Allmänt meddelande

Kollapsa
No announcement yet.

Hårda fakta om Endlers guppy och vanlig guppy

Kollapsa
X
  • Filter
  • Klockan
  • Visa
Clear All
Nya inlägg

    Hårda fakta om Endlers guppy och vanlig guppy

    För att räta ut en del frågetecken och att ha en "bra tråd" att hänvisa till så startar jag denna tråd om guppy.

    Jag skriver utifrån min ungefär 25-åriga erfarenhet som akvarist, och fakta har jag hämtat från många böcker, som jag nu inte kommer räkna upp här, den som är intresserad kan PM:a mig....sedan har jag dessutom surfat runt på nätet och läst en hel del där med.

    Guppy är en liten levandefödande tandkarp, den förekommer idag över hela den tropiska världen eftersom den blivit utplanterad för att bekämpa malariamyggan.
    Vildguppy är oftast ganska oansenligt grå i grundfärgen med runda fenor, hanarna brukar ha blå, röda och gröna pastellfärger på kroppen, ibland kombinerat med vita och svarta markeringar. På stjärtfenan förekommer ibland andra färger, och även olika typer av andra fenformer som t.ex olika under eller översvärd förekommer. Allt detta varierar beroende på var de kommer ifrån. Honorna är oftast enfärgat grå.
    Endlers guppy finns i flera olika typer, de har kraftigare färger än vanliga vildguppy, om det helt enkelt inte handlar om en annan typ av vildguppy.
    Endlershonor är också grå och kan inte särskiljas från andra vildguppy.
    Troligt är att alla dessa vildformer bidragit till de olika färgglada "akvarieguppy" vi idag ser i affärerna.

    Ungefärlig livslängd för båda typerna är cirka 1-2 år, enstaka individer kan nog bli äldre men det hör sannolikt till undantagen.

    Guppy har FÖRRÅDSBEFRUKTNING och föder yngel med ungefär en månads mellanrum, har honorna en gång gått med hanar kan de få flera kullar efter varandra utan att i fortsättningen behöva paras av hanar. Hanarna parar sig med honorna med sitt GONOPODIUM som de använder som en "snopp" för att föra över spermiepaket till honorna. Ynglen föds egentligen inte, de kläcks fram ur separata ägg samtidigt som de lämnar honan.
    Både Endlers och vanlig guppy "föder" alla tider på dygnet.

    Ibland sägs det att dagens guppy blivit så inavlade att de degenererat fullständigt och inte är nå´t att ha. DETTA är fel. Akvariefiskar är inte speciellt känsliga för inavel.
    INAVEL är i själva verket en förutsättning för att vi skall ha alla de fina färgglada guppyvarianter vi ser idag. har man en liten grupp hemma som inavlas under lång tid så kan man däremot få vissa defekter, främst klena yngel med krökt rygg eller yngel som inte överlever till vuxen ålder. Skulle man råka ut för detta eller inte vill att detta skall ske så motverkar man detta lätt genom att då och då köpa till nytt blod i form av nya snygga hanar eller honor som man gillar, då ökas genbasen och man får en stor genetisk variation i sin grupp.

    Ett problem man kan ha med guppy är att man får tag i fisk som är odlad i asien med helt andra vattenvärden än de vi har i vårat vattelednings vatten här i Sverige. Detta problem löser man INTE genom att salta akvariet, man löser det genom att få yngel som överlever och förökar sig, eller så köper man Svenskodlat.
    Affärsköpt fisk vet man heller inte hur gammal den är, den kan ha passerat "bäst före" redan när man köper dem, och då kanske de inte ens klarar flytten hem till ditt akvarium. Mitt råd är: köp så unga exemplar du kan, men det kan vara svårt att avgöra i akvarieaffären.

