ett 50% vattenbyte, för att få bort döda alger och medicin. Sköt sedan akvariet som vanligt med regelbundna vattenbyten. Det kan nog vara bra att vara lite försiktig med matningen under behandlingen. Belysningstiden kan vara som vanligt, d.v.s 10-12 timmar/dag. Växterna verkar inte ta någon skada av medlet.
    Detta har visat sig funka nästan skrämmande bra, med tanke på vilka problem dessa alger har förorsakat genom åren.

    Fördelar och nackdelar med metoden: har ingen som helst pejl eftersom jag inte vet vad Tetras General Tonic innehåller. Verkar helt klart värt att prova, trots min princip om att i största möjliga mån använda ”naturliga” sätt att påverka akvarievattnet. Just när det gäller blågrönalger är känner jag mig beredd att göra rätt stora undantag i nuläget.


    Frågor och svar

    "Kan man inte bara hindra blågrönalger från att komma ned i akvariet?"
    Nej, detta går inte av flera orsaker. Många arter blågrönalger bildar speciella celler som är otroligt seglivade och också tål lång tids uttorkning. En del alger sprids också via sporer i luften, även om jag inte vet om just blågrönalger hör till dem. Allt man har ned i akvariet (grus, vatten, växter och fisk) innehåller förmodligen celler av någon blågrönalg, annars räcker det säkerligen med att man har haft fingrarna i en blomkruka och sedan stoppar ner dem i akvariet eftersom blågrönalger finns i jorden.

    "Finns det inga djur som äter blågrönalger?"
    Ampullariasnäckan ska tydligen kunna äta dem, likaså Black Molly. Jag ställer mig dock tvivlande till om de kan utrota stora områden av blågrönalger, samt att de skulle äta alla arter av blågrönalger. Har inte hört talas om några andra djur som äter dem. Jag har personligen aldrig sett något i mina akvarier äta dem, och det verkar svårt att verkligen få bekräftat att djuren ovan äter dem. Metoden kan dock vara värd att prova eftersom den är enkel och inte kostar särskilt mycket.

    "Kan man inte utrota dem genom att ändra belysningen?"
    Nej, de flesta blågrönalger kan tillgodogöra sig alla former av ljusspektrat. Att ändra spktrum på akvariebelysningen hjälper därmed ingenting. Det verkar också som om blågrönalgerna oftast klarar sig med mindre ljus än växterna, varför minskat ljus inte hjälper.

    "Kan man inte bara slamsuga bort dem?"
    Det är möjligt att vissa arter blågrönalger kan minskas på detta sätt. Mina och andras erfarenheter visar dock att de oftast snabbt kommer igen (de kan växa otroligt fort under rätta betingelser!!). Ett problem med slamsugning är att man virvlar upp bottenlagret en aning hur försiktigt man än genomför den. När man pysslar med bottnen frigörs ofta fosfat som ligger bundet där, vilket gynnar blågrönalger (se texten om kväve/fosforbalansen ovan). På lång sikt bör metoden ändå vara bra, eftersom man tar bort de näringsämnen som blågrönalgerna innehåller. Så småningom kan man få en balans mellan kväve och fosfor, dels på grund av att algmassan tas ur akvariet och dels på grund av vattenbytena. Om fiskarnas trivsel är högsta prioritet kan slamsugning i vart fall ge gladare fiskar eftersom halterna av för fiskarna skadliga ämnen i botten minskas. Då är det bara att gilla läget och låta blågrönalgerna gå ut långsamt.

    "Algmedel då, är inte det perfekt? Dödar ju allt!!"
    Dödar allt är begreppet. En princip jag kör mina akvarium efter är att om det finns möjlighet att använda ”naturliga” metoder för att ändra förhållandena i akvariet, så bör man använda det. Min uppfattning är att all användning av kemikalier i akvarier resulterar i rätt snabba förändringar av livsmiljön, vilket stressar allt liv man har i sitt kar. Jag är fullt medveten om att kemikalier ibland är sista utvägen, och då är det bara att köra på – annars dör säkerligen någonting i vilket fall. Upprepar ändå att om det finns långsamma och ”naturliga” sätt att påverka livsmiljön, så bör man använda sådana metoder.

