Herr Ål och jag har längre bråkat om att bo i ett av innerfiltrerna i stora karet.
För några veckor sedan, när jag städade pumpen i diskhon (med proppen i, lärt mig av mina misstag...), så satt han fast i "gallret" framtill på pumpen. Och ville inte lossna. När jag försiktigt försökte lirka loss Herr Ål, så "bet" han mig i fingret. Eller det kändes som ett nafs, blodvite uppstod, på mig dock
Fick till slut loss honom när jag vigdade ut gallret lite. Så Herr Ål, skitförbannad förstås, fick släppas tillbaka i karet igen.
Sedan dess har han ej varit i pumparna vid städ av dessa. Han kanske har lärt sig en läxa? Och de gånger han är framme och letar efter käk, så "blänger" han på mig, innan han sticker iväg till säkerheten, i en kokosgrotta. Han har ett litet märke på sidan, antagligen från när han satt fast.
Har fått veta av en kompis i föreningen att Kuhli har vassa "spröt" framme vid nosen. Så de var dessa jag fick "bett" av
-
-
Kuhli ses ju mest som små "maskar" som finns i karet, men efter några år i rätt miljö blir de rätt imponerande.
Lämna en kommentar:
-
En annan randig kuhli, som gillar "utsikten" från stora roten i karetLämna en kommentar:
-
-
Har också kuhli i mitt stora kar (200) både randiga och svarta. Ser inte till dem så ofta, mest när jag städar innerfiltrena...Lämna en kommentar:
-
Hehe...
Tja, det kan ju vara både och, vet inte säkert. Har för mig att jag hört nå'nstans att lätt svälter, men kan ju vara vattenvärden också.Lämna en kommentar:
-
Herregud! Nu dog jag ju sötdöden här!
jag har ju bara haft mina ottosar 1,5 månad, men de överlevde iaf flytt från nano till det större karet, trots att en fastnade i håven och en ramlade ur håven på bänken
Har haft svårt att få dem att äta men en gång åt de som galningar av broccolin. Efter det tjockade de på sig rejält så jag antar att de får i sig tillräckligt nu, de vill nämligen inte äta några grönsaker för tillfället men har kulmagarna kvar.
Är det vattenvärdena de är känsliga för eller är det "bara" det att de lätt svälter? Utefter den väldigt lilla erfarenhet jag har tycker jag att det är en jättebra fisk - de gör alltid roliga saker också så de är väldigt kul att ha i akvariet.Lämna en kommentar:
-
Tja, min erfarenhet av ottosar är att de är rätt känsliga, och brukar dö rätt snabbt, vet inte varför, kanske inte fått tag i tillräckligt med mat. Så har inte vågat skaffa några på ett tag. Om du gillar bedårande fiskar, så köp ett gäng Corydoras pygmaeus
Köpte förutom kuhliisarna även två små eldbukar idag.Lämna en kommentar:
-
Mina gurami har aldrig visat nån tendens att bita på räkorna. Och jag som köpte Endlers för att de var mindre. Jaja, man lär av misstagen.
Jaha, ett skämt jag har missat
du har inte blivit sugen på ottosar då av att prata med mig?
De är ju minst lika bedårande som kuhliisarna. Det blir nog tre till nästa vecka
Lämna en kommentar:
-
Ja, de mindre borde inte ge sig på dem. Egentligen funkar väl räkor mest bara med "nanofiskar" alltså pyttesmå fiskar som t.ex Galaxydanio, som man ofta har med räkor i nanokar.
Ja, ottos gillar att vara i grupp.
Hehe, det är ett skämt, som jag hörde på ett kassettband med Trazan & Banarne när jag var liten
Lämna en kommentar:
-
Har hittat många skal, men det var en räka i detta skal - jag tog upp den. Guppy är väl rovfiskar, men jag har aldrig läst om att de skulle ge sig på vuxna räkor
fy vad trist, de är ju så fina polkagrisräkorna. Nu är det iaf bara mindre guppy kvar så förhoppningsvis blir det lugnt ett tag.
Hm, korv. Det får du nog förklara närmare
jag ville också ha randiga Kuhlii, man ser ansiktet lite bättre på dem, men min affär hade som sagt bara svarta. Och de är ju jättehärliga. Däremot funderar jag på lite fler Ottosar, har bara tre och de verkar knappt hinna äta upp beläggningarna på växterna i det större karet. I det mindre var det inga problem. Och sen gillar ju de också att vara en lite större grupp om jag har förstått rätt.
Lämna en kommentar:
Lämna en kommentar: