Zoopet

Företagsannonsera | Artbeskrivningar för affärer | Bli vanlig medlem | Bli Goldmedlem

Fiskar / Resultat efter s�kning / Fiskbeskrivning

Levandef�dande tandkarpar

Poecilia wingei

Vetenskapligt namn:

Poecilia wingei

Tidigare vetenskapligt namn:

Poecilia sp. �endlers"

Poecilia reticulata

Familj:

Poeciliidae

Handelsnamn:

Endlers guppy

Utbredning:

Venezuela (sannolikt)

St�rre bild i bildarkivet Foto: Kjell Fohrman

23 - 28 °C

I naturen lever olika fiskarter i olika vatten som h�ller olika temperaturer. Oftast �r det tropiska fiskar som finns i v�ra akvarier, vilket inneb�r att de vill ha ganska varmt vatten. Vattentemperaturen kan dock variera under �ret �ven i tropiska vatten. Till skillnad fr�n m�nniskan �r fiskar v�xelvarma djur, vilket inneb�r att deras kroppstemperatur f�ljer med sv�ngningar i vattentemperaturen. D�rf�r �r det speciellt viktigt att vi har r�tt temperatur p� akvarievattnet.

Arter som lever i vatten d�r det �r stora sv�ngningar i temperaturen mellan olika �rstider �r naturligtvis mindre k�nsliga f�r temperaturvariationer �n de som lever i vatten d�r temperaturen �r ungef�r samma �ret runt.

De temperaturer vi har angivit f�r varje art anger inom vilket intervall temperaturen skall h�lla sig i akvariet f�r att fiskarna skall trivas.

4 cm

Att ange en arts max.l�ngd �r inte det enklaste. En art blir ofta olika stor i naturen och i akvarium (oftast st�rre i akvariemilj�), hanar och honor �r olika stora osv. N�r vi ber�knat en arts l�ngd har vi utg�tt fr�n normal vuxen storlek i naturen, samt den st�rsta av honan och hanen (oftast hanen, men l�ngtifr�n alltid).

Den l�ngd vi angivit kan skilja sig ganska mycket fr�n den l�ngd de kan uppn� i akvarium. Ett exempel p� ett sl�kte som blir betydligt st�rre i akvarium �r malawicikliderna i sl�ktet Aulonocara. I naturen blir de oftast inte st�rre �r 9 cm, i akvarium blir de ofta 13-14 cm, dvs 50% l�ngre. Anledningen till att en art blir st�rre i akvarium �n i naturen �r tillg�ngen p� mat. I akvariet f�r de betydligt mer mat, som de inte beh�ver arbeta (motionera) f�r, �n de f�r i naturen.

Ett exempel p� motsatsen �r hajmalen (Pangasius hypophthalmus) som i naturen kan bli 130 cm, men som i akvarium kan bli 80 cm, ja ofta inte ens s� l�ng. Anledningen till detta �r att fiskarna beh�ver utrymme f�r att v�xa till naturlig storlek. �r akvariet f�r litet stannar den oftast upp i v�xten.

D�rf�r �r det sv�rt att ange en exakt vuxenstorlek, men siffran som angivits �r �nd� en ungef�rlig utg�ngspunkt.

Ursprunglig v�rldsdel

H�r anges fr�n vilken v�rldsdel en speciell art h�rstammar. Hela v�rldsdelen �r visserligern markerad, men detta inneb�r i regel inte att arten lever i hela det markerade omr�det.

Sannorlikare �r att den bara finns i ett mindre omr�de som t.ex. vid ett litet rev i en speciell sj�, i ett st�rre flodomr�de etc. F�r n�rmare angivelse av omr�det se "Utbredning" p� varje fiskbeskrivning.

pH 7-8

pH �r ett m�tt p� vattnets surhet och alkalinitet och m�ts i en skala fr�n 0 till 14 d�r pH 7 st�r f�r neutralt vatten, �ver 7 �r basiskt (alkaliskt) och under 7 �r surt. pH-v�rdet best�ms av om den materia (t.ex. mineraler, organiskt material) som har l�st sig i vattnet �r alkaliskt eller surt och av m�ngden l�st materia.

Olika arter lever i naturen i olika sorters vatten. I Sydamerika och Asien �r oftast vattnet surt (pH under 7) till neutralt (runt 7), i V�stafrika relativt neutralt (runt 7), i Centralamerika och djupvattenssj�arna i �stafrika basiskt (�ver 7).

D�rf�r �r det viktigt att fiskarna i akvariet har ungef�r samma vatten. Vill du ha reda p� mer om pH, som hur man m�ter, eller hur man �ndrar pH-v�rdet uppmanar jag dig till att g� in p� rubriken "Akvarievatten" som du finner i huvudkolumnen till h�ger. Under rubriken "Akvarievatten" hittar du ocks� mycket annan information om olika vattenkemiska f�rh�llanden man m�ste t�nka p�. Till exempel �r det mycket viktigt att k�nna till vattnets KH-v�rde.

F�r varje fiskart har vi angivit ett intervall inom vilket pH-v�rdet skall befinna sig f�r att just denna art skall trivas. Visst kan man genom l�ngsam tillv�njning v�nja m�nga arter till att �verleva i vattenv�rden som ligger utanf�r detta intervall, men det �r definitivt inte att rekommendera eftersom det dels �r fr�gan om djurpl�geri och dels i det l�nga loppet �nd� riskerar att ta en �nde med f�rskr�ckelse.

Ett annan viktig faktor vad g�ller pH-v�rdet �r att det h�lls stabilt, dvs det f�r ej variera f�r mycket, stora hopp i pH-v�rdet (�ven om den �vre och undre gr�nsen ligger inom intervallet) �r mycket skadligt f�r m�nga fiskarter. Mer om detta hittar du i avdelningen "Akvarievatten".

25 cm & 25 liter

Olika fiskarter kr�ver olika storlek p� akvariet. Vad som p�verkar detta �r naturligtvis i f�rsta hand fiskens storlek, men det finns ocks� annat. Aktiva fiskar som simmar mycket kr�ver ett st�rre akvarium �n en mer passiv osv.

Vi har angivit en siffra b�de f�r akvariets minsta l�ngd och f�r dess minsta innerh�ll i liter. Ofta f�ljs dessa b�gge siffror �t, men inte alltid. Framf�rallt v�ldigt aktiva fiskar vill ha relativt l�nga akvarier eftersom de simmar mycket och d� beh�ver ett stort simutrymme. Andra ganska passiva men stora fiskarter �ter kanske mycket och d� kr�vs det ett stort liter-inneh�ll f�r att det �r l�ttare att uppr�tth�lla en biologisk balans i ett s�dant akvarium.

I regel f�ljs dock de b�gge m�ttstockarna �t. V�r angivelse kan bara ses som en ungef�rlig utg�ngspunkt f�r hur litet ett akvarium kan vara. Ett st�rre akvarium �r aldrig fel och det �r alltid l�ttare att sk�ta och hitta en biologisk balans ju st�rre ett akvarium �r.

Sv�righetsgrad

Olika arter �r olika v�l anpassade till ett liv i akvarium. En del arter skall inte g� i akvarium. Vi har utifr�n v�r bed�mning placerat samtliga arter i olika grupper allt efter deras sv�righetsgrad, med 1 som enklast och 5 som sv�rast.
1 - Mycket t�lig, fredlig och l�mplig nyb�rjarart.
2 - Relativt t�lig och fredlig art som normalt �r l�ttsk�tt.
3 - L�mplig som akvariefisk, men l�s helst en bok och/eller prata med n�gon med erfarenhet av denna art, f�r att s�tta dig in i dess speciella krav.
4 - Denna art �r sv�r att h�lla i akvarium och �r bara l�mplig f�r specialister som kan erbjuda arten r�tt f�rh�llanden i ett specialakvarium.
5 - Klart ol�mplig som akvariefisk. Oftast p� grund av artens storlek och/eller aggressivitet.
Den gradering vi gjort �r sj�lvklart beroende av v�r erfarenhet (och av de �vriga akvarister vi konsulterat) av just dessa fiskar. Andra akvarister kan ha kommit fram till andra slutsatser, utifr�n de f�rh�llanden de haft sina fiskar under. Dessa kan ocks� ha r�tt, �ven om de kanske inte satt samma "betyg" som vi gjort.

