Till minne av min far
Kollaps
X
-
Tack till er alla som skriver i min tråd. Alla fiskar mår bra för nu men jag själv är väldigt nere och av den anledning mindre aktiv här just nu. Pappas födelsedag närmar sig med stormsteg (27/5) och det blir den första sedan hans bortgång. Jag vet inte hur jag skall hantera det. Jag tänker mycket på allt som hände de senaste fjorton dagar i hans liv. Närmare bestämt om det fanns något jag kunde gjort och som jag inte gjorde. Då kanske han hade varit i livet idag. Sådana tankar ger mig ångest och numera sover jag dåligt. Jag blir bara tröttare och tröttare. Försöker fokusera mig på jobbet och våra valpars första födelsedag (28/5) men det hjälper inte riktigt. Eller rättare sagt det hjälper under dagen men på kvällen kommer tankarna och ångesten tillbaka. Jag hoppas att jag kommer må bättre efter att pappas födelsedag har passerat.Omnia vincit amor; et nos cedamus amoriKommentar
-
Usch det låter fruktansvärt jobbigt. Men tyvärr finns det inga genvägar. Min pappa gick bort alldeles för tidigt och jag minns fortfarande sorgen och saknaden, det var absolut värst det första året, men det blir bättre , det tar tid och jag kom fram till att det inte gick att kämpa emot. Man får helt enkelt acceptera känslorna och låta dem finnas där. Jag saknar fortfarande min pappa otroligt fast det är 20 år sedan han dog. Det är så ofta han dyker upp i minnet, jag drömde offra om min pappa och det är numera alltid lyckliga drömmar. Så visst saknar jag honom men samtidigt minns jag honom med glädje.
det tar lång tid men det blir bättre. Håll ut .
stor kramKommentar
-
Tack Nando. Dina ord värmer.Omnia vincit amor; et nos cedamus amoriKommentar
-
Usch det låter fruktansvärt jobbigt. Men tyvärr finns det inga genvägar. Min pappa gick bort alldeles för tidigt och jag minns fortfarande sorgen och saknaden, det var absolut värst det första året, men det blir bättre , det tar tid och jag kom fram till att det inte gick att kämpa emot. Man får helt enkelt acceptera känslorna och låta dem finnas där. Jag saknar fortfarande min pappa otroligt fast det är 20 år sedan han dog. Det är så ofta han dyker upp i minnet, jag drömde offra om min pappa och det är numera alltid lyckliga drömmar. Så visst saknar jag honom men samtidigt minns jag honom med glädje.
det tar lång tid men det blir bättre. Håll ut .
stor kramOmnia vincit amor; et nos cedamus amoriKommentar
-
Hej Plajaderna!
Hoppas du kunde hantera din fars födelsedag igår trots omständigheterna. Förhoppningsvis finner du någon glädje i valparnas födelsedag i sorgens nu.
Vill inte tränga mig på och respekterar att du har uppförsbacke för tillfället. Men att fråga hur det går med dina fina kar och fiskar kanske kan få dig i andra tankebanor
Såg att du skrev i Ekenberg´s tråd att du missa hans besök i min Bunker. Då får självklart höra av dig om du behöver byta miljö för en stund, och komma och kika på mina akvarium. Ta hand om dig själv först och främstKommentar
-
Hej Allesammans,
och tack för era värmande ord. Jag överlevde pappas födelsedag mest tack vare att jag har så mycket jobb i uppdraget att jag inte hinner tänka på annat på dagarna och att jag tycker om mitt arbete. Ångesten kommer på natten när läget blir lugnt och tankarna åter vandrar mot pappas sista dagar i livet och jag börjar tänka på om det inte fanns något jag kunde gjort annorlunda och om han då hade fortfarande varit i livet. Det är dessa tankar som ger mig ångest och som gör att jag mår dåligt.
Mitt dåliga mående speglade sig i att akvarierutorna blev mer och mer täckta av alger och på de veckorna jag inte skrev här hade de hunnit bli så täckta med alger att man knappt kunde se igenom de. Tom mina barn klagade att jag inte tog hand om fiskarna som jag borde. Det enda jag orkade med var ge de mat varje dag och kolla att alla mår bra.
Nu har jag iaf tagit mig i kragen och rensat rutorna så att man återigen kan se igenom de. Alla fiskar mår bra och amanoräkornas honor går med ägg. Varje gång jag ser de tänker jag på om inte jag borde försöka flytta de någonstans där jag kan lägga till lite salt i vatten så att nykläckta räklingar skall få en chans att klara sig. Men gör jag det och de inte klarar sig kommer jag må ännu sämre.
Här är länken till en video som jag tog 4 juni, dagen efter att jag tog bort algerna.
Omnia vincit amor; et nos cedamus amoriKommentar
-
Vad jobbigt det låter med dina tankar på om något kunde gjorts annorlunda och ångesten som följd. Hoppas verkligen att det lättar med tiden. Om du känner att tankarna ”fastnat” kanske det vore idé att prata med någon professionell om saken och få hjälp att komma vidare?
Ditt kar är jättevackert! Växterna har verkligen tagit fart. Kul att du är tillbaka i trådenKommentar
Kommentar