Svärdbärare i par?

[Vitulina]

Köpte 2 par svärdbärare i helgen. I tisdags dog den ena honan. Igår var jag tvungen att göra storsanering på min stora hornsärv så det bara blev en tofs kvar. Idag är det fullt krig mellan de 2 hanarna.

Behöver jag skaffa en till hona, eller kommer problemet att lösa sig när hornsärven växer till sig igen?

[Björn J.]

Köpte 2 par svärdbärare i helgen. I tisdags dog den ena honan. Igår var jag tvungen att göra storsanering på min stora hornsärv så det bara blev en tofs kvar. Idag är det fullt krig mellan de 2 hanarna.

Behöver jag skaffa en till hona, eller kommer problemet att lösa sig när hornsärven växer till sig igen?

I Zoopets artbeskrivning står det bland annat så här:
"Svärdbäraren är en fredlig levandefödare och kan ge uppemot 100 yngel per kull.
Den passar i de flesta sällskapsakvarier förutsatt att det inte är för litet. Ett lämpligt akvarium skall innehålla en hel del växter och gärna också några flytväxter."

Jag brukar ju få kritik när jag föreslår parbildningar av fiskar, andra fiskar...
Det är väl så att de båda svärdbärarhanarna slåss om den ensamma honans gunst.
Det är ju egentligen bättre att det är tvärtom, alltså överskott på honor.
Sedan är det så med många fiskar som vi håller i våra akvarier, att de blir lugnare ju fler de blir, då revirtänket övergår i ett stimtänkande, eller snarare stimbeteende. Nu stimmar ju inte svärdbärarna så där överdrivet tillsammans men de håller i alla fall ihop i någon slags grupprelation snarare än ett stim.

Sedan är det ju subjektivt betydelsen av vad "fullt krig" betyder vara olika för olika akvarister. Formellt är det ju krigstillstånd mellan Syd- och Nordkorea, men rätt lugnt ändå... på ytan i alla fall...
Kanske dåligt exempel, men fullt krig mellan akvariefiskar för mig, är när fiskarna jagar varandra runt i akvariet så att alla växter rycks upp av vattenturbulensen, och att de anfaller varandra och orsakar hudskador så att fjällen singlar ned mot botten likt ett stjärnfall. och att det slutar med att en eller båda kombattanterna avlider. Små puffar och tillrättavisande får man acceptera.

Så mitt förslag är att skaffa fler honor, inte bara en utan några stycken till, beroende på hur stort akvarium du har.
Ja och så då som du själv föreslår, mer flytväxter!

Sedan är det ju av intresse att ta reda på varför den där honan dog, du måste förvissa dig om att du inte har en smittsam sjukdom eller någon parasit i akvariet.
Svärdbärare (och platy) är ju i min mening, inte helt okänsliga för vare sig det ena eller det andra i sjukdomsväg, eller för parasitangrepp, vitapricksjukan drabbar ju gärna dessa fiskar, som exempel.
Eller kan det vara så att den där huligana hanen stressat ihjäl honan då han varit för het på gröten...?

Om det nu visar sig att en hane är för djäklig och huligan, så får du ta bort honom istället.
Så det där med "fredlig levandefödare" stämmer säkert för arten i stort, men det kan finnas enstaka bråkiga individer.

[pikachu]

Har man mindre än 4 hanar så blir det problem mellan de.
Inga ungfödande tandkarpar är parfiskar så man ska alltid ha några stycken.

Är akvariet på under 300l så lämna tillbaka ena hanen och skaffa 2-3 honor.

[Björn J.]

Har man mindre än 4 hanar så blir det problem mellan de.
Inga ungfödande tandkarpar är parfiskar så man ska alltid ha några stycken.

Är akvariet på under 300l så lämna tillbaka ena hanen och skaffa 2-3 honor.

Akvaristikens relationsexpert har talat! (istället för smily )
Det kanske inte är så enkelt att lämna tillbaka akvariefiskar, jag har litet svårt att tänka mig att "öppet köp" gäller här.
Men om man är med i en akvarieförening finns det ju alltid någon man kan byta med.

För att nu inte lägga lök på laxen, eller ens på laxtandkarpen, skall jag inte berätta hur många hannar jag senast hade, men det var betydligt fler honor, och fler blev dessa, dom kom in i en intensiv produktiv period.
Jag har sett hur vissa zoobuikskedjor säljer just röda och gröna svärdbärare parvis, säkerligen av okunskap. Hoppas bara att man slutat att marknadsföra svärdbärarna som "nybörjarfiskar" för sådana finns inte, förvisso finns det lättare och svårare fiskar, och svärdbärarna är inte dom lättaste, dock inte svåra heller. Som jag skrev tidigare har jag flera gånger råkat ut för att svärdbärarna har blivit sjuka då andra fiskar i samma akvarium varit friska. Misstänker att de genetiskt har tappat motståndskraften mot diverse sjukdomar och parasiter efter många år av intensiv avel. Men det kommer ju in viltfångst i generna ibland, dessbättre.

Sedan skall man ju aldrig blanda svärdbärare och platy, dessa kan para sig och få bastarder.

Kanske någon kan svara på, då jag har glömt bort hur det var...
Levandefödande tandkarpar, inom samma art, skilde det sig så att vissa hade genepodiet och vänster och vissa åt höger? Och således måst hitta honor som var var "höger eller vänstervridna" för att parning fysiskt kunde ske? Någon som minns? Eller är det bara en skröna?
Pth eller ptv alltså....

[pikachu]

Expert nej, men med snart 20 år som akvarist och ständigt med i diskussioner på nätet och lär mig massa genom det.

Sedan finns det sånt inom akvaristiken jag är bättre på och sånt som jag är sämre på, tex lek och sjukdomar är rätt värdelöst att fråga mig då jag som bäst har baskunskaper.
Frågar man mig däremot allmänt om div labyrintfiskar och fiskkombinationer så är jag desto bättre.

[Björn J.]

Expert nej, men med snart 20 år som akvarist och ständigt med i diskussioner på nätet och lär mig massa genom det.

Sedan finns det sånt inom akvaristiken jag är bättre på och sånt som jag är sämre på, tex lek och sjukdomar är rätt värdelöst att fråga mig då jag som bäst har baskunskaper.
Frågar man mig däremot allmänt om div labyrintfiskar och fiskkombinationer så är jag desto bättre.

Ok, då har du ingen spontankunskap om ex.v. svärdbärarhane med gonopodiet till väster måste finna en hona med motsvarigheten till höger? Men det går väl att finna på nätet förstås. När jag hade svärdbärare första gången omkring 1965 fanns det bara röda att köpa, senare under 1970-talet kom de orangea, och litet senare ändå, kanske i mitten av 70-talet kunde man finna de gröna i zoobutikerna på Hisingen.

[pikachu]

Nä, den mängden kunskap om ungfödare har jag inte.