Varför klippa rötterna?

[Lenita]

Har läst på ett flertal ställen och även här på forumet att man kan/bör/ska klippa rötterna på växterna innan man planterar dem. Varför då undrar jag? Vad är det man vinner på detta?

Vet att man förr rekommenderade samma sak för vanliga krukväxter, men att man kom på att det var helt galet. Är det samma sak här att detta är en gammal "myt" som hänger med eller finns det en konkret anledning?

Som ni säkert gissat har jag aldrig klippt av en enda rot... och det ska nog till en riktigt bra anledning innan jag börjar med det.
So hit me!

[Kjell Fohrman]

Man behöver inte klippa rötterna förutsatt att man lyckas sprida ut dom rejält i sanden. Dock är risken mycket stor att rötterna klumpas ihop när man planterar växten i sanden och då ruttnar rötterna istället.
Avklippta rötter växer mycket snabbt ut igen så det finns inga negativa effekter med att klippa av dom.

[Lenita]

Aha, det där känner jag igen. Även i växtvärlden "ovan jord" är det viktigt att man luckrar upp rötterna innan man gör en ny- eller omplantering. Syre och tillgång till näring är väl de viktigaste anledningarna till att man gör det.

Ovan jord så kan man dock skada plantan rejält om man klipper av rötterna utan kunskap, så jag antar att det är samma för vattenväxter?

[gosatta]

vattenväxters rötter är inte alls lika viktiga som på "vanliga" växter efter som vattenväxter tar upp näring med hela "kroppen".

Så det är bättre att klippa av dom än att bara försöka köra ner dom och få en stor ruttnande rotklump.

[Lenita]

Jag är ingen expert på vattenväxter direkt, men har svårt att tänka mig att de skulle skilja sig så mycket från övriga. D.v.s. de tar upp och avger syre och koldioxid med hjälp av bladen och rotsystemet är till för att ta upp näring ur vattnet/jorden/sanden. Eller?

Ovan som under vattnet finns det växter som bildar rötter blixtsnabbt och för dem brukar det inte vara någon fara om man klipper av lite rötter, men en del växter tar god tid på sig för att bilda rötter och risken finns ju då att de hinner dö av näringsbrist om man klippt av rötterna för mycket. Eller?

Sen undrar jag varför klippa av rötter om man lika gärna kan trassla ut en rotklump och få bra förutsättningar från början? Lathet?

[gosatta]

många akvarieväxter tar in lika mycket eller mer näring genom bladen.

Om man har säg 25cm långa rötter så är det OTROLIGT svårt att få ner dom bra och sprida ut dom under den ytan det skulle krävas för att få det bra. Av egen erfarnhet så rotar sig växterna snabbare och kommer igång snabbare om dom planteras bra och det är lättare om man trimmar ner rötterna en del.

Att plantera om en blomkruka och att plantera en vattenväxt tycker jag personligen är väldigt svårt att gämföra.

[Lenita]

Det är inte så svårt att jämföra jordväxter med vattenväxter eftersom många släkten innehåller båda delarna. Skulle tro att de har fler likheter än olikheter, men det här med att de skulle ta upp mer näringsämnen genom bladen var nytt för mig (förutom alger då). Vet att det finns såna även ovan jord (varav en del saknar rotsystem), men de tillhör undantagen och växer ofta under sådana förhållanden att inget annat är möjligt, ex vis vissa kaktusarter. Men man lär så länge man lever.

Däremot tycker jag fortfarande att man kan lösa "klippandet" med andra metoder. Det kanske beror till stor del på bottenmaterial vilken metod man kan använda sig av? Men jag förstår nu bättre varför en del använder sig av saxen vid plantering. Tack.

[gosatta]

nej växterna är lätta att gämföra men itne själva planterandet =) Just plantering har det nog inte skrivit så mycket om här i forumet men om deras olika sätt att ta upp näring finns det nog hyllmeter om så om du är nyfiken på mer info skulle jag skumma igenom trådarna här.

Akvarieväxter är en hel vetenskap och börjar man läsa trådarna här från dom som kan så kommer man snart fram till att det är bättre att hålla sig till krukväxter =)

[Lenita]

Hmm, jag har trott att det inte fanns någon större vits med att engagera sig i sina vattenväxter, eftersom jag antagit att de inte skiljer sig så mycket från jordväxter (på vilka jag är ganska bra [:-91]).
Nå, högmod går kanske före fall. Uuppenbarligen har jag en stor kunskapslucka här, som behöver fyllas. Kanske finns det någon god bok i detta ämne som rekommenderas? Gärna vetenskaplig, eftersom jag är en torrboll som uppskattar sådant. [:-1]

[mohlin]

Lenita

Leta under denna rubriken (Växter o alger) efter något som har med TMG, CO2, gödning eller PMDD att göra så finns det säkert ett inlägg av defdac någonstans där han förklarar allt om hur vattenväxter tar upp näring (han säger ungefär vad gosatta säger, men med fler ord och mer "vetenskapligt"). Det finns tex många diskussioner om TMG (som ju är flytande) jämfört med gödning man tillför nere i gruset.

