Articles

En gycklare i akvariet

Text: Hansjürgen Dieke

Denna vackra labyrintfisk är en ständig glädjekälla för akvaristen: vid parningsleken och yngelvården utför hanen riktiga konststycken för att imponera på sin partner.

Denna minsta företrädare för släktet Colisa hör hemma i nordöstra Indien och i Bangladesh, där den lever i igenväxta och mineralfattiga vattendrag. Ett 50-liters akvarium är minimum för denna fisk, som uppnår en längd på högst 5 cm. Hårdheten på vattnet har ingen avgörande betydelse och pH-värdet bör ligga inom gränsvärdena för neutralt. Den trivs bäst vid en vattentemperatur på mellan 25° C och 28° C. Akvariet bör innehålla mycket växter, några rötter som skydd åt fiskarna samt några flytväxter. Som sällskap bör man välja lugna och fredliga fiskar.

	Colisa chuna-hane under skumboet. Foto: Hansjürgen Dieke.

Beskrivning
Det är inte alltid lätt att se skillnad på könen och det är oftast ren tur om man i akvarieaffären lyckas få ihop ett par. Fiskarna är där oftast enhetligt ljusbruna. Alla honor uppvisar inte heller den mörka sidolinje som ofta anges som kännetecken vid könsbestämning. Utfärgade hanar känns igen på den rödbruna kroppen. Från pannan över ögat ända ner till den bakre delen av analfenan löper ett diagonalt blåsvart band. De hårda strålarna i ryggfenan är gulfärgade.

Parningsleken - en kärleksdans
Om man vill få dem till att leka bör de hållas parvis eftersom hanarna, enligt mina observationer, annars bara sysselsätter sig med att hävda sig mot varandra. När hanen har valt ut sin partner, vilket sker genom att han spelar för henne och känner på henne med bukfensspröten, börjar han bygga ett skumbo. Detta inrättas ofta mellan ett par flytväxter. Medan boet färdigställs simmar han upprepade gånger fram till honan och spelar inför henne. Han ställer sig lodrätt framför henne, puffar henne i sidan eller skakar på kroppen. Reagerar hon inte på hans rörelser, simmar han blixtsnabbt tillbaka till sitt skumbo och bättrar på det med nya bubblor för att strax börja flirta med henne igen. Detta kärleksspel kan vara i flera timmar. Om och om igen spelar han inför henne för att locka henne till sitt bo. När hon är redo att para sig, följer hon honom till boet och omsluts av honom på typiskt labyrintmaner, samtidigt som romkornen avges. Dessa är ca 1 mm stora och gulaktiga. Efter ca 24 timmar kryper de svarta larverna ur äggen. Efter tre dygn är gulesäcken förbrukad och ynglen frisimmande.

	Hongsgurami-hona Foto: Hansjürgen Dieke.

Odling
Om man vill odla upp avkomman, bör föräldrarna avlägsnas eller skumboet med ynglen flyttas till ett odlingsakvarium. Så snart ynglen är frisimmande skall de utfodras med infusorier, t.ex. toffeldjur. Man kan också använda sig av de flytande foder som finns i akvariehandeln. Som komplement kan man hälla mikrofint odlingsfoder (Dupla-Mikro) på vattenytan. Odlingsakvariet skall inte innehålla någon bottensand, eftersom det försvårar vid rengöringen. Ett par sniglar i akvariet äter upp foderresterna, och avföringen från sniglarna kan vid vattenbyte enkelt sugas upp med en liten luftslang. Efter ungefär en vecka behöver de ständigt växande ynglen grövre foder. Artemianauplier eller finfördelat microfoder är ett bra alternativ. Honungsguramins yngel är, till skillnad från de andra Colisa-arternas, snabbväxande. När jag arbetade på en odlingsstation kunde jag observera hur hanen hos Colisa chua, efter det att boet avlägsnats, började bygga ett nytt bo som efter några dagar innehöll nya larver. De lekte nästan hela tiden. Ibland vägrade de emellertid - trots bra foder.

Liten men naggande god!
Eftersom jag är tokig i labyrintfiskar - och då speciellt i den lilla, fredliga och dessutom vackra honungsguramin, vars intressanta beteende fascinerar mig - ingår den nästan alltid i mitt fiskbestånd. Av den här fisken finns det också en gul mutation, som går under namnet "gyllene honungsgurami".
Honungsguramin lämpar sig väl för nybörjaren eftersom den är lättskött och inte ställer några högre anspråk på skötsel. När man börjar med sin hobby och införskaffar nyförvärv gäller det dock som vanligt att inhämta skötselråd genom att läsa facklitteratur!