I senaste numret av Pet Scandinavia (magasin för zoobranschorganisationer i Norden) rapporterar Svein Fosså från den senastye CITES-konferensen som hölls i Qatar i mars i år.
Rapporten är inte så himla positiv direkt utan pekar på det faktum att många förslag på att sätta upp djur på CITES-listorna stoppades även om djurslagen i sig var klart hotade. För att de deltagande länderna ändå skulle kunna visa att de gjorde något för miljön så såg de istället till att en hel del djur som finns inom Zoo blev listade - trots att de inte på något sätt alla var satta under hot. Ett exempel på detta var att samtliga arter i släktet Agalychnis placerades i appendix II. Detta trots att bara 2 av de 5 kända arterna i släktet kan anses stå under hot och dessa 2 arter förekommer knappast ens i handeln. Den särklassigt vanligaste arten är t.ex. A. callidryas och den är inte alls är hotad men inte desto mindre så placerades också den i appendix II.
För framtiden aviserade också Brasilien att de ville ha med flera fiskarter i appendix I, vilket också kommer att innebära att odlade exemplar av dessa arter stoppas.
Svein skriver i sin summering av CITES-konferensen att det var uppenbart att det idag mer handlar om politik än om vetenskap när besluten skall fattas och att "våra" arter idag verkar ha utsetts till offerlamm i maktspelet. Idag är det i detta spel mycket viktigare att ha starka ekonomiska maktfaktorer bakom sig än det är att starka vetenskapliga argument. Detta är illavarslande eftersom zoobranchen är en svag ekonomisk maktfaktor och de krafter som är helt emot handeln med djur är oerhört mycket starkare.
Rapporten är inte så himla positiv direkt utan pekar på det faktum att många förslag på att sätta upp djur på CITES-listorna stoppades även om djurslagen i sig var klart hotade. För att de deltagande länderna ändå skulle kunna visa att de gjorde något för miljön så såg de istället till att en hel del djur som finns inom Zoo blev listade - trots att de inte på något sätt alla var satta under hot. Ett exempel på detta var att samtliga arter i släktet Agalychnis placerades i appendix II. Detta trots att bara 2 av de 5 kända arterna i släktet kan anses stå under hot och dessa 2 arter förekommer knappast ens i handeln. Den särklassigt vanligaste arten är t.ex. A. callidryas och den är inte alls är hotad men inte desto mindre så placerades också den i appendix II.
För framtiden aviserade också Brasilien att de ville ha med flera fiskarter i appendix I, vilket också kommer att innebära att odlade exemplar av dessa arter stoppas.
Svein skriver i sin summering av CITES-konferensen att det var uppenbart att det idag mer handlar om politik än om vetenskap när besluten skall fattas och att "våra" arter idag verkar ha utsetts till offerlamm i maktspelet. Idag är det i detta spel mycket viktigare att ha starka ekonomiska maktfaktorer bakom sig än det är att starka vetenskapliga argument. Detta är illavarslande eftersom zoobranchen är en svag ekonomisk maktfaktor och de krafter som är helt emot handeln med djur är oerhört mycket starkare.
Kommentar