Inför dödsstraff!!

[KAM]

Jag älskar att dra paraleller, både bra och dåliga.

Om någon blir påkörd utanför en skola så vill inte jag se tända ljus i fönstren.

Jag vill se att det sätts upp en 30-skylt, vägbulor och att det förekommer hastighetskontroller vid skolan. Det tror jag kommer att göra mer nytta.

[C.Ciklid]

Att detta skulle vara det som gäller är lögn och förbannad dikt. Som jag redan har skrivit ett antal gånger ovan så sitter de som begått brott och dömsts till psyktriatisk vård i regel inne längre än vad de had fått göra om de sitter i fängelse.


Ja visst och om gärningsmannen är död, ta livet av deras barn - rätt skall vara rätt.
Om något fyllo kör över ditt barn med bil - kör över hans barn. Öga för öga - tand för tand var det ja

Kanske till viss del, men inte helt falskt. Personligen har jag god kontakt innom påde polis och missbruk/pesonlig assistans/familjerätt m.m. m.m. för att veta att detta ÄR ett bristande system i dagens samhälle. Det finns inte plats, varken i fängelser eller på psyk för att du skall kunna få den hjälp du behöver. Stor nonchalans och bristande i kunskap är ett stort problem innom vård m.f. ställen.

Och vad jag menade med öga för öga, var att personen som bragt om en annans liv skall själv, personligen, utsättas för det han/hon utfört (gärningsmannen blir behandlad precis som han/hon behandlat offret). Alltså, ingen annan än gärningsmannen blir behandlad som hans offer. Så ok, om man skall tolka "öga för öga" så kanske man ger sig på den andre barn, men så var det inte jag menade. Läs då: Man behandlar folk som man själv vill bli behandlad.

//Camilla

[Mumin]

Att detta skulle vara det som gäller är lögn och förbannad dikt. Som jag redan har skrivit ett antal gånger ovan så sitter de som begått brott och dömsts till psyktriatisk vård i regel inne längre än vad de had fått göra om de sitter i fängelse.


Ja visst och om gärningsmannen är död, ta livet av deras barn - rätt skall vara rätt.
Om något fyllo kör över ditt barn med bil - kör över hans barn. Öga för öga - tand för tand var det ja

Jag håller helt med dig Kjell i detta.
Dessutom kanske man ska veta att Bibelns uttryck om öga för öga etc, kom till för att förhindra ÖVERDRIVEN hämnd och långdragna vendettor. Ett öga för ett öga men INTE MER!

Det är inte alls verklighetsfrämmande att säga att det inte gagnar någon med dödstraff. I dag vet vi att en hel del av de dömda brottslingar som avrättats i USA har visat sig vara oskyldigt dömda. De har friats i av dna-tester i efterhand.

Ett samhälle som drivs av allmänhetens hämndlystnad är inte ett samhälle som jag vill att mina barn ska växa upp i. Heller.
Vi har ett oberoende domstolsväsende för att rättsskipningen inte ska drivas av hämndlystnad.

Det finns naturligtvis ingen i dag som inte upprörs av Englas fruktansvärda öde.
Den som verkligen vill hedra hennes minne bör göra allt för att förhindra liknande tragedier i framtiden. Inte skria obehärskat på ett nätforum.
Se er omkring i er omgivning. Var finns det barn och vuxna som behöver hjälp?
De flesta av oss har genom dagis, skola, fritids kommit i kontakt med barn som inte har det bra hemma, ta skygglapparna från era ögon och hjälp dem, t. ex genom en anmälan till socialtjänsten.
Ge er ut och nattvandra, det behöver man inte ha egna tonårsbarn för, och hjälp på så sätt till att skapa en trygg miljö för alla.
Engagera er som tränare i någon idrottsklubb och hjälp alla barn att få en meningsfull fritid.
Barn som blir sedda blir inte onda. Barn som blir sedda av vuxna som vågar se kan få hjälp i tid.
Skriv till era folkvalda riksdagsmän och kräv utökade resurser för vården. både av psykiskt sjuka och sexuellt utnyttjade barn. Kräv utökade resurser till och utbildning av våra poliser och vårt rättsväsende.

Bli kontaktperson till någon som behöver det. Det är i stor asett omöjligt för någon psykiskt funktionshindrad att få en sådana. Inte för att det inte finns pengar utan för att det inte finns några FRIVILLIGA SOM STÄLLER UPP.
Människor som får en chans att vara med i samhället blir inte så utanför att ingen ser när det brakar åt helvet för dem, på det ena eller andra sättet.

Den som har följt debatten någorlunda kan ju inte ha undgått att förstå att utnyttjade barn blir utnyttjande vuxna.
Kan vi hjälpa sådan barn NU blir de kanske inte sexualförbrytare som vuxna.