[Lenita]

Tack! Håller på att kolla det. Men vill också ha något jag kan ta med mig ut i solen... Någon som har läst den här?

http://www.zoopet.com/akvarium/artikel_visa.asp?NR=236

[defdac]

Jag skulle gissa att något i växten triggas av att trimmas, rötter likväl stammar. På samma sätt en stängsel börjar förgrena sig när man klippt av den.

Akvatiska växter har en väldigt cool finess jämfört med vanliga krukväxter: Dom kan ta upp *all* näring med sina blad från en näringskälla som hela tiden förnyar sig i varje givet ögonblick, dvs det förbipasserande vattnet. Cirkulationen är därmed viktig.

I naturen strippas vattnet aldrig från näringsämnen - även om naturliga vattendrag innehåller låga nivåer av näringsämnen så blir vattnet aldrig näringsfattigt som det blir i ett akvarium där man plågar växterna genom att exponera dom mot samma vatten om och om och om och om igen.

Vi som håller lite koll på näringsnivåer via tester vet hur fort det kan gå för växterna att strippa vattnet på näringsämnen under bra ljus och bra CO2-nivåer.

Problemet för akvatiska växter är att dom får betydligt svårare att skaffa kol via fotosyntesen varvid dom ofta har skira tunna blad. Sumpväxter som Cryptocoryne/Echinodorus/Anubias har det värst, men är istället bra på att utnyttja karbonater i vattnet som kolkälla.

Man brukar säga att vattnet kontra substratet har en viktighetsfördelning på ca 70/30.

Rötterna är verkligen inte viktiga i akvarier. Stora rotsystem skulle jag vilja påstå är tecken på kraftigt begränsande förutsättningar för växterna.

[Kjell Fohrman]

Någon som har läst den här?
http://www.zoopet.com/akvarium/artikel_visa.asp?NR=236

Svar Ja.

[Lenita]

Wow! Här är det uppenbarligen bara att gå och ställa sig i skamvrån! [:-75] Det där med cirkulation, näring och ljus hade jag lyckats klura ut själv, men aldrig att jag anade att vattnet var så viktigt i förhållande till substratet. Har satsat mer på bottengödning än på vattengödning [:-99] I och för sig verkar mina växter må bra, men det är förmodligen mer tur än skicklighet.

Den här biten fattar jag dock inte...

Problemet för akvatiska växter är att dom får betydligt svårare att skaffa kol via fotosyntesen

Vad är det för kol vi pratar om. Koldioxid?

Kjell: Var boken bra? Antar att du gjort recensionen, men undrar om den skulle fylla mina behov av vetenskaplig exakthet också eller om det mest är vackra bilder på olika arter?

[defdac]

Wow! Här är det uppenbarligen bara att gå och ställa sig i skamvrån! [:-75] Det där med cirkulation, näring och ljus hade jag lyckats klura ut själv, men aldrig att jag anade att vattnet var så viktigt i förhållande till substratet. Har satsat mer på bottengödning än på vattengödning [:-99] I och för sig verkar mina växter må bra, men det är förmodligen mer tur än skicklighet.

Nja. Skamvrån vet jag inte. Jag pratar mycket utifrån CO2-berikade akvarier med mycket ljus, vilket blir lite som att jämföra hydrokultur kontra krukväxter.

"Krukväxtmetoden" där man inte fokuserar lika stenhårt på fantastiskt tillväxt och gödning kallas lowtech och Diana Walstad har skrivit en bok "The Ecology of the planted aquarium" som är lite av en bibel för denna typ av akvarier. Hon kör enbart näring via en riktigt fet jordbotten som dessutom tjänar som CO2-berikande. Tillväxten blir mer lätthanterlig och jag tror detta är ett alternativ för dom som vill ha ett lättskött växtakvarium. Dom behöver inga vattenbyten(!). EDIT: Nackdelen är att det blir svårt att klara de lite kinkigare/skirare växterna som gärna plockar näringen med bladen.

Vad är det för kol vi pratar om. Koldioxid?

Precis. Växter är >40% uppbyggda av kol så det är det viktigaste ämnen vid tillväxt. Vanliga övervattensväxter har inga problem eftersom dom står i en ständigt förnyande kolkälla med "bra cirkulation": Luften.

