Akvariehelg

Text och foto: Kjell Fohrman

Denna artikel kan diskuteras i denna tråd på Zoopets forum.

Det är bra både för den egna plånboken och för miljön att vi har ett miljövänligt akvarium. I denna artikel ges en hel del tips på vad vi kan göra för att göra våra akvarier miljövänligare samtidigt som man också gör sin akvariehobby billigare.
I en kommande Zoopetartikel kommer vi också att ta upp aspekten vad som är bäst för miljön – vildfångade eller odlade fiskar.

ELFÖRBRUKNING
Elförbrukningen har självklart en stor betydelse – ju mindre med energi som akvariet förbrukar, desto bättre är det för miljön. De punkter som jag tänkte ta upp är dessa:
 A. Isolera akvariet
 B. Ha en energieffektiv belysning
 C. Kort belysningstid 
 D. Inte ha för varmt vatten
 E. Lågenergipumpar – inte ha starkare än nödvändigt
 F. Filter i akvariet, eller ytterfilter med korta slangar


A. Isolera akvariet
Den tyska akvarietidningen DATZ gjorde i nummer 9/2008 en test på hur mycket energi som man kan spara genom att isolera ett akvarium. Denna test genomfördes kanske inte främst med tanke miljön utan för att se hur mycket energi (dvs pengar man kunde spara) – fullt förståeligt eftersom en kilowattimme i Tyskland kostar närmare 3 kr (i Sverige lite drygt 1 kr).

De utförde en del jämförande tester och utgick då från lika stora akvarier (54 liter) som var inredda på samma sätt. Vattnet cirkulerades med en syresten och värmdes till 25,5 grader med samma typ av doppvärmare. Energiförbrukningen mättes sedan upp under 24 timmar.  

Så blir mitt akvarium miljövänligare
I DATZ-testen användes 54-liters akvarier.

Ett öppet och ej isolerat akvarium förbrukade då 1,52 kWh. Ett akvarium med heltäckande ramp samt isolerat (undersidan baksidan och gavlarna) med 16 mm styropor förbrukade 0,50 kWh.
Detta gav en energibesparing på 67 %.

Ett akvarium med heltäckande ramp, men ej isolerat förbrukade 0,91 kWh
Ett akvarium med heltäckande ramp, isolerat med 16 mm styropor förbrukade 0,58 kWh.

Detta gav en energibesparing på 36 %.

Sammanfattningsvis så blev resultatet att man med ganska enkla medel på detta sätt kan spara stora mängder energi vilket är bra både för såväl miljön som plånboken. En vanlig heltäckande ramp och 16 mm styropor runt om minskar akvariets energikostnad med ca. 2/3.

I nummer 11/2008 av DATZ kommenterar Tim Vogel denna artikel och han förde i högre grad in miljöaspekten i sin artikel. Han visade på siffror som sa att utsläppen i Tyskland per kWh ligger i genomsnitt på 0,514 kg CO2 och om man räknar om detta till hur många akvarier det enligt tillgänglig statistik finns i Tyskland (ca. 15,5 miljoner) och om man sedan bara genomför en basic isolering enligt ovan av dessa skulle det innebära att CO2-utsläppet per år skulle kunna minskas med ca. 100.000 ton. Om man genomför den maximala isoleringen enligt testerna ovan skulle utsläppen minska med ca. 300.000 ton CO2 per år.

För att se till den ekonomiska effekten så skulle också tyska akvarister då också årligen spara ca. 1,5 miljarder kronor om de genomförde den isolering som föreslås i artikeln.

Nu finns det säkert massor av felkällor i hans uträkning så man skall kanske ta siffrorna med en nypa salt, men oavsett vilket så handlar det om stora utsläpp och visar att det är mycket bra både för den egna ekonomin och för miljön om man isolerar sina akvarier.

B. Energieffektiv belysning 
De senaste åren har belysning börjat diskuteras i väldigt hög grad och det har också kommit en hel del nyheter på belysningsfronten.  

De belysningskällor som jag hade tänkt ta upp är
Lysrör / T8 samt T5
Lågenergi-lampor/lysrör
LED

Lysrör
För sötvattensakvarium är det fortfarande vanligast med T8 rör. Dessa har en diameter på 1 tum dvs, 2,53 cm. Moderna T8 armaturer är ofta utrustade med s.k. HF(högfrekvens)-don istället för traditionella drosslar. HF-don tänder lysrören utan blinkningar, ger ett högre ljusutbyte och förlänger lysrörens livslängd. Allt detta gör att en armatur med HF-don är något energieffektivare, men skillnaden är faktiskt inte så himla stor utan det handlar bara om en energibesparing med ca. 10%

Idag är de s.k. T5 rören nästan lika vanliga i akvariesammanhang som T8-rören. De är tunnare än T8 rören och har en diameter på ca. 1,6 cm. T5 armaturer finns enbart i kombination med HF-don. T5-armaturer ger dock bara ca. 4% (dessa siffror har jag fått fram genom att titta på fabrikanternas egna uppgifter) mer ljus jämfört med T8-armaturer med HF-don, men den smäckra formen gör att belysningen också kan riktas effektivare mot vattenytan, vilket gör att den praktiska effekten blir större.

Men ändå, oavsett detta så den absolut största energibesparingen gör man inte genom att byta till T8 med HF-don eller till T5 utan istället genom att man använder en reflektor.

 

Så blir mitt akvarium miljövänligare
En enkel lysrörsreflektor mer än fördubblar oftast ljusmängden

Reflektor till lysrör
En reflektor gör att mer av ljuset går ner i vattnet istället för att spridas åt sidorna eller uppåt och även den enklaste formen av hemmabyggd reflektor ökar ljusmängden i akvariet med minst 50%, medan de allra effektivaste ökar ljusmängden med ca. 300%. De effektivaste lär vara de reflektorer som har s.k. måsvingeform. Reflektorerna har ytterligare en fördel – nämligen att den värme som röret utstrålar riktas mer ner mot vattenytan istället för att till ingen nytta spridas uppåt och åt sidorna.

Det säger sig självt att en reflektor innebär en enorm energibesparing samtidigt som man sparar en hel del pengar. Har man en lysrörsarmatur och vill ha mer ljus så köper man en reflektor och helt plötsligt har man ljus som motsvarar 2 eller 3 rör med samma energiförbrukning som tidigare. 

Lågenergi-lampor/lysrör
S.k. lågenergilampor eller lågenergilysrör är det som man idag i huvudsak använder till s.k. nanoakvarier. Dessa har ett lågt wattal och finns i olika färger som passar som akvariebelysning.

Än så länge finns de dock inte med så stark ljusstyrka att de passar i höga akvarier, men till nanoakvarier duger de alldeles utmärkt.

LED (Light Emitting Diode)
LED-belysning har funnits i många år, men har först de allra senaste åren börjat användas som akvariebelysning. LED belysning är ljusstark, har en lång livslängd samt är billig – dilemmat är bara att det visserligen finns LED-belysning som är ljusstarka men just dessa är definitivt inte billiga. De som är billiga är istället tämligen svaga.

Jag har själv på mitt skrivbord ett nanoakvarium där jag använder en LED-skrivbordslampa från Clas Ohlsson som belysning – inköpspriset var ca 300 kr. Denna belysning fungerar dåligt i så mån att ljuset visuellt knappt når ner till botten av det 20 cm höga akvariet, den fungerar däremot utmärkt i så måtto att växterna (Monosolenium tenerum) i det växer så det knakar.

 

Så blir mitt akvarium miljövänligare
I detta lilla nanoakvarium når inte LED-belysningen inte ner till botten

Nu är dioderna i denna armatur tämligen svaga och det finns dioder som är mångdubbelt starkare och ändå är billiga förutsatt att man är lite händig och kan dra lite el själv. Det finns idag också dioder i olika färger vilket gör att man kan uppnå en vacker akvariebelysning genom att blanda dessa.

Dock oavsett vilket så är verkligt effektiv LED-belysning som kan användas till lite större akvarier fortfarande för dyra för att det skall kunna slå igenom i större skala. Jag är dock fullkomligt övertygad om att LED-belysning kommer att vara framtidens akvariebelysning och att vi om 5-10 år i huvudsak kommer att använda LED som ljuskälla till våra akvarier.

C. Kort belysningstid 
Belysningen har vi ju främst för 2 saker
1. För att växterna skall växa
2. För att se vad som finns i akvariet

Vad gäller 1) så klarar sig växterna utan problem med bara 8-10 timmars belysning så i ett växtakvarium gäller max. 8-10 timmars belysning (längre tid göder dessutom bara algerna).

Vad gäller 2) räcker det att belysningen är på någon timme på morgonen, samt några timmar på kvällen när vi är hemma från arbetet. Så i ett akvarium utan växter, eller med enbart få icke ljuskrävande växter (typ Anubias) ha bara belysningen tänd när du tittar på akvariet – i övrigt räcker det med infallande dagsbelysning.

Använd timers för att styra tiden så att inte belysningen är tänd mer än nödvändigt. Belysningstiden kan vara uppdelad i 2 intervall.

D. Inte ha för varmt vatten
Ofta har vi alldeles för varmt i våra akvarier. Normalt sett klarar de allra flesta tropiska fiskar utan problem av att hållas i 24 grader, många arter klarar betydligt svalare vatten, och ändå har vi ofta 26-27 grader i våra akvarier. Ja finns ju t.o.m. de som har 30 grader i akvariet – i regel gäller det då diskus. Detta till trots att dessa fiskar i naturen oftast återfinns i vatten som är flera grader kallare.

E. Lågenergipumpar – inte ha starkare än nödvändigt
När man köper en akvariepump kan det vara värt att titta på dess energiförbrukning, men man bör då bara vara medveten om att den litereffekt som många filterfabrikanten uppger är luftsiffror. Jag har letat men inte hittat något bra test som visar strömförbrukning satt i relation till litereffekten för ett stort antal filterfabrikat.

Man behöver faktiskt ofta inte heller ha fullt blås i akvariet, t.o.m. fiskar som lever i relativt turbulent vatten klarar utan problem lite mindre cirkulation. Det viktigaste är att vattnet syresätts och det gör det främst genom att pumpens utblås är riktat mot vattenytan.

Så blir mitt akvarium miljövänligare
Ett ”hemmabyggt” innerfilter som detta kan gå i månader utan att behöva rengöras

F. Filter i akvariet, eller ytterfilter med korta slangar
Det är också vettigt att använda ett innerfilter eftersom pumphuvudet i ett sådant använder vattnet som kylning och hjälper på så sätt till att värma upp akvarievattnet. Man bör då också tänka på att ha ett filtermaterial med en stor filteryta så att man inte behöver rengöra det så ofta. Bygg hellre ditt eget filter (se ovan), än att använda de färdiga.

Om du har ett ytterfilter så använd korta slangar och bygg in det i en isolerad box eftersom energiförlusterna då blir mindre.

CO2
En del av oss använder CO2 i växtakvarier och CO2-utsläpp har vi ju fått lära oss att det inte är bra miljön.

Ett 400 liters växtakvarium förbrukar högt räknat ca. 6 kg CO2 per år. Av detta tar växterna upp en hel del och om vi antar att hälften tas upp av växterna i akvariet och ytterligare en liten del av växterna i rummet där akvariet är placerat så återstår då bara ca. 2-2,5 kg per år.


En miljöbil enligt Sveriges normer sprider ut 0,12 kg per kilometer. Enligt en grov uppskattning skulle i så fall ett CO2-system i ett stort akvarium under 1 år motsvara ca. 20 km bilkörning i en miljöklassad bil. Inte så mycket eller hur.

Då är det nog som så att energiförbrukningen i akvariet i sig innebär oerhört mycket större CO2-utsläpp, så CO2 som gödning i akvarium kan knappast anses ha någon större negativ miljöpåverkan.

VATTENFÖRBRUKNING
Hög vattenförbrukning är inte bra för miljön, men det finns mycket som man kan göra för att minska vattenförbrukningen rejält som
A. att ha en bra biologisk filtrering i akvariet. En bra biologisk filtrering får man t.ex. genom att man har ett stort och effektivt filtermaterial, eller genom att man t.ex. har mycket växter i akvariet.

B. att inte övermata eller mata med foder som skitar ner mycket (exempelvis oxhjärta) pga av att det är svårnedbrytbart. Så använd foder som fiskarna kan bryta ner effektivt.
C. att ha ett bra buffrat vatten (KH på minst 3) vilket gör vattnet stabilare och risken för pH-ras minskar (speciellt viktigt här i Sverige där vattnet ofta är dåligt buffrat – lågt KH/1-2)
D. att undvika att använda så mycket växtgödning (som innehåller fosfater) att man måste göra stora vattenbyten.
E. Man bör också försöka undvika användandet av osmosvatten eftersom man vid tillverkningen av osmosvatten bara använder ca. 1/4 av vattnet. Resten går ut i avloppet. Om man väljer att använda osmos – så se till att samla upp restvattnet och använd detta i andra sammanhang.
F. Man kan också se till att återanvända det akvarievatten man byter ut genom att t.ex. använda det att vattna blommorna med – både krukväxterna och trädgårdsväxterna.

MEDICINER
Vi vet ju med säkerhet att användandet av mediciner till människor påverkar vår fauna negativt. De mediciner som vi använder till våra fiskar är definitivt inte att leka med- många av dem är t.o.m. cancerogena (t.ex. metylenblått, malakitgrönt, nifurpurinol etc). Dessa mediciner är redan stoppade i många länder och receptbelagda i andra, så är även på gång i Sverige.