Det vore att VERKLIGEN försöka få något meningsfullt ut av denna fasansfulla tragedi.

Att hata och kräva hämnd på ett akvarieforum kräver ju inget av en själv, inte heller att någon annan ska ta livet av misshagliga personer och tända ett ljus i fönstret kan vem som helst göra.
MEN att handla och aktivt försöka andra på missförhållande, det kräver att man lyfter på rumpan ur bekväma stolen, släcker ner datorn och går ut och engagerar sig.
KOM IGEN NÄR NI GJORT DET!!!!

[Kjell Fohrman]

Kanske till viss del, men inte helt falskt. Personligen har jag god kontakt innom påde polis och missbruk/pesonlig assistans/familjerätt m.m. m.m. för att veta att detta ÄR ett bristande system i dagens samhälle. Det finns inte plats, varken i fängelser eller på psyk för att du skall kunna få den hjälp du behöver. Stor nonchalans och bristande i kunskap är ett stort problem innom vård m.f. ställen.
//Camilla

Jo då - det är nog flera här som har en viss erfarenhet om hur dagens krimal- och psykvård funkar. Bristande kunskap och bristande resurser har jag ju själv påpekat några gånger ovan (t.ex. med ett referat om vad det står i dagens Göteborgs Posten).

[Fridas]

Bästa inlägget i hela debatten är helt klart Mumins!

[Kjell Fohrman]

Att hata och kräva hämnd på ett akvarieforum kräver ju inget av en själv, inte heller att någon annan ska ta livet av misshagliga personer och tända ett ljus i fönstret kan vem som helst göra.
MEN att handla och aktivt försöka andra på missförhållande, det kräver att man lyfter på rumpan ur bekväma stolen, släcker ner datorn och går ut och engagerar sig.
KOM IGEN NÄR NI GJORT DET!!!!

Citerar inte hela ditt inlägg - men kan bara instämma i det du skriver.

[Katharina]

Jag har varit både stödperson och kontaktperson.
Jag har ställt mig upp på bussen och ropat på busschauffören tills han har stannat och slängt av en vuxen man som har trackasserat ett barn, när de andra vuxna inte vågade ingripa.
Jag har nattvandrat. Jag har varit hundägare och nattvandrat. Jag har följt barn hem. Jag ser alltid till att barn går på buss osv först, att de kommer på och av. Jag har betalat för att främmande barn ska få åka med när deras remsa varit slut. Jag har stöttat bekanta, även ytligt bekanta, som har kraschat och ringt efter psykjouren.

Det var inte hur samhället i övrigt fungerar vi pratade om på den här tråden eller vad vi har gjort för att förbättra det. Här diskuterade vi hur man ska hindra förövaren att göra om detta hemska dåd. Sen att viss lynchstämning infinner sig på sina håll tror jag är fullt naturligt och inget som skulle genomföras i verkligheten utan en fullt normal reaktion på ett så fruktansvärt dåd. Det behöver man inte sätta sig till doms över, speciellt inte över Camilla som då är bekant med mamman från Arboga.

Det är långt ifrån alla sexuella brottslingar som har varit utsatta själva och det är långt ifrån alla psykopater som har haft en knäpp uppväxt även om det verkar gynna den sjuka utvecklingen, helt klart.
Om man vill vara på akvarieforumet så behöver man inte gå in på "Off Tropic" trådarna, tycker jag.
Men i grund och botten tror jag att vi alla tycker ungefär likadant även om sinnesstämningen skiljer åt i dessa dagar...

[Kjell Fohrman]

Sen att viss lynchstämning infinner sig på sina håll tror jag är fullt naturligt och inget som skulle genomföras i verkligheten utan en fullt normal reaktion på ett så fruktansvärt dåd. Det behöver man inte sätta sig till doms över, speciellt inte över Camilla som då är bekant med mamman från Arboga.

Lite märklig inställning. Det är tydligen OK att sätta sig till doms över andra, men inte att kritisera de som sätter sig till doms över andra. Det är ju nämligen just det som andemeningen verkar vara i denna tråd - att sätta sig till doms över någon annan. Själv förlitar jag mig på rättssystemet och i den mån man tycker det är kass så agera istället mot det genom att protestera politiskt, demonstrera etc. etc. Sedan kan man också agera som medmänniska (som du gjort på ett bra sätt).