[Kjell Fohrman]

Kjell: Var boken bra? Antar att du gjort recensionen, men undrar om den skulle fylla mina behov av vetenskaplig exakthet också eller om det mest är vackra bilder på olika arter?

En recension är det väl inte i egentlig mening utan mer en presentation.
Som jag skriver så är denna bok mest en artpresentation.

[Lenita]

Tack för alla svar.
Diana Walstads "The Ecology of the planted aquarium" kommer att inhandlas så snart som den hittas. Ser fram emot att lära känna en ny aspekt av växtriket [:-46]

[PatrikMalmo]

Lenita,

Om du alls ska ställa dig i skamvrån så har du sällskap av Amano himself, Christel Kasselman, Gerhard Brünner, ett gäng Holländska akvarister och ett otal andra skickliga akvarister som alla använt olika former av bottengödning med MYCKET gott resultat. De kör också med CO2-berikade kar med mycket ljus. Det viktiga i detta som jag ser det är att om du har hittat ett sätt som funkar för dig - FORTSÄTT så!! Experimentera lite med sådant du tycker är roligt och tror funkar om du vill få mer fjutt på växterna, men håll kvar vid den erfarenhet du skaffat dig. Jag tror inte snygga växter beror på tur för din del när du har såpass stor erfarenhet av landväxter.

Det finns flera olika sätt att få otroligt bra tillväxt, och vilken metod som skulle vara bäst diskuteras flitigt. Personligen tror jag att en kombination av bra bottensubstrat, CO2-tillförsel och bra ljus kommer att ge den bästa tillväxten. Den sk "Estimative index"-metoden bygger på att växterna _kan_ ta upp all näring via bladen, men det går att köra samma koncept (50% vattenbyte i gång i veckan, med tillsats av alla nödvändiga näringsämnen i rätt proportioner) i ett kar med bottengödning också. Kikar man närmare på hur Amano sköter sina kar så får i vart fall jag uppfattningen att han kör "Estimative index" och bottengödning samtidigt.

Jag tror för övrigt att bara för att växterna _kan_ ta upp all näring via bladen innebär inte detta att de föredrar det. Det är svårt att diskutera detta generellt, eftersom det skiljer sig mellan olika näringsämnen - en del tas enbart upp via bladen, andra tas helst upp via rötterna. Det skiljer sig också mellan olika växter, så generaliseringen 70/30 är just - en generalisering. För att ändå använda den uppskattningen så tycker jag att om man bortser från 30 procent av växternas krav, borde i vart fall en del plantor inte växa lika bra - eller vara svårare att sköta.

Många rent submersa växter (t ex Heternanthera) har troligen rätt liten nytta av bottensubstratet, andra submersa växter (Vallisneria, andra bikarbonatväxter) klipper något mer från botten och sumpplantorna (Cryptos, Echinodorus) har så välutvecklade och kraftiga rotsystem att det skulle förvåna mig mycket om de inte favoriserades av bottengödning.

Jag vet att det går att skapa "gräsmattor" i förgrunden av karet utan bottengödning, men de gånger jag sett verkligt tjocka sådana har det funnits med någon form av bottensubstrat. Bland det coolaste jag sett i den vägen var ett kar Tropica ställde ut på Aqua Plantas årsmöte en gång - de hade odlat Glossostigma i gele-näringslösning och sedan bara ställt ner rötter med javamossa/ormbunkar på. Man såg tydligt den vitgrå näringslösningen undertill... ;)

Vilken botten som är bra/bäst är ett helt eget kapitel, så det tar vi på annan plats. Jag håller med dig om att det går att överföra en hel del kunskaper från emersa växter till akvarieväxter, men i några viktiga avseenden skiljer de sig. CO2-upptaget är ett exempel. Alla växter som har hela eller delar av plantan i luften har ständig tillgång till luftens innehåll av 0,5% CO2. Alla växter vi sänker ner under ytan är beroende av att få CO2 någon annanstans i från, vilket växterna löst på många finurliga sätt. Bikarbonatväxterna är väl det mest kända exemplet. CO2 samspelar med ett flertal andra viktiga faktorer som ljus, ph och hårdhet. Den absolut viktigaste gödningen i akvarier enligt min uppfattning är CO2. Fullständigt övertygad om att oavsett hur lite CO2 man tillför så kommer man att märka en skillnad i tillväxten.

