Ett till domedagsinlägg, för den som gillar sånt...
Negativ utveckling inom USA:
Marine Ornamental Defense Fund
Negativ utveckling inom EU
Kollaps
X
-
I regel så är det helt olika personer/företagLämna en kommentar:
-
På plats när själva fångsten äger rum kan man självklart sålla bland arterna. Men att det kommer konstiga arter till grossisterna beror ju på misstag från exportören och denne är väl oftast inte samma person som fångstmannen?Lämna en kommentar:
-
Jag tänker mer på när man vildfångar fisken. Det kommer med en hel del annat än det man vill ha, och ibland så hamnar det i sändningarna runt om till olika grossister i världen. Inte minst gäller det malar som är generellt svåra att artbestämma. Det är där ute vid fångstplatserna man kan göra något åt detta, inte senare i kedjan. Nu låter det ju ändå som att man jobbar en hel del med det här problemet. Jag tror att det är en nyckel för att inte politikerna skall drämma till med lagar och förordningar som närmast omöjliggör laglig import av VF till EU.Lämna en kommentar:
-
Dock det finns en kontrollerad odling (alltså inte hos hemmaakvarister) och dessa fiskar kan släppas ut igen på rätt ställen. Dock problemet med att fiskarter utrotats är ju nästan alltid att deras ursprungsbiotoper har förstörs och då hjälper det ju inte heller att odla och släppa tillbaka dom.Lämna en kommentar:
-
Jag tror både du och jag vet att importörer kan få en del avvikelser i sina VF-sändningar som är svåra att artbestämma. När de väl är i Sverige är det ju svårt att göra något åt det, man måste gallra på plats så man kan sätta tillbaka fiskarna i sin rätta biotop igen.Lämna en kommentar:
-
Någon form av licens för att hålla vissa typer av fiskar kanske kan vara en överkomlig väg att gå. Exempel bör ju vara typ fiskar över en viss storlek, tydligaste exemplet är ju RTC som blir stor som ett mellanstadiebarn men folk verkar tycka att det är helt ok å ha dom i en 2-300L balja. Eller varför inte paroonhajar som blir ett par meter när dom är fullvuxna om jag inte missminner mig.
Men det är väl drömmar att det ska finnas någon form av logik i politiska beslut...
Sedan just vad gäller parooner och hajmalar så har de stora fiskgrossisterna i Sverige gjort en överenskommelse om att de inte skall ta in och sälja dessa fiskar - detta dels för att de blir så stora, men också för att de är väldigt billiga och därmed då säljs en hel del av till okunninga människor: Detta har lett till att dessa fiskar till åtminstone 95% har försvunnit från handeln och att inga seriösa akvarieaffärer längre säljer dessa fiskar.Lämna en kommentar:
-
Någon form av licens för att hålla vissa typer av fiskar kanske kan vara en överkomlig väg att gå. Exempel bör ju vara typ fiskar över en viss storlek, tydligaste exemplet är ju RTC som blir stor som ett mellanstadiebarn men folk verkar tycka att det är helt ok å ha dom i en 2-300L balja. Eller varför inte paroonhajar som blir ett par meter när dom är fullvuxna om jag inte missminner mig.
Men det är väl drömmar att det ska finnas någon form av logik i politiska beslut...Lämna en kommentar:
-
Nej, man kan inte detaljreglera allt, men man kan sätta upp riktlinjer. Här på Zoopet finns det ju massor av artbeskrivningar som berättar om vilken storlek på akvarier det skall vara. Det vore väl inte helt orimligt att EU/Jordbruksverket utfärdade en föreskrift som fastslog att dessa gränser (eller något som de finner lämpligt) är vad som gäller, samt riktlinjer vad som gäller för icke namngivna arter med olika egenskaper.
Och naturligtvis bör de kontrollera vad som händer och sker ute i handeln. Det behöver ju inte vara gryningsräder där man i akt och mening är ute efter att nita dit någon, utan till en början mer av en informationstillsyn för att man skall känna att kontrollen finns där och man har ögonen på sig.
Jag tror både du och jag vet att importörer kan få en del avvikelser i sina VF-sändningar som är svåra att artbestämma. När de väl är i Sverige är det ju svårt att göra något åt det, man måste gallra på plats så man kan sätta tillbaka fiskarna i sin rätta biotop igen. Men det är kanske inget stort problem längre, utan mest skrönor som "gamla" akvarister älskar att överdriva en smula för att få till en bra historia?Lämna en kommentar:
-
För att vara lite elak mot dig så tror jag inte riktigt att du har koll över akvaristiken om du tror att detta helt kan regleras lagstiftningsvägen. Det finns ju trots allt ca. 2000-3000 olika arter av akvariefisk ute i handeln och att detalreglera detta är omöjligt.