Jag tycker det är lite märkligt att du verkar tycka att det är fel att en del här är kritiska mot uttryck som
känner för att huggar karln i småbiter med en slö kniv!!!
äckel våldtäcktsgubbfanskapet hade ju tydligen våldtagit och mördat flera kvinnor :S !!! FYFAN säger jag bara död åt dem! De borde inte få leva !!!
etc.
Skriver man så får man faktiskt finna sig i att en del är av annan åsikt. Det finns nog flera här som känner personer som är offer, men för den sakens skull så kan det ju inte vara förbjudet att även framföra kritiska synpunkter mot deras åsikter.

[Katharina]

Nej, du har rätt i att man absolut får kritiser att någon har så hatiska känslor. Men i mitt fall har de inte tagit över så att jag inte kan resonera, jag kan inte svara för alla andra men jag tror att de är samma med dem.

Jag anser iaf att det är en naturlig, känslomässig och spontan reaktion som man kan visa förståelse för istället för att sätta sig till doms över. Den mordiska känslan är ju oftast inte förankrad i ett samlat resonemang, utan en ren djurisk känsla.
Personligen är jag inte för "öga för öga, tand för tand" för då är jag ju likadan som brottslingen. Men jag förstår känslan.

Förresten, var det förståelse och empati men andra ni pratade om? Det gäller väl andras känslor och åsikter också då, inte bara psykisk sjukdom!! Det är stor skillnad på att lugna och vända negativa tankar och känslor och att sätta sig till doms över dem.Det är svårare att praktisera i verkligheten än vad man tror när man sitter där hemma...
Att hata hatarna är lika hatiskt som att hata!!!

[Morgan71]

Som jag trodde ,alla vänner och skolkamrater har inte kunnat ana att det skulle gå så här, han var ju "klassens clown", "han hade kanske lite problem med det där med tjejjer", "han hade bra betyg", " han var bäst i klassen på att meka" osv. osv. (kolla på aftonbladet.se).
Den här killen har uppenbarligen haft det svårt med "det där med tjejjer" vilket tydligen har utveklats till något konstigt agg mot det kvinnliga könet men att "gå på" små tjejjer och kvinnor med tafs, våldtäktsförsök och allt vad det innebär är bara så jä*la snuskigt. Visst är han sjuk som beter sig på detta sättet men livstids fängelse (utan definierad slut tid) utöver vård är det MINSTA man kan begära.
Det riktigt sjuka är ju att killen tidigare är dömd för en massa sexualbrott men att han nu då skulle vara "botad". Jag tror: En gång sexualbrottsling, alltid sexualbrottsling.

Fan, jag har väl oxå blivit nobbad men inte begår jag sexualbrott för det!!!!!

[Kjell Fohrman]

Att hata hatarna är lika hatiskt som att hata!!!

Vad jag kan se är det ingen i denna tråd som hatar hatarna. Jag kan avsky deras åsikter - men det är en helt annan sak.

Läste förresten för en tid sedan en ironisk grej om hur man ser på mördare.
Mördar man en så är man en mördare.
Mördar man 5 är man en psykopat.
Mördar man 100.000 är man en hjälte.

[C.Ciklid]

Det spelar ingen roll hur många ljus man än tänder, hur många böner man än sänder. Man får aldrig tillbaka de man älskar. I den stora sorg som gröper ur ens hjärta fylls det med hat. Hat till personen som tog de små änglarnas liv.

Vad har de för rätt?? Att ta ett oskyldigt liv. Hur kan de se in i barnens skräckslagna oförstående ögon och slå ihjäl dem med hammare?? Eller att strypa dem, knivskära dem?? Känner ni smärtan av hammaren som träffar er tumme?? Tänk då att få hammaren slagen i huvudet, om och om igen.

Ja, jag känner hat till personer som misshandlar barn. Barn kan inte skylla sig.

Och jag står fortfarande för min åsikt. Den om att gärningsmän som utför dessa dåd skall aldrig få komma ut igen, de skall inte få se dagens ljus. 11-12år kallar jag inte för livstid. Om så de inte kan sitta av sin livstid, om det finns 100% bevisning för att personen är skyldig till så grova brott som att mörda/seriemörda anser jag att en injektion är det enda rätta.

//Camilla

[Kjell Fohrman]

Det spelar ingen roll hur många ljus man än tänder, hur många böner man än sänder. Man får aldrig tillbaka de man älskar. I den stora sorg som gröper ur ens hjärta fylls det med hat. Hat till personen som tog de små änglarnas liv.
//Camilla

Jodå jag kan förstå att nära anhöriga känner så, men hjälper det dem att komma över det om alla runt dom också är fyllda med hat.
Det är alltid ett stort trauma när ens barn dör och det oavsett om det mördas, dör i en trafikolycka, någon annan olyckshändelse, självmord (nära 100 barn/ungdomar tar varje år livet av sig i Sverige), eller sjukdom. I alla dessa fall får man aldrig tillbaka den man älskar - men jag tror inte att ens liv efteråt blir bättre för ens hjärta är fyllt med hat och att ens nära och kära också är fyllda av hat mot mördarna, rattfyllersiten, mobbarna etc..

Trots allt var det ju i detta fall ändå en "lättnad" att barnet återfanns. Då kan man ändå så småningom med stör av andra ta tag i sin sorg, bearbeta den och så småningom lära sig att leva med den. Det värsta måste ändå var att ens barn försvinner och man inte får ett "avslut" - tänk att år efter år inte kunna gå ut på stan utan att jämt vara på sin vakt för att se om det är ens barn man ser på gatan, i bussen etc.. Gång på gång väcks hoppet när man får se någon som liknar ens barn, för att återigen kastas ner i djupast förtvivlan när hoppet återigen krossas.
De som jag känner till som har drabbast av att ens barn har dött har trots allt kunnat klara av att gå vidare i sina liv, de vars barn har försvunnit har det mycket "värre".

[C.Ciklid]

Varje förälders mardröm är väll att barnen skall försvinna och aldrig hittas igen. Det blir ju inte bättre när man vet hur samhället är, hur förklarar man det för sin 4åriga dotter som vill upptäcka allt på egen hand i affärer ect., att det faktist finns "fula gubbar" som kan ta dem utan att skrämma skiten ur dem och/eller göra tom dem totalt tillbakadragna. Eller som vår dotter som vi pratat med, inte riktigt förstår inebörden med "att försvinna och aldrig mer se oss päron". Det vore väll en dröm för de barn som vill göra allt själv utan mammas och pappas hjälp.

Det är klart att att ovisheten om "lever, lever inte" är sjukt plågande.
Om man själv orsakar sin död, vist sörjer anhöriga. Personligen kände jag inget hat när en gammal vän tog en överdos och dog. Han orsakade den själv. Jag kände inget hat när min farmor gick bort, tvärt om. Det var en lättnad, hon var gamal och sjuk i cancer. Men de som tar ett liv avsiktligt, framförallt ett barns (och självklart vuxna) är inte vatten värda i mina ögon. Hat finns i olika förpackningar.

//Camilla

[Mumin]

Jag vill helt enkelt inte fylla mitt hjärta med hat.
Mot någon.
Jag kan avsky detta illdåd, men jag kan inte hata. Vad hjälper det, får vi Engla tillbaks?
Själv har jag under dessa två dygn gråtit för lilla Engla, jag hoopades in i det längsta att hon skulle hittas välbehållen. Jag önskar så innerligt att hon inte hann bli alltför rädd, eller lida. Men jag har sett för mitt inre hur hon har gråtit efter mamma, jag har egna barn.
Jag har önskat att det hade funnits något sätt för just mig att stötta och trösta Englas mamma, en kvinna som jag är fylld av den största beundran för.

Jag har känt mig ledsen, arg och maktlös.
Men inte hatfylld.

Vad hade han för rätt?? Ingen alls, det finns ingen "rött" att ta en annan människas liv. Men det gäller i mitt tycke allas liv.
Att samhället måste skydda sig själv, är ingen motsägelse mot det.
Vi har låst in Anna Lindhs mördare, trots att han strax innan mordet hade sökt psykiatrisk hjälp, han kan inte få gå fri bland andra. Mattias Flink sitter också inlåst, och fick sin nådeansökan avslagen nyligen.

Men därifrån till att döda dem, nej det faller på sin egen orimlighet. Lika lite som man kan uppfostra barn till empatiska människor med aga.Från USA vet vi också att den s.k. avskräckande effekten inte fungerar alls. Snarare tvärtom.

Hat är helt enkelt inte särskilt konstruktivt. Och ska vi kunna undvika en upprepning av dessa två tragedier, i Stjärnsund och Arboga, så måste vi ha konstruktiva lösningar.
Det har vi alla ett ansvar för.
Som jag skrev i mitt förra inlägg.

Jag kommer att tänka på en text av Barbro Hörberg, som handlar om vad hon tänker när hon ser en nerpissad alkis ligga och sova på en soffa;
"Här ligger en solstråle, som slocknat,
gamla älskade barn, vad tänkte din mamma på när du blev till?"´

Det minsta vi kan göra för småbarnen i Arboga och Engla är att se till att det inte skapas nya "monster" av de som är barn just nu.
Det är vi skyldiga alla barn!!!

Tita på vad som hände after Riccardo Campoglianis meningslösa död i höstas.
En modig kille vågade höja sin röst och säga stopp, och gatuvåldet har minskat sedan i höstas. För mig är det att hedra Riccardos minne i allra högsta grad.

Låt oss alla göra samma sak för Englas minne.