Akvariestugan
Kollaps
X
-
-
Som några stycken här på forumet kanske känner till, jobbar jag gärna med Syrén i inredningarna.
Syrén har ett vackert sätt att växa och gynnar viss inredningsstil. När den ljusa barken efter ganska lång tid löser upp sig och faller av - eller blir uppäten av gnagande malar - blir träet mörkt, nästan svart och påminner till viss del om Mangrove. Rejäl bonus!
Så, idag fick några tunna grenar och en tjockare stam av Syrén åka ner i karet.
Inger, på en av bilderna kan du se skillnaden på ursprunglig, ljus bark (på den nya stammen) och det mörka träet på den av malarna "avbarkade" stammen (också Syrén), straxt bakom.
Kommentar
-
Som några stycken här på forumet kanske känner till, jobbar jag gärna med Syrén i inredningarna.
Syrén har ett vackert sätt att växa och gynnar viss inredningsstil. När den ljusa barken efter ganska lång tid löser upp sig och faller av - eller blir uppäten av gnagande malar - blir träet mörkt, nästan svart och påminner till viss del om Mangrove. Rejäl bonus!
Så, idag fick några tunna grenar och en tjockare stam av Syrén åka ner i karet.
Inger, på en av bilderna kan du se skillnaden på ursprunglig, ljus bark (på den nya stammen) och det mörka träet på den av malarna "avbarkade" stammen (också Syrén), straxt bakom.
//Inger"Felix qui potuit rerum cognoscere tempus" - Lycklig är den som förstår händelsers orsaker.Kommentar
-
Middagen serverad till nattenMed goda idéer är det som med svamp; där man hittar en finns det ofta flera
http://www.youtube.com/user/c90368
/MathsKommentar
-
Torka materialet så det blir fnösketorrt - kan ta några månader, ett halvår - sedan, plums ner i baljan!
Kommentar
-
Ett litet inredningstips är att kapa de trädelar som skall ingå i inredningen på så sätt att änd-delarna döljs i sanden, respektive bryter ytan. Då får man ett mer enhetligt intryck.
Har man lite tur - som jag uppenbarligen har - så bildas det mossa på de delar som sticker upp ovanför ytan.
Have fun decorating.
Kommentar
-
Det ser jättefint ut! Jag har också mycket syren i min 570-balja och tycker det passar bra in. Där är barken fortfarande kvar och det märks att ancistrusen och amanosarna uppskattar grenarna!
Vet du vad det är för sorts mossa? Gissar att du inte planterat den där utan att den börjat växa där av sig själv. Ser vackert ut!Kommentar
-
Det ser jättefint ut! Jag har också mycket syren i min 570-balja och tycker det passar bra in. Där är barken fortfarande kvar och det märks att ancistrusen och amanosarna uppskattar grenarna!
Vet du vad det är för sorts mossa? Gissar att du inte planterat den där utan att den börjat växa där av sig själv. Ser vackert ut!
Har inte en susning om vad det är för typ av mossa.
Kommentar
-
Kommentar
-
//Inger"Felix qui potuit rerum cognoscere tempus" - Lycklig är den som förstår händelsers orsaker.Kommentar
-
Halloj Zoopetvänner!
Jag vet ju att mycket av det jag skriver om här på forumet inte appellerar till merparten av de som råkar besöka tråden några korta sekunder, eller ens de som läser och snabbt tittar på någon bild eller filmsnutt.
Nåväl, det får vara hur det nu än är med den saken, men jag får ändå lite feedback av ett fåtal intresserade via PM.
Något som tycks kännas krångligt och trist med det sätt jag förhåller mig till mina kar är tidsaspekten och det faktum att jag pillar i minsta möjliga mån med karet då det är igångkört - det behövs nämligen inte.
För många är akvariet något man vill ”hålla på med” - att dona, flytta runt, ändra placering på inredning och växter o.s.v.
För min del är det precis tvärt om. Jag tycker mycket om att planera, fundera och under lång tid bygga upp karets inredning. När detta är gjort går jag in i en helt annan fas då jag låter karet ta över, och i bästa fall infinner sig en balans där min medverkan endast betyder att jag hjälper till med det finstilta - vattenbyten och viss rensning av sådant som inte skall vara i karet.
