varför?

[zeus]

Jag undrar varför mina black molly och praktbotia skrapar sig mot gruset och växterna. Dom äter och ser pigga ut detta gäller även övriga fiskar.

[Zaphi]

Det kan bero på små ofarliga parasiter. Detta kan normalt fixas med lite salt i karet. Det skall väl black molly ha ändå...

[zeus]

tack, men klarar mina paletter och egyptiska munruvare oxå lite salt?

[dolken]

kan vara osmos sök i sökfunktionen för info osmosen eller osmos info som jag har

Osmos
Definition: Osmos är när vatten, från en region med hög vattenkoncentration, passerar genom ett semipermeabelt membran till en region med låg vattenkoncentration.

Ett semipermeabelt membran består av en mycket, mycket tunn mellanvägg eller hinna som låter vissa ämnen passera igenom men hindrar andra. Det bästa exemplet på ett semipermeabelt membran (som troligen också är förebilden för semipermeabla membran inom medicinen och industrin) är det cellmembran som finns i både växt- och djurceller. Cellmembranet släpper igenom små molekyler (som t.ex. syre, vatten, koldioxid, ammoniak, glukos och aminosyror). Större molekyler som exempelvis sackaros (rörsocker), stärkelse eller protein släpps däremot inte igenom cellmembranet.

Det finns tre händelseförlopp som kan inträffa om en växt- eller djurcell placeras i en lösning med vatten. Ett av följande inträffar:

Om lösningen som omger cellen har en vattenkoncentration som är högre än cellens (en utspädd lösning) kommer cellen att samla på sig vatten och troligen svälla upp.
Om lösningen istället har exakt samma vattenkoncentration som cellen kommer vatten att röra sig i båda riktningarna genom cellmembranet, men i lika stor mängd åt båda hållen. Cellen kommer därför att behålla samma storlek.
Det tredje alternativet är att lösningen har en lägre vattenkoncentration (koncentrerad lösning). Då kommer cellen att avge vatten genom osmos. Om cellen inte kan motstå det osmotiska trycket kommer den därför att krympa ihop.
Vattenkoncentration

Hög vattenkoncentration i en vätska innebär att den antingen är mycket utspädd (en lösning med låg koncentration) eller att vätskan är rent vatten.

Låg vattenkoncentration i en vätska betyder alltså att vätskan är en koncentrerad lösning, exempelvis innehållande sackaros



Om vi går tillbaka till vårt träd som vi hade som exempel. Hur går det till när det tar upp sitt vatten? Eftersom vattenkoncentrationen vanligtvis är lägst inne i växtens rothår (jämfört med marken) kommer rothåren att ta upp vatten genom osmos. Denna process sker passivt, alltså utan energitillförsel. Eftersom vattnet och näringsämnena i det transporteras vidare uppåt i växten blir vattenkoncentrationen lägre längre in och längre upp i växten. Därför förs vattnet genom osmos från rothåren till veddelen, växternas vattenledningssystem.

En hög halt av ämnen som socker och salter (vilket ger ett högt osmotiskt tryck) hjälper växter att öka sin vattenupptagningsförmåga då det blir brist på vatten. Ökenväxter har ett högt osmotiskt tryck (upp till cirka 100 bar) medan vattenväxter inte behöver mer än 2 - 30 bar.



Skillnaden mellan växt- och djurceller
Växtceller har något som inga djurceller har, cellväggar. Cellväggen i växtcellen motverkar osmosen och hindrar cellen från att spricka. Växternas celler blir uppsvällda och hårda när de fylls av osmosvatten, men på grund av cellväggarna höjs trycket inne i cellen så mycket att det inte kommer in något mer vatten. Det är denna förmåga att svälla upp som ger växter deras stadga.

Djurceller däremot har inga cellväggar och kan därför sprängas sönder om de placeras i mycket utspädda lösningar (hög vattenkoncentration). Den motsatta situationen, med för låg vattenkoncentration, är också farligt för djurceller eftersom de då krymper och kan kollapsa. Djurceller måste alltid omges av en lösning som har samma osmotiska styrka eller vattenkoncentration som cellen själv. Det här är anledning till att det inte är nyttigt att dricka havsvatten/saltvatten. Om cellen omges av saltvatten gör osmosen att cellen dehydratiseras och dör av vätskebrist. Våra njurar är bland annat till för att kontrollera mängden salt och vatten som ska rensas ut från blodomloppet.
Transpiration
Vattnet stiger vidare uppåt i en växt tack vare transpirationen (avdunstningen) från bladen. Genom klyvöppningar på bladens undersidor regleras avdunstningen efter hur torrt vädret är. Transpirationen gör att det bildas ett starkt undertryck i växtens vedkärl. Det är detta undertryck som trycker vattnet uppåt. För att klara av de stora påfrestningarna är vedkärlen förstärkta med fibrer i spiraler längs med växtens vattenledningar. En hel del vatten avdunstar som sagt från bladens klyvöppningar, men en del går också till bladens ovansida, till palissadcellerna. Där tillverkar växtens miljövänliga fabrik, fotosyntesen, de ämnen som behövs för växtens uppbyggnad. SLUTSATS BÄTTRE SYRETILLFÖRSEL OCH MER CO2 TILLFÖRSEL GENOM ATT BYGGA EN CO2 ANLÄGNING

[johannes_weghe]

om dem kliar sig mot allting kan det vara vita prick men efter som dem äter.......

[AndreasN]

För mycket nitrit eller nitrat i vattnet brukar det vara om det inte är sjukdomsrelaterat. Byt mer vatten än du brukar för att få ner nitrathalten och skaffa ett bättre filter (om inte akvariet är nystartat) om det är nitrit. Växter tar också upp dessa salter. För att lindra symptomen kan man ha i lite koksalt utan jod och klumpförebyggande medel om du inte har pansarmalar.