D�rf�r skall v�ra "betyg" inte betraktas som en evig sanning som inte kan ifr�gas�ttas, utan b�r tas med en nypa salt, men i alla fall tas som en utg�ngspunkt n�r det g�ller att veta hur sv�rsk�tt en art �r.

Odlingsval�r

SARF (Sveriges Akvarief�reningars Riksf�rbund) driver en odlingskampanj f�r att uppmuntra till odling av akvariefisk. Alla som �r medlemmar i en SARF-ansluten akvarief�rening kan delta i odlingskampanjen och t.ex. er�vra m�rken efter hur framg�ngsrik man �r som odlare. �ven andra kan sj�lvklart ha nytta av att veta de olika odlingsval�rerna eftersom de anger sv�righetsgraden f�r odling av de fiskar man har.

Mer information om odlingskampanjen finns p� http://www.akvariet.tripnet.se/odling/ok.html F�ljande niv�er finns - guld, silver och brons - de fiskar som �r utm�rkta med ett ? som odlingsval�r har �nnu inte placerats p� n�gon niv�.

Dessutom finns n�got som heter "elit". Vissa arter har funnits under en l�ngre tid i Sverige men aldrig odlats och dessa har allts� f�tt epitetet elit. S� snart n�gon har lyckats odla n�gon av dessa arter s� flyttas arten direkt fr�n "elit" till "guld". Vi var valt att ange de arter som nu �r "elit" som "guld" eftersom vi inte har m�jlighet att kontinuerligt uppdatera de f�r�ndringar som sker. F�r den som �r intresserad av ta reda p� vilka arter som �r "elit" uppmanar vi att ni tittar p� SARFs hemsida enligt ovan.

All�tare som i akvarium �ter allt vanligt foder.
Det har varit en del spekulationer om denna �arts� naturliga milj� men m�nga menar att den �terfinns (eller �terfanns) i t�mligen grumligt vatten vilket �r orsaken till deras klara f�rger, dock finns det �ven andra rapporter om att den �ven lever i t�mligen klart vatten.
Endlers guppy �r en l�ttodlad levandef�dare och ger uppemot 20 yngel per lek. Arten �r t�mligen fredlig och kan h�llas ihop med andra arter. Den �r inte heller s� sv�r p� yngel som den �vanliga� guppyn. Normalt sett s� �r den ocks� n�got t�ligare �n den vanliga guppyn. Den �r ocks� n�got mindre men detta beror p� att den �vanliga� guppy som finns i handeln �r framavlade f�r att vara stora och f�rggranna och d�rf�r �r betydligt st�rre �n deras ursprungliga naturformer.
Ett l�mpligt akvarium skall inneh�lla en del v�xter, g�rna flytv�xter.
Hanarna �r betydligt f�rggrannare �n de st�rre honorna (hanarna blir max 2-2.5 cm).

Det finns m�nga spekulationer om denna art. En del menar att den helt enkelt bara �r en �vanlig� guppy, andra menar att det r�r sig om en variant av den �vanliga� guppyn, andra att den i sj�lva verket skall heta Poecilia wingei (nyuppt�ckt art (som ocks� kallas Campoma guppy) vars artbeskrivning ocks� �r ifr�gasatt), andra menar att Endlers �r en korsning mellan just P. wingei och P. reticulata. Tyv�rr verkar ingen kunna �terfinna Endlers i Cuman� i Venezuela d�r den ursprungligen skall ha f�ngats s� sannolikt l�r vi f� leva med dessa fr�getecken l�ng tid fram�ver.
I handeln finns idag flera avelsformer av Endlers som kan ha olika f�rger och/eller stj�rtfenor. Sannolikt s� �r m�nga av de Endlers som idag finns i handeln korsningar mellan olika arter. De foton som jag anv�nt i artbeskrivningen (foto 1-3) visar Endlers som h�rstammar fr�n en population som ink�ptes i USA f�r drygt 15 �r sedan (har sedan dess innehafts av samma person) och d� sades komma fr�n en vildf�ngad population.
Foto 1 visar en hane
Foto 2 visar en hona
Foto 3 visar en hane och en hona � l�gg m�rke till skillnaden i storlek
�vriga foton visar hanar som f�rekommer i handeln.

Fler bilder p� samma art

PERSONLIGA ERFARENHETER AV FISKEN

Nedan kan Zoopet's medlemmar l�gga in en kommentar om sin EGEN erfarenhet av denna art. Diskussioner om arten skall f�ras i Zoopets "Forum" och inte h�r och d�rf�r f�r inga fr�gor st�llas, man f�r inte heller g� i polemik med andras synpunkter. Ber�tta enbart om dina EGNA erfarenheter av arten.

K�pes och S�ljes-annonser f�r inte f�rekomma bland kommentarerna och s�dana raderas snart de uppt�cks och dessutom kommer personen som lagt in dom att faktureras 500 kr inkl. moms.

Alla kan ta del av denna information. Zoopet garanterar inte att den information som anges �r korrekt

Klicka h�r om du vill l�gga till en egen kommentar

KOMMENTARER

T�lig och fin !!! av IaMtHeJoKe

Detta �r en av mina favoritfiskar, mycket t�ligare �n vanliga guppys och mycket finare enligt mig...rekomenderar v�rkligen den framf�r valiga "guppys"

t�ligare av hellmut

denna guppien �r V�LDIGT mycke t�ligare en den vanliga som bara f�r sjukdommar och d�r.
T�nk p� att inte h�lla dom b�da olika guppierna i samma kar d� korsar dom sig och d� blir det orena endler.
K�p bara honor som inte har n�gon som f�rg helst dom honarna som har gener fr�n vanliga guppy

vackra av korallplaty

mindre men vackrare och t�liga

Vacker icke-yngel-�tande fisk ;) av PlatyYngel

Fick ett g�ng yngel fr�n Universeum i Gbg som har v�xt till sej p� ca 5 m�n och jag har efter det f�tt ge bort massor med fisk. V�xer snabbt och �ter INTE upp sina yngel... :D
T�lig och intressant fisk som varmt rekommenderas!

Dock kan hannarnas beteende vara r�tt s� lika hela tiden "jaga honor, mat, jaga honor, mat, jaga mer honor... osv. Ha d�rf�r v�ldigt f� hannar f�r honornas skull ;)

Galna! av Maxnine

Jag har 2 honor och 3 hanar och hanarna jagar honorna hela tiden s� varje m�nad f�r jag l�gga in dom p� "BB" (yngelakvarium) som dom f�r f�da i. Jag har 6 st sm� s�ta yngel redan.

L�ngtr�kig... av Br�nnmanet

Visst �r de fina men tjusningen med guppy tycker jag �r att de kan f� s� otroligt olika f�rger! De enda Endlers som f�r f�rg �r hannarna och de blir alltid likadana... S� d�rf�r blir man m�tt p� dem ganska snart om man f�der upp dem.

Br�nnmanet

5=60 av gwelathe

Vi k�pte 5 Endlers i h�stas, nu lite mer �n ett halv �r senare har vi n�rmare 70 Endlers. Vi var senast ig�r och h�mtade ett nytt akvarium f�r att f�ra �ver de gravida fiskarna. Detta �r en mycket l�ttsk�tt fisk och den �r j�tte fin. Hannarna dansar s� fint f�r sina honor. b�sta k�p av fisk n�gonsin. Jobbigt bara att de ynglar av sig s� himla mycket.

s�t av zv�rd

jag tycker om den h�r firren den �r s�t och livad

gravida fort av zv�rd

Redan f�rsta dagen parade sig hanen.Nu �r dem gravida igen.

10 mest visade artbeskrivningarna i kategorin