    Angående könsmognad och yngelantal:
    Allt beror på VAR fiskarna ursprungligen härstammar ifrån, i vatten med många predatorer (rovfiskar, fåglar mm) så gäller det för fiskarna att hinna föröka sig så fort som möjligt, därför kan hanarna bli könsmogna tidigt, innan de får färg och blir lätta att se, i dessa vatten föder också honorna MÅNGA yngel, men små, så att någon skall hinna undan och klara sig. Omvänt så gäller det för hanar i vatten med FÅ predatorer (eller bättre med gömställen / grumligt vatten) att synas och imponera på honorna så mycket som möjligt, alltså blir de större och färggrannare och det tar kraft så att de blir könsmogna något senare, honorna i dessa vatten får färre men större yngel.
    Dessa skillnader, yngelstorlek och yngelantal samt könsmognanden hos främst hanarna följer med genom avelsarbetet i fångenskap så det är därför det skiljer sig åt mellan olika stammar av akvarieguppy.

    I den här artikeln Länk står det att Endlers kan färga ut redan vid 6 veckors ålder, och alltså inträder könsmognaden innan detta, någon gång vid 4-5 veckors ålder. Samma förhållande borde även gälla olika vildguppystammar, samt kanske också olika korsningar mellan endlers/vildguppy/vanlig guppy, även om dessa kanske ändå får en något senare könsmognad eftersom "vanlig guppy" ändå brukar bli könsmogna något senare än "vilda" guppy.
    Senast ändrad av tummen; 2010-12-12, 17:40.
    Thomas "tummen" Wallén

    Min Zoon: http://zoonen.se/minzoon.asp?oid=381023

    #2
    I näste nummeret av Poecilia Bladet har vi tema om den nya Guppy-art Poecilia wingei. Och om hur Endlers hörer til den arten (der också kaldes Campoma-guppyn), til den traditionelle Poecilia reticulata eller noget helt tredie. Vi giver ingen svar (heller ikke på, om det reelt er två guppy-arter), men har forskellige artikler och vinkler - den längste artiklen er endda på svenska.

    Bladet kommer om alt går bra i uke 9. Efter det kan alle få en kopi (i pdf) från vores hemside: Länk
    Man skal dog bede om at få kopian, for man får inte hvert nummer på den måde - det er jo et blad, som vores medlemmer betaler kontingent for

    Men måske er det en information, några af jer kan bruke.
    Ordförende for Poecilia Scandinavia - en skandinavisk forening for naturformer af ungefødere...
    http://www.poecilia.org
    ---
    - Den, der spørger, er kun dum én gang -
    den, der ikke spørger, er dum hele livet

    Kommentera


      #3
      Tills vidare så räknar jag och andra endlers guppy som en "vildform"/sidoart/underart av P.reticulata.
      De parar sig sinsemellan och får fertil avkommma, då BORDE det också handla om samma art enligt det jag lärt mig i skolan i alla fall. Men den dag jag blir överbevisad så kan jag överväga att ändra på mitt ställningstagande.....
      Thomas "tummen" Wallén

      Min Zoon: http://zoonen.se/minzoon.asp?oid=381023

      Kommentera


        #4
        Ursprungligen postat av tummen Visa inlägg
        Tills vidare så räknar jag och andra endlers guppy som en "vildform"/sidoart/underart av P.reticulata.
        De parar sig sinsemellan och får fertil avkommma, då BORDE det också handla om samma art enligt det jag lärt mig i skolan i alla fall. Men den dag jag blir överbevisad så kan jag överväga att ändra på mitt ställningstagande.....
        Mycket av det som du fick lära dig i skolan har ändrats. Det måste inte vara samma art för att korsningar skall få fertil avkomma.
        Finns hur många exempel som helst.
        Cryptoheros sajica + Cryptoheros nigrofasciatus
        Finns fler exempel bland nästan alla fiskgrupper
        Guy
        ,Poecilia,SKS,GOC,

        Kommentera


          #5
          Var kan man få tag i vild fångade?

          tycker inte mina gubby inte får yngel så ofta längre. Har 5 honor och 2 hanar behöver ja mera hanar??

          Sen får ja inte ybgeln att överleva.