    Algmedel innehåller säkert sådant som är giftigt för alger. Alger (inklusive blågrönalger) har dock ofta någorlunda eller mycket liknande krav på tillväxten som övriga växter i akvariet, så med lite tur ger man bara sina andra växter en riktig smocka. Med lite otur är algmedlet också dåligt för fiskarna och bakteriefloran. I detta inlägg fokuserar jag på att motverka blågrönalger, och det är möjligt att det finns algmedel som tar livet av dem rätt bra. Tetras General Tonic verkar fungera bra enligt exemplet från Ola Svensson. Innan jag sett vad det innehåller låter jag dock osvuret vara bäst. I vilket fall lär algmedel som tar livet av blågrönalgerna troligen ta livet av en del grönalger också, och många fiskar har grönalger som stapeldiet. Därmed borde algmedel även kunna påverka fisk.



    Toxiska blomningar (hämtat från Livsmedelsverket)
    Flera arter av cyanobakterier har förmåga att producera toxiner och det finns flera olika typer av toxiner. Toxinerna har länge ansetts vara sekundära metaboliter som bildas genom energikrävande processer i flera steg. Eftersom syntesvägen är så komplicerad är det troligt att de inte bildas av en slump utan ger viktiga fördelar åt organismen. Från växtvärlden känner man till att sekundära metaboliter kan ha funktion som kemisk kommunikation eller kemisk krigföring. De kan också fungera som frysskydd eller näringslagring, en annan funktion är att ge växten möjlighet att anpassa sig till dag respektive natt eller till olika årstider. De kan också vara ett försvar mot betande djur, insekter eller mikroorganismer. Det finns flera teorier om vilken fördel toxinerna hos cyanobakterier kan ge organismerna, men än så länge är deras funktion inte fastställd.
    Cyanobakterietoxinerna bildas inne i cellen och kan komma ut i omgivande vatten när organismen dör och bryts ned. Det kan också hända att cellen börjar läcka toxin när den åldras eller vid andra förhållanden som ändrar cellväggens genomsläpplighet. I naturen bryts fritt toxin ned på några dagar eller veckor, men under sterila förhållanden kan vissa toxiner lagras i vattenlösning i flera år. Om en människa eller ett djur får i sig hela cyanobakterier frigörs toxinet när cellerna bryts ner i mag-tarmkanalen.

    Av undersökta blomningar, i Sverige och andra länder, har ungefär hälften varit toxinproducerande. Det är inte helt känt vilka faktorer som gör att vissa blomningar är toxinbildande och andra inte. Samma art kan vara toxisk i en viss sjö eller blomning, men inte i en annan. Toxiciteten i en blomning kan fluktuera från dag till dag och till och med från timme till timme. Toxinbildande arter i svenska blomningar har varit: Microcystis aeruginosa, Microcystis wesenbergii, Microcystis viridis, Anabaena flos-aquae, Anabaena farciminiformis, Aphanizomenon flos-aquae, Aphanizomenon grazile, Oscillatoria agardhii och Oscillatoria sancta.


    Referenser:
    "Alger, växtbetingelser och bekämpningsmetoder", Claus Christensen, Tropica
    "Ecology of the planted aquarium", Diana Walstad
    "Mäta vatten", Bydén, Larsson & Olsson
    "Toxiska blomningar" är hämtat från Livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se

    Länkar jag använt:
    www.smittskyddsinstitutet.se
    www.bollmoraakvarieklubb.org/tips.htm

    Om blågrönalger:
    www.zoopet.com/akvarium/forum/topic.asp?TOPIC_ID=3378

    Om halmanvändning för algbekämpning:
    www.ciklid.se/forum/topic.asp?TOPIC_ID=1243

    Så, gott folk!! Bara att fylla på med era erfarenheter!!

    Kommentar

    • phat
      • February 2004
      • 216

      #3
      som dom flesta kanske känner till så har jag haft ett helvete med cyano alger och jag har verkligen provat allt (förrutom medel)...

      funderar på o skaffa Tetras General Tonic o testa. är det någon som vet vart man kan få tag på medlet? akvarielagret verkar inte ha medlet på lager enligt deras "katalog"

      tänkte annars plocka bort mina växter från akvariet i hallen och ev fiskar och använda alg dödande medel ett tag så att man får bort allt...lär det hjälpa? eller kommer de tillbaka veckan efter?

      Kommentar

      • PatrikMalmo

        #4
        Har inte pejl på var man får tag i Tetras General Tonic tyvärr. Klurar själv på att testa, det är ju en quick-fix på dessa problem man vill ha!! Kolla runt i butikerna under morgondagen, någon borde ha det. Annars får vi ordna post-kedja inom Sverige.

        Beskriv gärna lite vad du har testat och hur åt helvete det har funkat. Tråkiga erfarenheter kan hjälpa andra!!

        I brist på General Tonic tar jag en Ginnotonix och försöker psyka ut mina blågröna. En rekommendation är att ni ser till att få Ginnotonixen helt tät med avseende på gasutbytet. Kan hindra blågrönalger från att invadera glaset samt minska CO2-förlusten.

        Hilsen!!

        Kommentar

        • catwoman
          • February 2004
          • 183

          #5
          Phat! Jag köpte min tetra medica general tonic på alba zoo i stockholm. Folkungagatan har jag för mig att den ligger på - ganska långt ifrån T-banan medborgarplatsen...

          Kommentar

          • phat
            • February 2004
            • 216

            #6
            hittade deras nummer, ska ringa dem från jobbet o kolla ifall de har medlet på lager..

            har testat med vattenbyten var 4:e dag, vänt på gruset samt mörkläggning, inget verkar hjälpa.. har även 4st blackmollys som vägrar röra cyano alger =)

            Kommentar

            • urbanandersson
              • January 2003
              • 965

              #7
              Hej!

              Jag gjorde ett 50% vattenbyte och såg till att ha något mer vatten än jag brukar för det inte skulle finnas någon blågrön kvar precis över vattenytan. Jag rensade naturligtvis ut så mycket jag kunde i samband med vattenbytet.

              Sen hällde jag i TetraMedica Fungistop Consentrate enligt doseringen på flaskan, 1,5 ml/20 liter vatten. Alla pumpar och annan utrustning gick som vanligt. Men jag har inte kol i mitt filter.

              Vattnet blev rökfärgat, helt dimmigt i flera dagar, och efter en vecka bytte jag vatten några gånger.

              Sen dess är jag fri från dom.

              Fungi stop köpte jag på staffanstorps fiskinport, han som är med i skånes diskusklubb. Men din vanliga handlare borde kunna ta hem antingen fungi stop eller general tonic.

              Urban

              Kommentar

              • phat
                • February 2004
                • 216

                #8
                hmmm jag kör med fluval 3 i mitt kar. det finns väl kol i filtret va? fick med ett par svarta påsar.

                Kommentar

                • urbanandersson
                  • January 2003
                  • 965

                  #9
                  Hej!
                  Algmedel innehåller säkert sådant som är giftigt för alger. Alger (inklusive blågrönalger) har dock ofta någorlunda eller mycket liknande krav på tillväxten som övriga växter i akvariet, så med lite tur ger man bara sina andra växter en riktig smocka. Med lite otur är algmedlet också dåligt för fiskarna och bakteriefloran. I detta inlägg fokuserar jag på att motverka blågrönalger, och det är möjligt att det finns algmedel som tar livet av dem rätt bra. Tetras General Tonic verkar fungera bra enligt exemplet från Ola Svensson. Innan jag sett vad det innehåller låter jag dock osvuret vara bäst. I vilket fall lär algmedel som tar livet av blågrönalgerna troligen ta livet av en del grönalger också, och många fiskar har grönalger som stapeldiet. Därmed borde algmedel även kunna påverka fisk.
                  Min teori är inte vetenskaplig utan bara en personlig reflektion:
                  Tetras fungi stop är ett medel mot svampinfektioner och innehåller silver colloid och collidone. Det är ett gift mot bakterier och svamp och skonar troligtvis de andra växterna och algerna som tillhör växtsläktet. Cyano är ju som bekant bakterier.

