Eftersom Legob bad om det så slänger jag upp en tråd. Som en introduktion så kan jag säga att släktet Parosphromenus består av 18 beskrivna arter i dagsläget, men det finns de som menar på att det kan finnas uppemot 50 olika arter.
Tråkigt nog så lär väl vi aldrig få veta hur många arter som finns, eller har funnits snarare då deras hemmiljöer i Malaysia och Indonesien förstörs med rasande fart. De återfinns i naturen i vad vi inom akvaristiken kallar för "svartvatten", dvs mycket saltfattigt och surt vatten som är starkt tefärgat.
För att återskapa en miljö som är lik den i naturen så behöver man ett osmosfilter för att filtrera bort alla salter i vattnet. Detta är framförallt nödvändigt vid odling, då äggen inte kläcks om vattnet inte är tillräckligt "rent", förutom att det ska vara saltfritt så vill man även hålla bakteriefloran nere då äggen är mycket sårbara för angrepp. För att göra detta så kan man använda sig av t.ex. Ketapang-blad (också kallade Indian Almond Leaves m.m.) eller alkottar. Ketapang-blad sägs dock vara extra bra till detta. De är dessutom utmärkta som dekoration/gömställen.
Det andra problemet är att de allra flesta arter inte äter dött foder. Så man kan alltså glömma frysfoder och torrfoder. Nykläckt artemia är i princip oundvikligt, men det är å andra sidan lätt att pyssla med och relativt billigt. Andra foder som funkar bra är moina, grindalsmask, mikromask m.m. Mask är dock för fett för att ges som annat än supplement. Parosphromenus har i naturen tillgång till väldigt lite föda så de äter inte särskilt mycket, framförallt vuxna hanar.
Jag har inte jättemycket erfarenhet av odling av dessa fiskar ännu, men jag har hittills haft goda resultat med att hålla ensamma par i 18-liters akvarium. Vattnet har där ett pH på runt 5-6 och ett ledningstal på runt 40-50 mikrosiemens/cm. Jag matar mest med nykläckt artemia och moina, nu i dagarna har jag även börjat fånga svarta mygglarver. Ynglen tar i princip nykläckt artemia från första dagen, men jag brukar stödmata med vinägermikro för att vara säker på att de får i sig tillräckligt med mat. De flesta menar på att det är bäst att låta ynglen gå kvar med föräldrarna men jag har haft bäst resultat med att flytta ynglen just när de blivit frisimmande till ett eget akvarium. Akvarierna är ganska enkelt inredda och ett exempel kan ses här, ett akvarium med ett par Parosphromenus nagyi "Cherating":
Inredning består av några Ketapang-blad och ett PVC-rör för dem att leka i. Sen har jag några Ceratopteris cornuta som funkar som "filter". Det är få växter som klarar av att växa i sådana här förhållanden. Några exempel på växter som funkar är: Javaormbunke, mossor av olika slag, Ceratopteris, Hornsärv, Bolbitis. Jag föredrar Ceratopteris eftersom de växer väldigt snabbt och därmed tar upp mycket näring. Alla rutor är täckta (även bottenrutan) med svart självhäftande plastfilm.
Avslutningsvis så är de Parosphromenus man ser i butikerna ofta alldeles utmärglade, de trivs inte i butikernas kraftigt filtrerade akvarium med snabba stressande medinvånare. Detta är synd då det är otroligt vackra fiskar som är väldigt intressanta att studera. Det vore kul om fler i Sverige skulle intressera sig för dessa fiskar, och jag hoppas att få några av de ovanligare arterna etablerade här. För mer bilder och information så rekommenderar jag ett besök på http://www.pandaplus.dk/parosphromenus.htm
Slutligen ett par bilder:
Parosphromenus deissneri "Bangka"
Parosphromenus linkei
Tråkigt nog så lär väl vi aldrig få veta hur många arter som finns, eller har funnits snarare då deras hemmiljöer i Malaysia och Indonesien förstörs med rasande fart. De återfinns i naturen i vad vi inom akvaristiken kallar för "svartvatten", dvs mycket saltfattigt och surt vatten som är starkt tefärgat.
För att återskapa en miljö som är lik den i naturen så behöver man ett osmosfilter för att filtrera bort alla salter i vattnet. Detta är framförallt nödvändigt vid odling, då äggen inte kläcks om vattnet inte är tillräckligt "rent", förutom att det ska vara saltfritt så vill man även hålla bakteriefloran nere då äggen är mycket sårbara för angrepp. För att göra detta så kan man använda sig av t.ex. Ketapang-blad (också kallade Indian Almond Leaves m.m.) eller alkottar. Ketapang-blad sägs dock vara extra bra till detta. De är dessutom utmärkta som dekoration/gömställen.
Det andra problemet är att de allra flesta arter inte äter dött foder. Så man kan alltså glömma frysfoder och torrfoder. Nykläckt artemia är i princip oundvikligt, men det är å andra sidan lätt att pyssla med och relativt billigt. Andra foder som funkar bra är moina, grindalsmask, mikromask m.m. Mask är dock för fett för att ges som annat än supplement. Parosphromenus har i naturen tillgång till väldigt lite föda så de äter inte särskilt mycket, framförallt vuxna hanar.
Jag har inte jättemycket erfarenhet av odling av dessa fiskar ännu, men jag har hittills haft goda resultat med att hålla ensamma par i 18-liters akvarium. Vattnet har där ett pH på runt 5-6 och ett ledningstal på runt 40-50 mikrosiemens/cm. Jag matar mest med nykläckt artemia och moina, nu i dagarna har jag även börjat fånga svarta mygglarver. Ynglen tar i princip nykläckt artemia från första dagen, men jag brukar stödmata med vinägermikro för att vara säker på att de får i sig tillräckligt med mat. De flesta menar på att det är bäst att låta ynglen gå kvar med föräldrarna men jag har haft bäst resultat med att flytta ynglen just när de blivit frisimmande till ett eget akvarium. Akvarierna är ganska enkelt inredda och ett exempel kan ses här, ett akvarium med ett par Parosphromenus nagyi "Cherating":
Inredning består av några Ketapang-blad och ett PVC-rör för dem att leka i. Sen har jag några Ceratopteris cornuta som funkar som "filter". Det är få växter som klarar av att växa i sådana här förhållanden. Några exempel på växter som funkar är: Javaormbunke, mossor av olika slag, Ceratopteris, Hornsärv, Bolbitis. Jag föredrar Ceratopteris eftersom de växer väldigt snabbt och därmed tar upp mycket näring. Alla rutor är täckta (även bottenrutan) med svart självhäftande plastfilm.
Avslutningsvis så är de Parosphromenus man ser i butikerna ofta alldeles utmärglade, de trivs inte i butikernas kraftigt filtrerade akvarium med snabba stressande medinvånare. Detta är synd då det är otroligt vackra fiskar som är väldigt intressanta att studera. Det vore kul om fler i Sverige skulle intressera sig för dessa fiskar, och jag hoppas att få några av de ovanligare arterna etablerade här. För mer bilder och information så rekommenderar jag ett besök på http://www.pandaplus.dk/parosphromenus.htm
Slutligen ett par bilder:
Parosphromenus deissneri "Bangka"
Parosphromenus linkei
Ja du, hur jag gjorde.. blixt ovanför akvariet och ett makroobjektiv är väl det som behövs. Det är dock omöjligt att få till bra bilder i akvarium där vattnet är riktigt mörkt, vattnet var relativt klart i de akvarium där dessa bilder togs. 
Annars är ficklampan din vän.
Kommentar