          Kommentera


            #6
            Ursprungligen postat av tummen Visa inlägg
            Tills vidare så räknar jag och andra endlers guppy som en "vildform"/sidoart/underart av P.reticulata.
            De parar sig sinsemellan och får fertil avkommma, då BORDE det också handla om samma art enligt det jag lärt mig i skolan i alla fall. Men den dag jag blir överbevisad så kan jag överväga att ändra på mitt ställningstagande.....
            Alle arter i släkten Xiphophorus (platyer och svärdbärere) med én undtagelse kan krydses och får fertil avkom av hybriderne (krydsningerne). Det gälder ungefär 22 arterne. (se Länk til exempel)

            I Poecilia-släkten (mollyer og guppyer) kan adskillige arter krydse og få fertilt avkom. Guppy (Poecilia reticulata) och Micropoecilia-arter kan också krydse och få fertilt avkom - og der kan väre tilsvarende krydsninger mellon arter från Poecilia-släkte och ifrån Limia-släkten. Så inte enganng en släkt med flere arterne sätter den gränsen i dag.

            Sågar finnos der i dag vetenskapeligt anerkendte arterne, som oprindeligt er hybrider - altså krydsninger av olika arter. Sk naturligt forekommende krydsninger (och det er der). Den mest specielle er Poecilia formosa, (selv en krydsning i sin uprindelse) som er en art, der kun består av honor. Den parrer sig med hanor av närtbeslägtede arter (tre-fire) og er gennom en mycket komplicert proces i stand til at nästen fjerne hannornes genor (Gudskelov er det inte så hos vi människor ).

            Jeg känner godt den skolelärdom, som man brugte i skolerne i mange år också i Danmark, selv om man allerede dengang vidste, det var forkert.

            Jeg tager ikke stilling til frågan om Poecilia reticulata och Poecilia wingei - menn konstarer bare, at det er mycket omdiskurt och at båda arterne p.t. er vetenskabeligt anerkendt som sälvständige och olika arter (men det kan bestämt diskuteras och bliver det ! Et af argumenterne imod är, at de gentiske forskellene er mycket små)

            Det sväre er selvsagt: Vad er en art. Definitionen er en gruppe av individer, der indbyrdes minder mere om varandre end om andre - och oftest er der också sk barrierer, der gör, at krydsninger inte finder sted (det kan väre, at beteendet er så olika, at de inte parrer sig - at der en fysisk adskillelse (på hver sin site av et stort berg, at de uteslutande lever i en bestemt sjø, hvor der inte er andre arter - ELLER at hybrider (krydsninger) er så dårligt anpasset forholdene, at de kan overleva i naturen). Selve definitionen i dag er så abstrakt, at den tolkas vidt forskelligt - og bliver det av forskellige autorer och vetenskapsfolk.

            Bedömningen sker i principen på tre ting: Morfologi (udseende), beteende och genetik.
            Ordförende for Poecilia Scandinavia - en skandinavisk forening for naturformer af ungefødere...
            http://www.poecilia.org
            ---
            - Den, der spørger, er kun dum én gang -
            den, der ikke spørger, er dum hele livet

            Kommentera


              #7
              #5 > Det kan också skyldes alderdom - eller at de mangler hvileperioder, hvor de inte yngler. Ingen arter (eller i det mindste ganske få) - heller ikke guppy - yngler konstant året rundt i naturen, og de har behov for perioder, hvor de "hvile"..

              Vildguppyer (naturformer av guppyer) kan du säkert få gennem os - Poecilia Scandinavia. Vi har flere forskellige stammor. Men det er inte säkert, at de er vildfangede..
              Länk
              Ordförende for Poecilia Scandinavia - en skandinavisk forening for naturformer af ungefødere...
              http://www.poecilia.org
              ---
              - Den, der spørger, er kun dum én gang -
              den, der ikke spørger, er dum hele livet

              Kommentera


                #8
                Ursprungligen postat av Guy Palm Visa inlägg
                Mycket av det som du fick lära dig i skolan har ändrats. Det måste inte vara samma art för att korsningar skall få fertil avkomma.
                Finns hur många exempel som helst.
                Cryptoheros sajica + Cryptoheros nigrofasciatus
                Finns fler exempel bland nästan alla fiskgrupper
                Detta visste jag i och för sig, men vad jag egentligen menade var att dessa två arter (endler och vanlig guppy) är så lika till att börja med att det inte verkar vara olika arter, samt att de så LÄTT korsar sig sinsemellan. Cilkiderna du nämner är ju dessutom "kusiner" (men vi vet ju inte-kanske kommer det visa sig att de lika väl kan räknas som underarter i framtiden? ) så det är väl inte så himla förundrande att de går att korsa, även zebraciklid*eldbukciklid funkar, dessa typer av hybrider förekommer dessutom spontant i naturen. Men det vanligaste är ju att de håller sig till sin art om det finns flera olika individer att välja mellan.
                Thomas "tummen" Wallén

                Min Zoon: http://zoonen.se/minzoon.asp?oid=381023

                Kommentera


                  #9
                  Ursprungligen postat av thues Visa inlägg
                  Alle arter i släkten Xiphophorus (platyer och svärdbärere) med én undtagelse kan krydses och får fertil avkom av hybriderne (krydsningerne). Det gälder ungefär 22 arterne. (se Länk til exempel)

                  I Poecilia-släkten (mollyer og guppyer) kan adskillige arter krydse og få fertilt avkom. Guppy (Poecilia reticulata) och Micropoecilia-arter kan också krydse och få fertilt avkom - og der kan väre tilsvarende krydsninger mellon arter från Poecilia-släkte och ifrån Limia-släkten. Så inte enganng en släkt med flere arterne sätter den gränsen i dag.

                  Sågar finnos der i dag vetenskapeligt anerkendte arterne, som oprindeligt er hybrider - altså krydsninger av olika arter. Sk naturligt forekommende krydsninger (och det er der). Den mest specielle er Poecilia formosa, (selv en krydsning i sin uprindelse) som er en art, der kun består av honor. Den parrer sig med hanor av närtbeslägtede arter (tre-fire) og er gennom en mycket komplicert proces i stand til at nästen fjerne hannornes genor (Gudskelov er det inte så hos vi människor ).

                  Jeg känner godt den skolelärdom, som man brugte i skolerne i mange år också i Danmark, selv om man allerede dengang vidste, det var forkert.

                  Jeg tager ikke stilling til frågan om Poecilia reticulata och Poecilia wingei - menn konstarer bare, at det er mycket omdiskurt och at båda arterne p.t. er vetenskabeligt anerkendt som sälvständige och olika arter (men det kan bestämt diskuteras och bliver det ! Et af argumenterne imod är, at de gentiske forskellene er mycket små)

                  Det sväre er selvsagt: Vad er en art. Definitionen er en gruppe av individer, der indbyrdes minder mere om varandre end om andre - och oftest er der också sk barrierer, der gör, at krydsninger inte finder sted (det kan väre, at beteendet er så olika, at de inte parrer sig - at der en fysisk adskillelse (på hver sin site av et stort berg, at de uteslutande lever i en bestemt sjø, hvor der inte er andre arter - ELLER at hybrider (krydsninger) er så dårligt anpasset forholdene, at de kan overleva i naturen). Selve definitionen i dag er så abstrakt, at den tolkas vidt forskelligt - og bliver det av forskellige autorer och vetenskapsfolk.

                  Bedömningen sker i principen på tre ting: Morfologi (udseende), beteende och genetik.
                  Förlåt, det kommer en till tråd om Xiphophorus så småningom. Jag hade LITE väl bråttom när jag skrev det där med att de skulle vara en art bara för att de kan korsas och få fertil avkomma. Jag erkänner mitt misstag och tackar för tillrättavisningen, och kan också tillägga att jag visste om det mesta om att korsa olika arter, men är det inte så att om Rätt hanar också finns i akvariet så kommer "rätt" spermier slå ut de som inte borde vara där, om man säger så? Undantaget är väl Svärdbärare*platy eftersom de vi köper i affärerna ändå är hybrider.....
                  Thomas "tummen" Wallén

                  Min Zoon: http://zoonen.se/minzoon.asp?oid=381023

                  Kommentera


                    #10
                    Ursprungligen postat av pontulf Visa inlägg
                    Var kan man få tag i vild fångade?

                    tycker inte mina gubby inte får yngel så ofta längre. Har 5 honor och 2 hanar behöver ja mera hanar??

                    Sen får ja inte ybgeln att överleva.
                    Du menar "vildguppy" alltså¨odlade guppy av vildtyp?
                    VILDFÅNGADE guppy skulle du nog inte vara beredd att betala priset för..... På ÅLEDS har de en "vild"guppy, en fin stam med rätt så ofta förekommande under/översvärd. Bor du i Stockholm så kan du kontakta AKVARIELAGRET så kan de säkert ordna fram det du vill ha, eller kolla med Södermalms akvarieaffär. Annars så kan säkert ALLA affärer ta hem det du vill ha om du frågar. Glöm bara inte att kolla vad de vill ha för dem.
                    Thomas "tummen" Wallén

                    Min Zoon: http://zoonen.se/minzoon.asp?oid=381023

                    Kommentera


                      #11
                      Ursprungligen postat av tummen Visa inlägg
                      Förlåt, det kommer en till tråd om Xiphophorus så småningom. Jag hade LITE väl bråttom när jag skrev det där med att de skulle vara en art bara för att de kan korsas och få fertil avkomma. Jag erkänner mitt misstag och tackar för tillrättavisningen, och kan också tillägga att jag visste om det mesta om att korsa olika arter, men är det inte så att om Rätt hanar också finns i akvariet så kommer "rätt" spermier slå ut de som inte borde vara där, om man säger så? Undantaget är väl Svärdbärare*platy eftersom de vi köper i affärerna ändå är hybrider.....
                      Der finnes exempler på dette, men det gäller inte alle. Problemet er, at det er mycket komplicert - og der inte finnes någon enkel defination på, vad en art är.

                      Eksemplet med Poecilia formosa viser hur bra och underfull, naturen er - men också, at naturen er mycket komplicert og dynamisk. Hele taxonomien - systemet med arter, släkter, familje osv tjäner mest til at forsöke at få orden i kaos for os människor

                      Likavell er systemet genialt - fundet på av en svensk (Linne). Bare tänk hur länge det har varit i bruk
                      Ordförende for Poecilia Scandinavia - en skandinavisk forening for naturformer af ungefødere...
                      http://www.poecilia.org
                      ---
                      - Den, der spørger, er kun dum én gang -
                      den, der ikke spørger, er dum hele livet

                      Kommentera


                        #12
                        Som tidligere meddelt handler det nya nummeret af Poecilia Bladet om guppy - och arterne Poecilia reticulata och Poecilia wingei.

                        Det er muligt at bestille et elektronisk prövenummer (som pdf) af bladet selv om man inte er medlem:
                        Länk
                        Ordförende for Poecilia Scandinavia - en skandinavisk forening for naturformer af ungefødere...
                        http://www.poecilia.org
                        ---
                        - Den, der spørger, er kun dum én gang -
                        den, der ikke spørger, er dum hele livet

                        Kommentera


                          #13
                          Ursprungligen postat av thues Visa inlägg
                          Som tidligere meddelt handler det nya nummeret af Poecilia Bladet om guppy - och arterne Poecilia reticulata och Poecilia wingei.

                          Det er muligt at bestille et elektronisk prövenummer (som pdf) af bladet selv om man inte er medlem:
                          Länk
                          Skyndade mig att klicka på linken var det står "Bestil Poecilia Bladet her (ca. 2 MB)" men det händer precis ingenting
                          Simma lugnt

                          Kommentera


                            #14
                            Trycker man där så öppnades outlook (iaf här hos mig). Nu använder jag inte outlook men det är bara att ta mail-adressen och ämnet och klistra in i sin egna mailprogram

                            Kommentera


                              #15
                              Woohoo, fungerade med den andra datorn (Tack LadyM )
                              Simma lugnt

                              Kommentera

                              Sparar...
                              X