Ålpengar rakt i sjön?

[harbard]

Sverige skall plantera ut ål för mång miljoner i vattendrag från Skåne upp till Göteborg.Myndigheterna satsar entusiastiskt på detta EU-projekt;Fiskeriverkets egna biologer är tveksamma.Tidigare försök i Mälaren misslyckades då ålen simmade åt fel håll!

http://sydsvenskan.se/omkretsen/article595494/Biolog-Utsattningav-alyngel-meningslos.html

<<<(^:>*

[erikthur]

Intressant artikel iaf.

[daniel_i_malmö]

Ja, det vi kan göra är att absolut inte äta ål.

Det är märkligt att svenskar som blir djupt upprörda över hoten mot noshörningar, valar och andra mer exotiska djurs existens samtidigt kan acceptera ålfiske. Mängden unga ålar som kommer hit från Sargassohavet har minskat med ofattbara 99 procent på tre årtionden. Att då fiska upp dem innan de fått chansen att föröka sig är barockt om vi vill ge ålen en chans att finnas kvar i svenska vatten.

Jag tog beslutet att sluta äta ål för två år sedan. Förra året bad jag svärmor att inte ta med ål hit på julafton, vilket hon alltid annars gjort.

Det är enkelt. Tycker vi något är fel måste vi ta konsekvenserna och inte blunda och låtsas som ingenting.

[drd]

Ål är en väl en typisk svensk jultradition som man helt klart kan vara utan på bordet.
Äckligt,flottigt och benigt bara.

Låt oss slippa denna ormliknande varelsen på julborden !

[Azur]

Ålen är intressant.

Varje år fiskar engelska, franska och spanska fiskare runt 100 ton levande ålyngel, motsvarande 300-400 miljoner ålar. Nästan allt exporteras för akvakultur i asien men också för att ätas som delikatess och för utsättningar. Det finns också ett betydande olagligt fiske efter ålyngel, okänt hur omfattande.

Varje år fiskas också runt 15 000 ton vuxen ål, motsvarande cirka 130 miljoner ålar.

Det är med andra ord inte fisket efter vuxen ål som är huvudproblemet.

Men det är inte säkert att det är ens fisket efter ålyngel som är det verkliga grundproblemet. När ålynglen kommer till den europeiska kusten så omvandlas de till små-ålar (elver) och simmar upp i sötvatten, och lever sen i sötvatten i sex till 20 år - men nästan alla floder och bäckar i europa har numera fördämningar som hindrar ynglen att vandra upp, och lyckas de vandra upp så blir de fiskmos i vattenkraftverkens turbiner när de vandrar tillbaks ned mot havet igen.

Att, som sverige gör, sluta fånga vuxen ål är nog närmast ett slag i luften, som förmodligen inte har nån effekt alls på ålens framtida överlevnad. Det är helt enkelt inte där problemet ligger.

[daniel_i_malmö]

Det är med andra ord inte fisket efter vuxen ål som är huvudproblemet.

/.../

Att, som sverige gör, sluta fånga vuxen ål är nog närmast ett slag i luften, som förmodligen inte har nån effekt alls på ålens framtida överlevnad. Det är helt enkelt inte där problemet ligger.

Det är möjligt och antagligen också mycket troligt att det inte är vårt fiske som är grundproblemet. Faktum kvarstår dock - antalet ålar som hittar till svenska vatten har minskat med 99% på ett par decennier. Självklart betyder det att ålfisket i Sverige tär på ett allt mindre bestånd.

För mig är det lika självklart att fiske efter en art som håller på att försvinna från en lokal inte känns OK, även om fisket i sig inte är grundproblemet och ett fiskestopp ensamt inte heller löser problemet.

Om bara 1% av tidigare mängd ålar hittar till svenska vatten finns det färre ålar här. Om fisket efter vuxen ål fortsätter i oförminskad ökar fiskets procentuella påverkan på ålbeståndet mångfalt. Ålfisket kan då riskera minska beståndet av vuxen ål i Sverige på ett sätt som det inte gjort tidigare - trots att ålfisket inte är grundproblemet som orsakat ålens kraftiga tillbakagång.

[Janne E]

http://www.nt.se/norrkoping/artikel.aspx?articleid=5676969

Mvh Janne

[Azur]

För mig är det lika självklart att fiske efter en art som håller på att försvinna från en lokal inte känns OK, även om fisket i sig inte är grundproblemet och ett fiskestopp ensamt inte heller löser problemet.

Det som behövs för att rädda arten från total utrotning är ett stopp på fisket efter ålyngel plus förbättringar av ålens vandringsmöjligheter i, framförallt, England, Frankrike och Spanien.

[Sultanen]

Det är väl som Azur säger, problemet ligger i fisket på glasålar snarare än fisket på de äldre. Det sker ingen föryngring så det är väl lika bra att fiska ut de vuxna ålarna då de ändå inte får någon avkomma till vuxen ålder.

[daniel_i_malmö]

Det är väl som Azur säger, problemet ligger i fisket på glasålar snarare än fisket på de äldre. Det sker ingen föryngring så det är väl lika bra att fiska ut de vuxna ålarna då de ändå inte får någon avkomma till vuxen ålder.

Menar du allvar? Du drar en, enligt mig, fullständigt befängd slutsats.

Vi har fortfarande en tillströmning av unga ålar till svenska vatten, även om den är mycket mindre än tidigare. Om vi inte fiskar ut de vuxna ålarna finns det således en chans att vi kommer att ha kvar en ålstam i Sverige, om än kraftigt minskad.

Åsikten att det skulle vara lika bra att fiska ut ålen vi har kvar eftersom stammens förnyelsetakt är liten finner jag knappt ord att beskriva.

Resonerar du likadant när det gäller andra hotade djur?

Jag tycker det är att det är självklart att det svenska fisket måste ta hänsyn till att det svenska ålbeståndets förnyelsetakt numera är mycket mindre - även om inte det svenska ålfisket orsakat den minskade förnyelsetakten.

[Azur]

Det finns inget svenskt ålbestånd, det finns ett europeiskt ålbestånd. Ål är inte alls som lax, som återvänder till samma älv, utan var i europa/nordafrika ålarna hamnar beror helt på slumpen - och bara en mycket liten del når oss. Vi här i sverige kan inte fiska ut ålen ens om vi ville.

Jag anser att svenskt stopp på ålfiske inte spelar någon roll eftersom sverige tar så väldigt lite ål - ett par hundra ton av 15000 - och eftersom de stora förlusterna för ålen beror på vandringshinder och fångsten av ållarver.

Det är inte heller den svenska stammen av ål som är hotad, utan hela arten. Varje år startar många hundra miljoner årlarver sin vandring från Sargasso mot Europa, men enligt populationsstudier är det kanske bara ett par tusen som sedan som vuxna tar sig tillbaks till Sargasso för att leka.
För närvarande är det så att för få vuxna kommer tillbaks till Sargasso för att ersätta förlusterna, och populationen störtdyker. Den globala mängden europeisk ål har minskat med >95% sen 1980.

Vill man rädda ålen bör man 1) helt stoppa fisket efter ålyngel 2) göra åtminstone några av de större centraleuropeiska floderna "ålvänliga" och sen 3) kan man fundera på att ha maximimått och kvoter på ålen också.

[Jens A.]

Själv tror jag att det är vattenkraften som är den riktigt stora boven i dramat. I USA satsar man stort på fiskledare för både upp- och nedvandrande fisk, medan kraftbolagen här i Sverige har en stor och stark lobby som ser till att det helst inte blir varken fiskvandringsvägar eller ens något vatten alls som släpps någon annanstans än genom turbinerna.
Jämtkrafts reklam där man ser en kille paddla i forsarna är rena hånet...vid Jämtkrafts anläggningar rinner det banne mej inget vatten i forsarna. Och det är allt för ofta likadant även hos de andra bolagen. Vattenkraft är inte "grön el", i varje fall inte förrän de ser till att de bygger fiskvandringsleder både för upp- och nedvandrande fisk och dessutom släpper vatten i de naturliga fårorna vid alla kraftverk.

[daniel_i_malmö]

Det finns inget svenskt ålbestånd, det finns ett europeiskt ålbestånd. Ål är inte alls som lax, som återvänder till samma älv, utan var i europa/nordafrika ålarna hamnar beror helt på slumpen - och bara en mycket liten del når oss. Vi här i sverige kan inte fiska ut ålen ens om vi ville.

Jag anser att svenskt stopp på ålfiske inte spelar någon roll eftersom sverige tar så väldigt lite ål - ett par hundra ton av 15000 - och eftersom de stora förlusterna för ålen beror på vandringshinder och fångsten av ållarver.

Det är inte heller den svenska stammen av ål som är hotad, utan hela arten. Varje år startar många hundra miljoner årlarver sin vandring från Sargasso mot Europa, men enligt populationsstudier är det kanske bara ett par tusen som sedan som vuxna tar sig tillbaks till Sargasso för att leka.
För närvarande är det så att för få vuxna kommer tillbaks till Sargasso för att ersätta förlusterna, och populationen störtdyker. Den globala mängden europeisk ål har minskat med >95% sen 1980.

Vill man rädda ålen bör man 1) helt stoppa fisket efter ålyngel 2) göra åtminstone några av de större centraleuropeiska floderna "ålvänliga" och sen 3) kan man fundera på att ha maximimått och kvoter på ålen också.

Du har fått fram din poäng att vi i Sverige inte skulle kunna utrota ålen även om vi ville, eftersom det fylls på nya ålar hela tiden. Men jag tycker du drar en felaktig slutsats av detta.

Vi har ett inflöde av ålyngel, tyvärr bara en bråkdel av vad det varit tidigare. Ålen som kommer hit är inte fullvuxen utan tar flera år på sig att växa sig stor här. Om vi fortsätter att fiska upp stor ål i oförminskad takt trots att tillflödet av nya ålar minskar drastiskt kommer tillslut tillförseln vara mindre än halveringstiden (fisketrycket), och då blir det svenska fisket bli det som gör att det inte finns några vuxna ålar i svenska vatten eftersom de fiskas upp så fort de når fiskbar storlek. (Självklart kan vi aldrig fiska upp precis var enda en...)

Så nej, möjligheten att rädda ålen som art ligger inte hos svenska fiskare. Men deras fiske har i takt med den allt minskande tillförseln av ålyngel en allt större påverkan på beståndet av stor ål i svenska vatten. Då är det bättre att sluta fiska för att i större grad bevara spillran av den del av ekosystemet som ålen faktiskt utgör.

Nu ska jag försöka att inte tjata om denna poäng mer.

[harbard]

Danska forskare försöker nu att odla ål (inte bara föda upp från infångade ålyngel):

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/forskarhopp-om-nytt-alrekord-i-var-1.1067705

<<<(^:>*

[Bygert]

Det är säkert ett oerhört svinn på ålynglen på vägen så tanken att köra dem direkt dit de skall är ju i och för sig inte dum. Fast då lär man ha koll på läget så att man vet att de verkligen hittar ut igen och så att man inte får fel kön på fel ställe. Den kollen verkar man rakt inte ha.

Grundproblemet är som jag ser det egentligen att man prioriterar konstigt när det gäller pengar till hotade arter. Mycket pengar går till arter som totalt sett inte alls är hotade men där det svenska beståndet ligger illa till som t ex varg och vitryggig hackspett. Jag menar ju inte att vi skall sluta intressera oss för dem men hur vettigt verkar det att i det perspektivet inte satsa just nåt på akut hotade fiskarter? Vårsiklöjan finns bara i Sverige, antagligen bara i en sjö. Man har inte ens grepp på om den är utrotad eller inte, verkar det som att vi tar ansvar för den arten? Och ålen, där ligger uppenbarligen arten som sådan illa till och man lägger pengar på åtgärder som man inte ens vet om de egentligen har nån positiv effekt.

Tyvärr så är det mycket lättare (eller åtminstone mindre svårt) att skaka fram pengar till sånt med fjädrar och päls. Jag tycker inte det är hållbart, man borde se en del också till vad som är verkligt hotat och därmed styra över mer pengar till verkligt hotade arter.