Jag har sedan september kört utan täckglas i min 310 liters burk med 6x36 watt lysrör efter en ganska stor omdesign. Jag har gått från fullsmockat med växter till nästan sparsamt med växter men har ändå haft problem att få bra effektivitet i upplösningen av koldioxid i min reaktor, trots att jag har samma tekniska setup som tidigare. Åtminstone var det där jag trodde problemet låg.
Rent logiskt så borde jag ju kunna få samma koldioxidnivå som tidigare och t om högre eftersom jag har mindre antal växter som tar upp CO2, men det har inte riktigt velat sig. Det har varit svårt att sänka pH:t.
Jag har experimenterat med syrenivåer och har vänt och vridit på alla parametrar (strilrör längs bottnen, vid ytan, utan strilrör, luftventuri, luftpump etc) för att jag trodde att det var där felet låg.
Jag trodde att man skulle få högre syrenivå och bättre genomluftning genom att inte ha täckglas och dessutom få lite mer ljus.
På många sätt verkar det ha varit fel tänkt för ett växtakvarium av flera anledningar.
1) Förhållandevis många syrebubblande växter producerar mer syre än vad ett filter kan vända ner i vattnet via vattenytan/atmosfären?
2) Syret försvinner snabbare utan täckglas. Med täckglas bildas en mikroatmosfär som förmodligen är ganska syreberikad?
3) Koldioxiden försvinner snabbare utan täckglas. Med täckglas bildas en mikroatmosfär med koldioxid (och syre)?
Har man en reaktor som inte klarar av att lösa upp den mängd CO2 man önskar så finns det ett superenkelt sätt att kringå detta: Man drar igång CO2-insprutningen innan ljuset tänds på morgonen och håller en för reaktorn optimal insprutning. Man får dock lite större pH-svängningar men å andra sidan så kan växternas fotosyntes "rivstarta" när ljuset tänds. Däremot gissar jag att det kan bli lite läskigt låg syrenivå på natten.
Ni med växtakvarier och koldioxidgödning: Hur gör ni? Har ni täckglas? Vad är era erfarenheter med/utan täckglas?
Rent logiskt så borde jag ju kunna få samma koldioxidnivå som tidigare och t om högre eftersom jag har mindre antal växter som tar upp CO2, men det har inte riktigt velat sig. Det har varit svårt att sänka pH:t.
Jag har experimenterat med syrenivåer och har vänt och vridit på alla parametrar (strilrör längs bottnen, vid ytan, utan strilrör, luftventuri, luftpump etc) för att jag trodde att det var där felet låg.
Jag trodde att man skulle få högre syrenivå och bättre genomluftning genom att inte ha täckglas och dessutom få lite mer ljus.
På många sätt verkar det ha varit fel tänkt för ett växtakvarium av flera anledningar.
1) Förhållandevis många syrebubblande växter producerar mer syre än vad ett filter kan vända ner i vattnet via vattenytan/atmosfären?
2) Syret försvinner snabbare utan täckglas. Med täckglas bildas en mikroatmosfär som förmodligen är ganska syreberikad?
3) Koldioxiden försvinner snabbare utan täckglas. Med täckglas bildas en mikroatmosfär med koldioxid (och syre)?
Har man en reaktor som inte klarar av att lösa upp den mängd CO2 man önskar så finns det ett superenkelt sätt att kringå detta: Man drar igång CO2-insprutningen innan ljuset tänds på morgonen och håller en för reaktorn optimal insprutning. Man får dock lite större pH-svängningar men å andra sidan så kan växternas fotosyntes "rivstarta" när ljuset tänds. Däremot gissar jag att det kan bli lite läskigt låg syrenivå på natten.
Ni med växtakvarier och koldioxidgödning: Hur gör ni? Har ni täckglas? Vad är era erfarenheter med/utan täckglas?
Kommentar