Redan idag finns ju ett baskrav på informationsplikt och på skötsel och kontrollen av detta i affären sköts dåligt (för att inte säga uselt) och någon kontroll av skötsel hos privatpersoner existerar överhuvudtaget inte.
Och naturligtvis bör de kontrollera vad som händer och sker ute i handeln. Det behöver ju inte vara gryningsräder där man i akt och mening är ute efter att nita dit någon, utan till en början mer av en informationstillsyn för att man skall känna att kontrollen finns där och man har ögonen på sig.
Detta är redan reglerat via CITES.
Jag kan annars helt hålla med dig om att det vore viktigt att folk engagerade sig akvarieorganisationer och började lobba för djurens och hobbyn bästa. Gör du själv det?
Tyvärr är det så idag att väldigt få ids engagera sig eller att ens ekonomiskt bidra till att andra kan engagera sig. Därför är akvarieorgansiationerna i Sverige idag väldigt svagaLämna en kommentar:
-
De akvarieorgansiationer i Sverige som i alla fall tidigare har svarat på remisser etc. från myndigheterna är SARF och NCSLämna en kommentar:
-
-
Precis som man reglerat många andra djurs krav på utrymme, sällskap och skötsel så lär det förr eller senare komma mer precisa krav rörande akvariefiskars rätt till livskvalitet också. Det vore ju inte helt orimligt med förtydliganden om hur stora kar som måste till för att hålla vissa fiskar, hur inredningen skall utformas och kanske krav på att stimfiskar inte hålls ensamma eller med för få kompisar. Det är inte ens orimligt att tänka sig förbud mot att hålla vissa arter tillsammans, t.ex. fenbitande fiskar tillsammans med guppyhanar.
Redan idag finns ju ett baskrav på informationsplikt och på skötsel och kontrollen av detta i affären sköts dåligt (för att inte säga uselt) och någon kontroll av skötsel hos privatpersoner existerar överhuvudtaget inte.
Man kan också tänka sig hårdare krav för att se till att det inte importeras vildfångade exemplar av utrotningshotade arter. Idag verkar importörerna kunna få med lite av varje, inte minst vad gäller malar, samtidigt som kunskapen om vilka bestånd som finns är liten.
Jag kan annars helt hålla med dig om att det vore viktigt att folk engagerade sig akvarieorganisationer och började lobba för djurens och hobbyn bästa. Gör du själv det?
Tyvärr är det så idag att väldigt få ids engagera sig eller att ens ekonomiskt bidra till att andra kan engagera sig. Därför är akvarieorgansiationerna i Sverige idag väldigt svagaLämna en kommentar:
-
Precis som man reglerat många andra djurs krav på utrymme, sällskap och skötsel så lär det förr eller senare komma mer precisa krav rörande akvariefiskars rätt till livskvalitet också. Det vore ju inte helt orimligt med förtydliganden om hur stora kar som måste till för att hålla vissa fiskar, hur inredningen skall utformas och kanske krav på att stimfiskar inte hålls ensamma eller med för få kompisar. Det är inte ens orimligt att tänka sig förbud mot att hålla vissa arter tillsammans, t.ex. fenbitande fiskar tillsammans med guppyhanar.
Man kan också tänka sig hårdare krav för att se till att det inte importeras vildfångade exemplar av utrotningshotade arter. Idag verkar importörerna kunna få med lite av varje, inte minst vad gäller malar, samtidigt som kunskapen om vilka bestånd som finns är liten.
Sådana här frågor har stort väljarstöd, och varje gång media visar djur som plågats svårt reagerar många människor. Politikerna känner sig ständigt pressade att skapa nya lagar som ligger i linje med folkviljan. Men politiker är också vanligen ganska rationella och lätta att förutse. De tar ofta färdiga förslag som grund för sina lagstiftande beslut. Därför borde akvarievännerna inom EU själva börja jobba med en uppskärpning av de avarter som finns inom hobbyn. Om mindre insatta utifrån skall sätta normer och regler, blir de troligen väldigt generaliserande och konstiga.
Så frågan är väl egentligen hur nationella och internationella organisationer och sammanslutningar jobbar för att stämma i bäcken. Var finns viljan att själva putsa på en fantastisk hobby som gett många miljoner en bra kunskap om fiskar och livet under vattenytan?Lämna en kommentar:
-
Lämna en kommentar: