Nordiska ciklidsällskapet

Text: Otto Gremblewski-Strate
Ett äldre och ett yngre exemplar av karibisk neongobi, 4 cm och 2 cm: Gobiosoma randalli. Foto: Otto Gremblewski-Strate.
Redan i mitten av 50-talet hade jag ett 400-liters saltvattensakvarium med olika kirurg-, tryckar- och blåsfiskar. Medlemmarna i denna "färgglada blandning" blev i tur och ordning befriade från parasiter med hjälp av min putsarfisk.

Observation från ett korallrev
Flera år senare kunde jag som undervattensfotograf studera de s.k. putsningsstationerna i Röda havet och Karibiska havet. För att som sportdykare lära känna denna ritual var jag tvungen att försiktigt närma mig putsningsstationerna simmande. Om en möjlig och av parasiter angripen "kund" simmade över putsarfiskarnas territorium, utförde de där levande putsarfiskarna en iögonfallande zickzack-dans för att dra uppmärksamheten till sig.

 

 

Karibisk gylta (Clepticus parrai) vid en putsningsstation. Foto: Otto Gremblewski-Strate.

Putsningsritual
När den av parasiter och hudskador plågade "patienten" väl identifierat "Farbror Doktor" slutar den simma, står helt stilla och öppnar mun och gällock på vid gavel, så att putsarfisken kan rengöra dess sår och avlägsna överblivna matrester från dess fruktade käftar. Men vad är det som får putsarna att frivilligt ta sig an havsabborens kropp och t.o.m. tränga in i dess gap för att befria den från parasiter? Jo, ett permanent vapenstillestånd, upprätthållet genom ett komplicerat signalsystem som inte kan missförstås. Vad finns det för anledning för den lilla putsarfisken eller smörbulten att utsätta sig för livsfara när det ju faktiskt finns tillgång till andra näringskällor? Putsningsritualen är i själva verket ofarlig eftersom den bygger på en oförändrad upprepning av en rad signaler som exakt kan förstås av båda parter.

 

 

Utfärgad putsarfisk (Labroides dimidiatus), Röda havet. Foto: Otto Gremblewski-Strate.

Läppfiskar t.ex. kan närma sig putsarna genom att inta en lodrät ställning. Då detta huvudstående är krävande för fisken och dessutom mycket riskabelt visar den putsarfisken att den har fredliga avsikter. Den karibiska gyltan (Clepticus parrai) närmar sig putsningsstationen genom att ändra färg från purpurröd till gul och skjuta fram munnen. Större fiskar som muränor, havsabborrar och rockor närmar sig mycket försiktigt och står sedan helt stilla. Båda öppnar också munnen om deras plågoandar har slagit sig ner där.

 

 

Ung putsarfisk vid munnen på en juwelabborre från Röda havet (Cephalopholis miniata). Foto: Otto Gremblewski-Strate.

Rengöringdags
Rengöringen kan ta alltifrån några sekunder till flera minuter. Under denna tid är putsaren och kunden oskyddade och utsatta för faror. Vad händer om en stor rovfisk närmar sig? Rengöringssystemet har en inbyggd flyktmekanism. Små putsarkunder som läppfiskar eller papegojfiskar "darrar lätt" och simmar sedan snabbt därifrån. Intressant nog "sticker" även putsarfiskarna iväg men de verkar inte gömma sig.

 

Större fiskar verkar ytterst ogärna vilja avbryta rengöringsproceduren, kanske för att de plågas för mycket av parasiter. I alla fall stannar dessa stora putsarkunder ofta kvar på sin plats till i sista sekunden och ger därmed undervattensfotografen ett utmärkt tillfälle att fotografera och studera rengöringsritualen på nära håll. Vid särskilt välbesökta putsningsstationer kan man till och med få se hur kunderna "står i kö" för att bli rengjorda.

 

 

Karibisk neongobi (Gobiosoma genie) på en svamp. Foto: Otto Gremblewski-Strate.

 

 

 

Karibisk neongobi Gobiosoma randalli putsar en blåstrimmig havsabborre (Haemulon sciurus). Foto: Otto Gremblewski-Strate.






Om oss Kontakta oss Facebook

Allt innehåll är copyright Fohrman Aquaristik