                  Urban

                  Kommentar

                  • defdac
                    • January 2002
                    • 12751

                    #10
                    Det finns minst 2000 olika arter blågrönalger, troligen fler. Långt de flesta lever i söt- eller saltvatten, ibland i symbios med andra organismer. Hur många av de minst 2000 arterna som förekommer i akvarierna vet jag inte, men enligt Claus Christensen så finner man i vart fall ofta arter ur släktet Oscillatoria i akvarier.

                    Ungefär en tredjedel av dem är så kallade kvävefixerare, vilket innebär att de kan ta upp kväve från luften.
                    Detta tror jag har föga betydelse, och jag är ganska säker på att de Cyanobakterier vi har problem med i akvarier ofta är av några frå grupper. Eftersom inga använder mikroskop som klassificiering så räcker det med att utveckla metoder som fungerar och det underlättar även att se när alger (över lag) brukar dyka upp.

                    Claus Christensen menar att detta troligen inte har någon betydelse i akvarier, eftersom kväve nästan alltid finns tillgängligt i andra former i våra akvarier.
                    Nja. Detta stämmer ju inte alls. Det är en *jäkla* skillnad på att kunna utnyttja kvävgas som bara (vissa) Cyanobakterier kan.

                    Eftersom jag främst kommer från växtakvarievärlden så ser jag gång på gång de som börjar med CO2 och TMG och tillslut får Cyanoproblem när kvävenivåerna blivit starkt begränsande. I desperation börjas det med vattenbyten eftersom det ligger så djupt rotat att Cyanobakterier tyder på dåligt vattenkvalitet och man tror att man kan undernära dom.

                    Vissa arter kan för sin tillväxt utnyttja organiskt kol i stället för koldioxid.
                    De flesta alger har en lysande CCM jämfört med växter, så ja <b>alger kommer aldrig vara kolbegränsade på samma sätt som växter</b>.

                    Faktum är att dom aldrig blir näringsbegränsande av växter, så <b>det går inte att näringskonkurrera ut alger med växter</b>.

                    I relation till akvarier förekommer ofta beskrivningar av blågrönalger i vatten som har höga halter av främst kväve och fosfor,
                    Kanske stämmer för fiskakvarier, men jag skulle vilja påstå att det är när fosforn är hög och kvävet är lågt.
                    http://www.defblog.se

                    Kommentar

                    • defdac
                      • January 2002
                      • 12751

                      #11
                      1. Salpetermetoden
                      Främst för växtakvarier där man vill få växterna att ljuskonkurrera med Cyanobakterierna. Bättre att använda Kalisalpeter KNO3 än NaNO3, eftersom Kalium (som är ett av de ämnen som tas upp mest av växter) fås i ganska riklig mängd.

                      Kväve/fosforbalansen
                      Tror man brukar sikta på 1:10 i P:N, eller om det var PO4:NO3.

                      Kan gynna de växter man har i akvariet, som då bättre kan hjälpa till att suga upp näringsämnen (däribland kväve och fosfor) så att blågrönalgerna får konkurrens.
                      <b>Växter kan omöjligt konkurrea ut alger med näring.</b>

                      3. Vattenbyte
                      I ett akvarium som en god vän till mig har uppstod blågrönalger i lindrig form (som ett grönt ”skimmer” över botten). Detta försvann vid kraftiga vattenbyten och återkom om han minskade vattenbytena.
                      Detta tvivlar jag oerhört starkt på. Jag har testat att lägga Cyanobakterier i ett glas med vatten och dom har inte dött, snarare tvärtom.

                      Att Cyanobakterier kommer vid "dåligt" vatten är bara en skröna.

                      4. Rengöra gruset
                      Här har jag faktiskt tagit till mig lite av ditt tjat om denitrifieringsprocesserna i gruset 8)

                      Vissa Cyanobakterier dyker först upp på ytan som en slemhinna eftersom det är där kvävet finns. Vissa lägger sig på gruset, och där finns dels fosfor - men kvävgasutvecklingen borde underlätta för dom enormt om det pågår denitrifieringsprocesser i gruset.

                      Att rengöra gruset överlag brukar aldrig hjälpa. Faktum är att Cyanobakterier ofta lägger sig över gruset (och över hela akvariet) i helt nya akvarier som har helt rent grus.

                      5. Mörkläggning av akvariet
                      Extremt effektivt och enkelt med Cyanobakterier för att få bort dom. Det kan dock hända att man får göra det några gånger vilket är trist om man har växtakvarier och är rädd om växterna, men då måste man ju å andra sidan dosera nitrat ändå om det ska växa.

                      Nackdelar med metoden:
                      De döda algerna finns kvar i akvariet, och hör de till dem som producerar giftiga substanser kan dessa frigöras när algerna dör.
                      Har jag aldrig hört rapporterats om. Någon gång har nitrithalterna ökat med den ökade nerbrytningen, men man brukar ofta rekommendera att man suger bort alla synliga Cyanobakterier innan en mörkläggning.

                      6. Filtrering
                      En del blågrönalger ska kunna filtreras bort, framför allt när ljuset är släckt eftersom många arter blågrönalger tydligen svävar i vattnet när det är mörkt. Filtermaterialet måste vara fint (har sett aktivt kol rekommenderas) och bytas ofta, eftersom många blågrönalger ”vandrar” rakt igenom filtret med lite tid.
                      Detta är en metod som verkar förvånansvärt effektiv - bra beskrivning på att dom flyger omkring om akvariet blir riktigt mörkt på kvällen.

                      Krasst sett borde även UV-filter hjälpa. Hagens 1-micron Quickfilter verkar fungera väldigt bra också! En ovanligt enkel metod och där det bara gäller att få akvariet riktigt mörkt på natten.

                      Detta tycker jag fler borde testa. Detta fick bort de sista bruna Cyanobakterierna som inte verkade vara kvävefixerare i min burk.

                      7. Växter
                      Att ha växter i akvariet kan motverka blågrönalger. De suger näring ur vattnet och konkurrerar därmed med algerna om näringsämnena.
                      Nej. <b>Man kan inte näringsbegränsa alger med växter</b>.
                      Det handlar främst om ljuskonkurrens, så ditt tips med flytväxter är bra. Eller riktigt feta påträngande och täta buskage. Kräver dock KNO3 som också gör att växter gynnas överlag.

                      En del växter producerar också egna ämnen som kan motverka olika alger. Växter som har egenskaper som särskilt påverkar just blågrönalger (och som kan gå att hitta för hobbyakvaristen) är Ceratophyllum (Hornsärv), Elodea canadensis/crispa/densa, Myriophyllum spicatum/brasiliense, Pistia stratiotes och Acorus gramineus. Walstad menar att det är helt klarlagt att många växter producerar ämnen som kan påverka alger och även släpper ut dessa ämnen i det omgivande vattnet.
                      Ja men ett Walstadakvarium är lite unikt på så sätt att man aldrig gör vattenbyten i det, vilket är enda gången då alleopati kan bli en spelare - vilket överlag anses inte vara en framkomlig väg:
                      http://www.tropica.com/article.asp?type=aquaristic&id=531

                      Detta tror jag ganska lugnt vi kan avskriva.

                      Det krävs lite rejälare doningar, typ Silvercolloid från Fungistop eller penicillin som slår mot grampositiva bakterier typ Erythromycin. Väldigt effektivt båda två.

                      "Finns det inga djur som äter blågrönalger?"
                      Man kan ju testa Black Molly 8)

                      Toxiska blomningar (hämtat från Livsmedelsverket)
                      Fan vet om jag inte var lite mer dålig i magen förr när jag hade mer Cyanobakterier haha
                      http://www.defblog.se

                      Kommentar

                      • urbanandersson
                        • January 2003
                        • 965

                        #12
                        Hej!

                        Om jag tolkar defdac rätt så finns det bara ett sätt.

                        Döda dom genom mörkläggning eller gift.
                        sen suga upp dom döda algerna och i framtiden hålla karet i skick genom att tilsätta kalisaltpeter. Finns detta att köpa på ica?

                        Urban

                        Kommentar

                        • defdac
                          • January 2002
                          • 12751

                          #13
                          Om jag tolkar defdac rätt så finns det bara ett sätt.
                          Njae. Jag gillar kombinationer.

                          Att bli av med de illaluktande Cyanobakterier som bildar "spindelväv" över grus och inredning i växtakvarier är ganska enkelt genom att öka kvävenivåer och göda bra så att växterna sticker iväg och kan ljuskonkurrera ut dom.

                          Sedan gillar jag verkligen nya Quickfiltret och det här med hungriga Black Molly 8)
                          http://www.defblog.se

                          Kommentar

                          • Zappie
                            • May 2003
                            • 5

                            #14
                            Härlig tråd det här!

                            Många verkar ha/haft problemet och jag är en av dom som haft he**etet. Så till den svåra grad att jag funderade skarpt på att ställa burken på tippen, eller rättare sagt var det sambon min som sa: Nu får du f*n ordna till akvariet eller så har du inget när du kommer hem efter jobbet imorgon...
                            Då hade jag testat häftigt stora vattenbyten, (skönt att höra att det inte beror på "dåligt" vatten), total rengöring och till slut efter sambons banningar så såg jag ingen annan utväg än att ta till något slags algbekämpningsmedel. Gick till Akvarielagret här i Stockholm/Bromma och där rekommenderade dom TetraMedica GeneralTonic i halv dos i 5 dagar, det använde dom vid problem med Cyanobakterier och då borde det vara relativt säkert tyckte jag. Sedan ska man byta 50% vatten och filtrera med aktivt kol för att få bort slaggprodukterna.
                            Och som tidigare inlägg bekräftat, fungerar detta helt makalöst bra.

                            Jag hade min Cyano-problem i knappt 1 år, var på vippen att lägga ner och huxflux på dryga 6-7 dagar, (det tog nån dag innan jag fatta att det va sant), så återfann sig intresset för mina fiskar och växter. Faktiskt har det blivit ett större intresse när man nu övervunnit det stora problem man tidigare bara hört talas om, så nu får man banningar för att jag bara har intresse för mina burkar här hemma...både för dom det bor firrar i och för den jag sitter framför nu för att skaka fram fakta om det förstnämda

                            Då ska läggas till protokollet att även jag hör till sidan som tar i största möjliga mån avstånd till mediciner/gifter, vilket gör att nästa gång, (hoppas inte, hoppas inte), ska jag pröva någon av de naturliga metoderna.

                            Bra tråd PatrikMalmo + övriga!!!
                            220 =&gt;
                            2 Skalarer på tillväxt
                            10 Kardinaltetror
                            2 Ancistrusar

                            160 =&gt;
                            Skalarepar som e sugna?
                            2 Ancistrusar

                            25 =&gt;
                            10-tal Guppy
                            Mängder med Amonoräkor
                            3 Ancistrusar
                            ________________________
                            Blubb Blubb

                            Kommentar

                            • PatrikMalmo

                              #15
                              Nu har det hänt en del i tråden minsann!! Ju fler tips desto bättre!

                              Håller med om att växter inte kan konkurrera ut alger fullständigt, men om man har en del växter så snor de en del näring som i vilket fall då inte kommer algerna tillgodo. Ser växter som ett tillägg till de andra metoderna. Ljuskonkurrens kan säkerligen bidra det också, men om mörkläggningsmetoden ska funka ska det ju inte komma in det minsta ljus, ens genom filterslangar. Blågrönalgerna borde väl då kunna överleva i mindre ljus än växterna? Vilken är förklaringen till att karet måste vara helt mörklagt?
                              Enbart flytväxter i karet verkar annars vara modellen.

                              Köpte Tetras General Tonic idag, men har inte hunnit prova det än. När jag läser om det med Fungistop klurar jag på om jag inte ska byta till det i stället. Spontant känns det logiskt att det funkar. Tetras General Tonic kan enligt instruktionen tydligen slå rätt hårt mot Hornsärv av någon anledning. Den växten är jag glad i (och har i karet) så det var bra jag läste igenom instruktionen noga.

                              Det med min polares vattenbyten funkade ju bevisligen så ibland är det tydligen en framkomlig väg. Jag avskriver ingen metod av de jag nämnt, har man testat alla utom en kan just den ge resultat!!

                              Avskriver heller inte det med "dåligt vatten" hur som helst, har sedan jag postade inlägget funderat en del på om själva nivåerna av kväve och fosfor skulle kunna påverka. Cyano verkar definitivt ha en koppling till obalans mellan kväve och fosfor, men hur påverkar halterna av dessa ämnen tillväxten? Om både fosfor- och kvävehalter ligger högt men i balans t ex? Troligen har man väl även andra problem i akvariet då, men i allafall.

                              Cyano förekommer under så olika betingelser att jag i vart fall tror att det rör sig om ett gäng med arter. Black molly verkar äta vissa, men inte alla, vilket också skulle kunna visa att det rör sig om olika arter.

                              Jag har inte heller hört talas om det med toxinerna innan. Just nu är jag i vart fall ruggigt öppen för olika förklaringar kring cyano, och en hel del är uppenbarligen jäkligt giftiga. Rätt logiskt att man inte hört talas om det innan, eftersom det är rätt trixigt att mäta dessa toxiners förekomst. Fisk verkar inte vara så känsliga för dem heller, vilket är logiskt eftersom fiskar existerat tillsammans med dessa organismer i rätt lång tid. Sådana här saker anser jag att man ska ta lite på allvar. Några andra exempel är att det krävs rätt lite mögel i ett rum för att en del ska reagera. Många reagerar med allergiska utslag mot röda mygg. Att man skulle kunna reagera på olika arter cyano tycker jag därför känns rätt logiskt (det har ju också bevisligen hänt).

                              Mörkerläggning borde kunna kombineras med filtrering och en dos Fungistop till en finfin och rätt snabb metod!

                              Tror vi måste skilja på "quick-fix" och långsamma metoder också. Vill man av olika anledningar inte använda några kemikaler i karet så får man köra på de långsamma. Att vattenbyten, stoppa i flytväxter och slamsuga botten rättar till Redfieldration på sikt känns logiskt för mig i vart fall.

                              Bottenlagret som förklaring har jag också funderat lite mer på. Cyano förekommer ju också i kar helt utan bottenbeläggning. I mitt kar sitter de också i en tjusig matta på EN av kortsidorna, men förekommer mycket lite på de andra rutorna. Hur fan (rent ut sagt) har jag höga halter av något ämne alls där? Något som slog mig precis när jag skrev det är vattengenomströmningen... *klurar* ...kanske kan det vara så att vattencirklationen från pumparna drar med ämnen från botten och sedan går in i sidorutan. Pumparna sitter nämligen på den andra kortrutan. Men om pumparna tar bort ämnena från botten, hur kan jag då ha cyano på botten... *funderar vidare* Kan inte ni som har cyano i karen kolla var de sitter i förhållande till pumparna? *nyfiken*

                              Hilsen - och tack!!

                              Kommentar

                              Arbetssätt...