Ibland blir man tvungen att göra en drastisk insats, som att avlägsna någon eller flera fiskar, eller att förändra något i karet - av olika orsaker.
Jag har precis gjort en sådan insats. Manacapuru Red Back-scalarerna har jag flyttat till en kompis mycket större kar. För att göra detta var jag tvungen att riva hela inredningen i mitt kar.
Det var bara att ta ur inredningsdetalj, efter inredningsdetalj…
Jag har beskrivit detta i något inlägg ovan, men inte speciellt noga belyst att det var en mycket enkel aktion. Jag behövde inte ”starta om” karet, och det var i stort sett obefintligt med ”grummel” då all inredning var avlägsnad. Det finns helt enkelt väldigt lite, nästan obefintligt med grummel i karet.
Då kommer vi till det som flera, via PM, har frågat om; ”god mulm”.
I karets inledande faser bildas mycket lätt drivor av skit, matrester och smuts. Trots att det finns god filtrering i karet bildas detta i bruna drivor i karet. Lite beroende på vad man har för inredning i karet får man avlägsna detta och hålla karet rensat på skadliga ämnen som bildas i denna skitmulm.
Det är alltså inte denna skadliga typ av mulm man skall låta ligga kvar i karet
Men, om man har en typ av inredning som gör att det bildas små högar av trämaterial, bark, pinnar och kvistar, bildas i dessa högar en mängd mikroorganismer som mycket effektivt hjälper till att bryta ner ”skitmulmen” - över tid.
Om man har exempelvis Catappablad i karet ser man att dessa bryts ner av dessa mikroorganismer - bladen tycks lösa upp sig och man får ett bladnerv-skelett som består en ganska lång tid. Ta inte bort detta utan låt det ligga kvar och bilda små depåer av organiskt material.
När man får dessa högar av rent, godartat organiskt material startar en process som effektivt omöjliggör att skitmulm bildas i drivor. Skitmulmen blir nedbruten av mikroorganismerna i den ”goda mulmen”.
När jag ser denna, till synes automatiska, process i karet känns det mycket tillfredställande - men det tar tid, lång tid - uppemot något halvår, eller mer.
Har man dessutom en större grupp corydoras och Malaysiska sandsnäckor som hela tiden luckrar upp sanden får man en stor hjälp med hela processen.
Saker måste få ta sin tid. Som en liten tålamodsprövning har jag de senaste åren låtit en pytteliten cryptocoryne få stå på exakt samma ställe i sanden. Först nu har den börjat sprida sig. Små utlöpare har sonderat de närliggande centimetrarna på bottnen och i täta små utskott har denna planta nu äntligen börjat att breda ut sig.
Kanske finner någon detta inlägg intressant. Om inte, så är det bara kul att skriva lite och dela med sig.
Ha nu en fortsatt riktigt god helg!
Några bilder;
Senast redigerad av Mats Bryzell; 26 August 2018, 14:18.Kommentar
-
Klart att det finns ett interesse som troligen är betydligt större än vad som visar sig i kommentarer. Många med mig är fascinerade och läser med spänningen men har inte så mycket att komma med, känner mig både facinerad och inspirerad av allt du skriver. Suger åt mig av din erfarenhet och dina kunskaper.
Drömmen är ju att ha karen som du säger, orörda, och bara studera vad som händer med lungt och ro. Jag hade det ju så, mina Malawi kar stod ju år efter år med bara enkla vattenbyten och någon hona någon gång som flyttades till ett yngelkar, men annar gick karen helt orörda. Enda till något drastiskt hände , flytt eller läckage då sist när allt fick göras om.......
Och det var ju då jag hittade denna sidan och dina trådar, Ingers fantastiska tråd, Johnnys och många fler. Vilket gjorde att jag helt böt bana och på något sätt började från noll. Att börja med diskus och tro att jag skulle klara det helt utan problem var nog väldigt naivt. Men fortfarande är ju målet att nå ett kar i balans med så lite förändring som möjligt. Vägen är lång och tålamod krävs.......där måste jag verkligen öva, men som sagt, vi är många som älskar denna tråd.Kommentar
Kommentar