Det finns dock en del man kan göra för att minska utsläppet av mediciner i avloppssystemet som
A. att alltid hålla nyinköpta fiskar i karantän innan de släpps ner i huvudakvariet

B. att om det är möjligt (inte vid vita prick sjukan) medicinera i ett litet karantänsakvarium – mindre akvarium = mindre utsläpp
C. att undvika de miljömässigt sämsta medicinerna som antibiotika och cancerogena mediciner
D. att inte använda medicinering i förbyggande syfte
E. att lämna in överbliven fiskmedicin till apoteket/miljöcentralen för destruering
F. att inte medicinera i onödan. Om en fisk blir sjuk så har vi gjort något fel, så se alltid till att korrigera felet. Bara genom att göra detta förbättras hälsotillståndet och om inte annat så leder det till att inte sjukdomen kommer tillbaka efter medicineringens avslutning (vilket annars ofta är fallet). Enligt min mening medicineras det alldeles för mycket i våra akvarier. Vid vita pricksjukan skall man medicinera men annars behövs det ofta inte om vi förbättrar akvarieskötseln.

Dessutom kan det vara värt att nämna att en hel del vattenpreparat som vissa algmedel och klarningsmedel också innehåller kemikalier som definitivt inte skall släppas ut i avloppssystemet.

ALIENS
Aliens dvs främmande arter som släpps ut i en onaturlig miljö och där riskerar att sprida sig (och därmed konkurrera ut en naturlig population), eller att sprida smitta till den ursprungliga naturliga populationen, är utan tvekan ett mycket stort problem världen över. Visst man kan med rätta säga att risken för detta är minimal i Sverige – men oavsett det så ser myndigheterna mycket allvarligt på dessa frågor och därför skall de tas på allvar så att inte ytterligare restriktioner införs som begränsar vår hobby.

Så blir mitt akvarium miljövänligare
Sötvattenskräftor som denna är förbjudna att hållas i Sverige

En sådan restriktion är förbudet att hålla kräftor (förutom signalkräftan och den svenska flodkräftan) i Sverige och denna lag tillkommit pga myndigheternas rädsla för att kräftdjuren skall sprida smitta till vår egen fauna. Visst det finns små tropiska kräftarter som t.o.m. är lämpliga för små akvarier och där risken för att dessa skall sprida smittsamma sjukdomar till vår egen fauna är noll – men likafullt så är det förbjudet att hålla dem och man skall följa lagstiftningen annars är som sagt risken att det införs ännu fler restriktioner.

Så därför:
1. Släpp aldrig ut några akvarie/dammfiskar, skaldjur, växter eller andra organismer i något vattendrag.
2. Släpp aldrig ut akvarie/dammvattnet i eller i närheten av något vattendrag.
3. Följ lagar och regler – t.ex. är det i Sverige helt olagligt att hålla någon kräftart (med undantag av de vanliga flod- och signalkräftorna) i akvarier eller dammar

ETT MILJÖVÄNLIGT KONTRA ETT MILJÖOVÄNLIGT AKVARIUM
För att spetsa till det hela lite så här i slutet av artikeln vill jag ange hur ett riktigt miljöovänligt resp. miljövänligt akvarium ser ut.

Dåligt akvarium
* ett oisolerat akvarium
* onödigt varmt vatten
* stora och täta vattenbyten
* ineffektivt biologiskt filter
* inga (eller bara långsamväxande) växter i akvariet

* energiförbrukande belysning utan reflektorer
* lång belysningstid
* stora fiskar som inte går att packa tätt under transporten

 

Så blir mitt akvarium miljövänligare
Två energisnåla 40-liters akvarier

Exempel på hyfsat miljövänliga akvarier är de två nanoakvarier på vardera ca. 40 liter som står i en bokhylla hemma. De har en heltäckande ramp, utmärkt biologiskt filter + gott om växter vilket gör att vattenkvalitén håller sig bra även om det går långt mellan vattenbytena, energisnål belysning samt pump. Totalt förbrukar dessa akvarier tillsammans ungefär lika mycket energi som en glödlampa på 40 watt som är tänd 8 timmar per dygn – dvs det är väldigt energisnåla akvarier.

I själva verket uppfyller få av våra akvarier (även mina) alla de punkter som jag har listat ovan men det viktiga är att vi i framtiden i högre grad försöker tänka på våra akvarier i ett miljöperspektiv och försöker förbättra oss.

I denna artikel har jag med avsikt inte tagit upp frågan om vilket av vildfångade eller odlade fiskar som är bäst för miljön. I detta ämne kommer jag inom kort också att publicera en artikel.







Om oss Kontakta oss Facebook

Allt innehåll är copyright Fohrman Aquaristik