Innekatt som beter sig skyggt

Kollaps
X
 
  • Tid
  • Show
Rensa alla
nya inlägg
  • trollet85
    • January 2005
    • 667

    Innekatt som beter sig skyggt

    Har en katt som är ett och ett halvt år ungefär som jag har lite problem med. Det är så att hon är väldigt rädd av sig. Backar när man närmar sig henne för att klappa. Gillar inte att man håller i henne, vill bara kringla sig ur famnen och gör motstånd. Undviker att titta på en och vrider bara bort huvudet när man försöker få ögonkontakt när man håller i henne. Hon är skygg och blir lätt nervös/rädd. Jag vill veta hur man ska göra för att hon ska bli normal igen? Våran kattunge som är ungefär ett halvår är det motsatta. Kommer fram direkt man sträcker ner handen o lockar på henne. Tycker om att bli omhållen osv...

    Vill somsagt veta tips på hur man kan berarbeta våran äldre katt. Inte kul hon är såhär.. så osocial =(
    63L med salamandrar
    Mina älskade persers Viola och Velvet
  • Mamma Mia
    • December 2004
    • 2504

    #2
    Till att börja med: titta henne inte i ögonen. Att se en hund/katt i ögonen är väldigt "oartigt" på deras språk. Låt henne vara ifred, tvinga henne inte till kontakt. Vissa katter är osällskapliga, och har de då kattsällskap, ser de inte vitsen med människoumgänge. Det är nog bara att acceptera läget och låta henne bestämma... ni har ju en till att gosa med
    Always look at the bright side of life

    Kommentar

    • trollet85
      • January 2005
      • 667

      #3
      Det med att inte stirra i ögonen har jag i bakhuvudet men man kan inte låta bli att titta på henne så för hon e så fin :P men att titta dem i ögonen och halvblunda är att le på deras språk och hon verkar uppskatta det ibland och gör det tillbaka. Men då brukar hon ligga i sängen eller någonstans där hon är bekväm.

      Men jag måste göra några knep för att få hennes tillit tillbaka. Vet ej vad det är för fel på henne =\
      63L med salamandrar
      Mina älskade persers Viola och Velvet

      Kommentar

      • Guest

        #4
        Knepet är ju att låta henne komma till dig.
        Hon skall välja ditt sällskap. Det finns inga genvägar.

        En ide är att gosa extremt mycket med dem andre katten, så hon ser det o i det kan få ett nytt förtroende för dig.
        Ligg gärna med den andre katten i soffan och när den spinner så ska du se att hon säkert blir nyfiken och börjar känna sig utanför.
        Då låter du hon få komma till dig, gärna krypa upp i soffan hon med, men rör henne inte. Avvakta all beröring tills hon verkligen vill.
        Alla situationer där hon tar ett steg bakåt eller drar sig undan skall undvikas.
        Vilket av ditt inlägg att dömma redan har hänt för många gånger.

        Det är inget fel på din katt, du har däremot inte varit mottaglig på vad hon vill, därför har detta hänt.

        Kommentar

        • Lill_Lena
          • September 2006
          • 173

          #5
          försökbara va som normal...på hennes villkor. min mor har en katt från min katt..han var jätteskygg förut. Men vi höll i honom då och då..okända kom och hälsa på då och då.
          höll och släppte då han ville gå...nu ca 1 år senare är han jättego och kommer och vill mysa lite. inte ofta händer det, men det händer mycke oftare nu mer än det nånsin gjorde förut. Vet inte om det hade något med åldern att göra, men han blev helr plötslig skygg efter ½ året.

          Kommentar

          • trollet85
            • January 2005
            • 667

            #6
            Ska tänka på vad jag hittils fått höra hör i tråden.. gjorde detta för typ några veckor sedan och märkte skillnad. Hon blev lite mjukare mot oss och man kunde gå förbi henne och stryka henne längs ryggen försiktigt utan att hon sjönk ner mot golvet eller sprang undan. Då var det som att hon hade lite förtroende.. men sen vet ja inte vad som hände men nu är hon typ konstig igen. Så det är väl bara att låta henne vara då och kela mer med den andra katten så hon blir avundsjuk.

            Lill_lena: Ja efter ½-året blev vår katt också sånt. För hon var inte sånhär som kattunge.. utan det har kommit senare. Så då undrade vi vad man gjorde fel..

            Visst hon kanske har en annan personlighet. Men att bete sig så behöver man ju inte göra. Men får försöka göra lite saker nu så hon kanske blir lugnare av sig. Göra såsom hon vill, försöka se det iaf. Inte så lätt att se vad en katt vill tycker jag men försöker hålla en distans till henne...
            63L med salamandrar
            Mina älskade persers Viola och Velvet

            Kommentar

            • Lill_Lena
              • September 2006
              • 173

              #7
              vi gjorde så att vi höll och strök honom så mycket som möjligt. även om han inte ville så bara grejja lite med honom nån minut och sen låta honom gå. Tids någ förstod han att vi inte var något hot..men alla katter har sin personlighet. Jag tror inte han kommer bli en ricktig gos katt..men han har vissta stunder under en dag som han vill lägga sig och mysa...och då passar jag på stryka honom så mycket som möjligt. lägga honom i knät osv.
              hans mamma blev väldigt skygg för främmande när hon var kring ½ året med..men i hennes fall gick det över av sig själt. Nu vill hon gärna hoppa upp till folks knän och hälsa. I hennes fall gjorde vi inget för att minska hennes rädsla. Det kanske går över tids nog lite. Jag tror absolut inte ni gjort något fel.
              Men mitt tips är att ändå försök hålla henne en liten stund då och då varje dag..ge henne något hon tycker om sedan. så kommer det nog gå över.

              Kommentar

              • trollet85
                • January 2005
                • 667

                #8
                Hon har faktiskt blivit lite bättre nu. Tror hon tycker ganska bra om mig faktiskt... lägger man sig o vilar i sängen så kommer hon typ varje gång och ska lägga sig bredvid en. Och kommer allt oftare till mig nu...det var detta jag erfarade för några veckor sedan, då hade hon också bättrat sig lite. Men hon faller så himla lätt tillbaka till att bli väldigt skygg. Får hoppas det blir bestående någongång satt minsta lilla misstag man gör inte ska behöva resultera i flera dagars skygghet.
                63L med salamandrar
                Mina älskade persers Viola och Velvet

                Kommentar

                • bessa
                  • October 2007
                  • 266

                  #9
                  om man har en inårvänd katt som jag nog skulle kalla din katt så ska man nog börja med att ge henne lite mer tid sätta sig ner på golvet och vänt på att hon kommer farm.
                  genom att sätta sig ner på golvet så kommar men ner lite och kattter kan tycka att du är lite hotande om du är så stor.
                  det gäller att vinna katten förtroende
                  Katt +Fisk = Älskade

                  Kommentar

                  • trollet85
                    • January 2005
                    • 667

                    #10
                    Jo jag brukar sätta mig ner på knä eller helt på golvet när jag ska klappa lite. Men är ju inte varje gång man gör så.. men t,ex när hon ligger i klätterträdet så är hon lika stor som mig. Då märks det att hon är lugn. Gör knappt något alls... ibland så kan hon ställa sig upp och börja vässa klorna mot pelaren. Som att hon ska visa upp sig.. hehe. Är det för att hon blir nervös eller att hon vill visa upp sig?
                    63L med salamandrar
                    Mina älskade persers Viola och Velvet

                    Kommentar

                    • johnjohnsse
                      • December 2007
                      • 29

                      #11
                      Låt tiden gå och som ngn annan skrev "låt henne komma till dej".
                      Jag föder upp katter och har fem vuxna katter, en är lite som du beskriver men hon har utv sig de 2 år jag haft henne nu, köpte henne som vuxen.
                      Själv tycker jag det är fint att de är olika i sina sätt katterna.
                      Men förstår att du vill ha henne mer tillgiven, hon kommer att förändra sig med tiden men blir nog inte som din andra katt, så sikta inte dit.
                      Lycka till!
                      Vänliga hälsningar/ Ingrid

                      S* John-Johns Ocicat
                      http://worldofocicat.com/johnjohns

                      Kommentar

                      • nesseman
                        • December 2007
                        • 362

                        #12
                        Jag har 2 bröder å när ja hämtade dom så va dom 6 månader.Nu är dom 5 år gamla..Härliga grabbar båda 2.Den ena av dom Zimba var omöjlig i början.. klappade man honom så gjorde han sig i liten å kurrade inget heller.Han blev lite lättare efter ett tag,men va aldrig riktigt gosig.Fram tills för 2 år sen.
                        Då blev han riven djupt på höger baklår.Detta var i slutet på juli,en mycket dum månad att få öppet sår i.
                        Det blev iväg till vetrinär å fick med en salva med nåt kortisonaktigt i..Detta skulle has i såret i hmm 4 veckor tror ja det va.
                        En gång per dag.
                        Denna grabben verkade fatta detta å varje gång man tog fram reningsspriten å salvan så hoppade han upp på handduken som ja lagt på sängen.Ha la alltid högra sidan upp å aldrig ett fräs eller gnäll när man hade i salvan..Detta i ett öppet sår stor som en femkrona!!
                        Ja märkte att han förändrades under dessa veckorna å nu så litar han totalt på mig verkar det som.
                        Kommer till å med fram å hälsar omja sitter på gräsklipparn.
                        Han är nu gosigast av de två och helt underbar..

                        vad vill ja ha sagt med detta? Ja inte att du ska göra nåt så han blir skadad å du får sköta om honom iaf..he he

                        Nä.. katten måste känna att den litar på dig..Gå alltid sakta fram till en katt..
                        Helst ligg ner så ni är på samma nivå.Prata med katten tyst.låt katten bestämma hur långt ni ska gå..skaffa ett förtroende..

                        Bättre livskamrater får man leta efter
                        det va allt

                        Kommentar

                        • Solid
                          • August 2007
                          • 734

                          #13
                          Nu är det ju så att katter är otroligt olika. Jag är visserligen inte vidare gammal, men just katter har jag levt med hela livet. Har dock aldrig haft en katt som inte är åtminstone lite kelsjuk.

                          Precis som ni skrivit tidigare, se henne inte i ögonen,
                          eller halvblunda om du gör det.

                          Katter känner sig alltid tryggare när de är högt upp, vilket du märker genom att hon är lugnare när hon är i klätterträdet - din höjd. Som tidigare skrivet ska du försöka att alltid när hon är på golvet sätta dig ner, eller kanske tom lägga dig på mage för att hon ska känna sig lite tryggare.

                          En annan viktig del är HUR du klappar henne?
                          I naturen är en katt alltid i underläge om den är under/lägre än en fara/fiende. Det finns, som så många andra instinkter, kvar hos katten hemma hos oss också. Ex, om ens katt är utomhus och bråkar med grannkatten, och den ena lyckas komma upp och ställa sig på en hink, så är hamnar den andra i underläge och väljer ofta att fly/ge sig.
                          Om du när du klappar henne, börjar med att klappa på huvudet, med handen över henne så kan det vara så att hon känner sig hotad.
                          De två katter jag har nu, särskilt den ena är väldigt kelsjuka, men om jag står upp och börjar att klappa från huvudet så händer det att de hoppar åt sidan för att de tycker det är obehagligt.

                          Att hon inte vill bli omhållen beror nog till stor del på att hon är som den hon är, skygg och nervös och helt enkelt inte har nog stort förtroende för att vilja bli omhållen än. Sen är det ju så att många katter helt enkelt inte gillar/accepterar att bli lyfta eller omhållna.

                          Annars har du fått många andra bra tips tidigare i tråden också, ha tålamod,
                          räkna inte med att hon ska bli som din andra katt, men hon kommer säkert bli bättre med tiden.
                          Senast redigerad av Solid; 28 December 2007, 23:55.

                          Kommentar

                          • Lill_Lena
                            • September 2006
                            • 173

                            #14
                            Ursprungligen postat av nesseman
                            Jag har 2 bröder å när ja hämtade dom så va dom 6 månader.Nu är dom 5 år gamla..Härliga grabbar båda 2.Den ena av dom Zimba var omöjlig i början.. klappade man honom så gjorde han sig i liten å kurrade inget heller.Han blev lite lättare efter ett tag,men va aldrig riktigt gosig.Fram tills för 2 år sen.
                            Då blev han riven djupt på höger baklår.Detta var i slutet på juli,en mycket dum månad att få öppet sår i.
                            Det blev iväg till vetrinär å fick med en salva med nåt kortisonaktigt i..Detta skulle has i såret i hmm 4 veckor tror ja det va.
                            En gång per dag.
                            Denna grabben verkade fatta detta å varje gång man tog fram reningsspriten å salvan så hoppade han upp på handduken som ja lagt på sängen.Ha la alltid högra sidan upp å aldrig ett fräs eller gnäll när man hade i salvan..Detta i ett öppet sår stor som en femkrona!!
                            Ja märkte att han förändrades under dessa veckorna å nu så litar han totalt på mig verkar det som.
                            Kommer till å med fram å hälsar omja sitter på gräsklipparn.
                            Han är nu gosigast av de två och helt underbar..

                            vad vill ja ha sagt med detta? Ja inte att du ska göra nåt så han blir skadad å du får sköta om honom iaf..he he

                            Nä.. katten måste känna att den litar på dig..Gå alltid sakta fram till en katt..
                            Helst ligg ner så ni är på samma nivå.Prata med katten tyst.låt katten bestämma hur långt ni ska gå..skaffa ett förtroende..

                            Bättre livskamrater får man leta efter
                            det va allt
                            min katt blev också skadad en gång...hon blev påkörd mest troligt och bröt på 3 ställen på höger bäckenbenet och hade ett hål!! uti ändtarmen och urinröret...hon hade en sån otrolig tur att hon klara sig!
                            hon blev opererad och "ihopspikad" sydd och fick ligga hela dagarna med smärtstillande och antibiotika i 2 veckor..det verkade som om hon också fattade galoppen där där om att äta pillren..jag behövde inte försöka blanda i maten eller på annat sätt tvinga i henne. utan hon åt tabletterna direkt ur handen. och hade bra aptit och drack mycket...men nuförtiden vägrar hon äta tex avmaskningstabletter och tyvär är hon dålig på att dricka med.hon vill bara dricka ur toalettstolen...och hur fräscht är det då??!!! så hon har haft problem med kristaller, men verkar ha gått över när man utfodrat med burkmat ett bra tag. men visst tror jag dom förstår på något sätt.

                            Kommentar

                            • Solid
                              • August 2007
                              • 734

                              #15
                              På tal om skador så kan jag berätta att min katt Piggelin, som är ute väldigt mycket, har blivit blockhalt på grund av bett från någon annan katt två ggr med en månads mellanrum. Båda gångerna har han fått gå med tratt om halsen och dräneringsrör i benet och antibiotika.

                              Men inte blev han enklare att få i medicin för det inte, han var lika jobbig som han alltid varit med tabletter. (Han äter inte mat med medicin i).

                              Kommentar

                              Arbetssätt...