Just det ja... tråden handlade om rötter. Det bästa är om du kan undvika att skada rötterna, men i de flesta fall spelar det ingen roll. Återigen en skillnad mellan rent submersa växter och "sumpplantorna". Det trista är att de som har verkligt stora rotsystem (och är svåra att plantera om) också mår bäst av att rötterna inte skadas när man planterar om dem. Echinodorus, Cryptos och även min C. calamistratum har kommit igång långt snabbare när jag inte klippt rötterna på dem. Gäller bara att sprida ut rötterna ordentligt. Brünner ger ett tips om att använda en pinne för att trycka ner rottrådar i sanden, har funkat bra för mig de gånger jag planterat om och inte velat skada rötterna.

Walstads bok går fint att beställa via www.bokus.com, kostar ca 300 spänn. En otroligt givande bok för oss "grävande torrbollar"!! ;) Skön läsning!

Hilsen!!

[Lenita]

Boken är beställd (kostar 291 på AdLibris) och anländer om 5-7 dagar. Här ska läsas! [:-65]
Tack PatrikMalmo för ytterligare kunskap. Tycker nog att "mitt" sätt har funkat bra hittills, men det behöver förbättras. Alla växter är nämligen inte lika lyckliga över min skötsel. Mina växter "bubblar" ibland också - utan tillsats av co2, vilket jag hoppas är ett gott tecken... Men det är aldrig fel att tillskansa sig nya tänkesätt och idéer. Slutar man att lära och utvecklas så kan man ju ändå lika gärna lägga sig ner och dö. [:-87]

[defdac]

Kikar man närmare på hur Amano sköter sina kar så får i vart fall jag uppfattningen att han kör "Estimative index" och bottengödning samtidigt.

Här är en bra tråd om hur Amano sköter "sina" kar. Knappas optimalt, och det ligger förmodligen en hel del friserande bakom alla hans siffror. Han själv verkar inte kunna speciellt mycket om hur man gror växter, men däremot om design:
http://www.aquaticplantcentral.com/forum/viewtopic.php?p=14073#14073

Man kopierar med andra ord Amanos känsla för design, men knappast han sätt att sköta akvarier.

Jag tror för övrigt att bara för att växterna _kan_ ta upp all näring via bladen innebär inte detta att de föredrar det.

Det vore ungefär som att träd skulle ta upp kol via sina rötter när dom står i ett hav av CO2 med sina blad. Du ser inte det orimliga i det? Du ser inte det orimliga i att vattenväxter skulle dra näring med rötterna i ett stillastående näringsfattigt substrat istället för en oändligt förnyande källa med sina blad?

Jag är ledsen, men vad du än säger så kan du aldrig övertyga mig om vattenväxter föredrar botten som näringkälla, eventuellt sumpväxter om du kör dom över vattnet. Kör du dom under vattnet skulle jag fortfarande vilja påstå att dom klipper så mycket näring dom kan ur vattnet innan dom går ner i ett relativt stillastående substrat.

Min Walstadburk har slangt ut ett par Anubias blad på ett par veckor. Min "Estimative index"-burk fördubblar sin växtmassa varje vecka.

Många rent submersa växter (t ex Heternanthera) har troligen rätt liten nytta av bottensubstratet, andra submersa växter (Vallisneria, andra bikarbonatväxter) klipper något mer från botten och sumpplantorna (Cryptos, Echinodorus) har så välutvecklade och kraftiga rotsystem att det skulle förvåna mig mycket om de inte favoriserades av bottengödning.

Riccia, Vattenpest, Hornsärv eller andra rotlösa växter då som växer som ogräs (ja, alltså inte i Walstadburkar, men i vattengöddaburkar)?

Du måste skilja på att växter *klarar av* och *föredrar*.

Det är helt orimligt att växterna *föredrar* att kämpa upp näring ända nere från rötterna när dom kan ta in den direkt där dom bygger nya skott.

Det här har jag dels fått via egna erfarenheter och dels från Tom Barr som håller på med detta som yrke. Lyssna på honom.

Jag vet att det går att skapa "gräsmattor" i förgrunden av karet utan bottengödning, men de gånger jag sett verkligt tjocka sådana har det funnits med någon form av bottensubstrat.

Ja testa Riccia utan vattengödning höhö ;) Min gräsmatta har jag fått utan bottengödning, och i snabbare takt än jag sett i en Amanoburk.

Bland det coolaste jag sett i den vägen var ett kar Tropica ställde ut på Aqua Plantas årsmöte en gång - de hade odlat Glossostigma i gele-näringslösning och sedan bara ställt ner rötter med javamossa/ormbunkar på. Man såg tydligt den vitgrå näringslösningen undertill... ;)

Jag har testat Agar-Agar med näringslösning. Fungerar inge vidare. Den läcker ut näringen försnabbt 8)

Jag håller med dig om att det går att överföra en hel del kunskaper från emersa växter till akvarieväxter, men i några viktiga avseenden skiljer de sig. CO2-upptaget är ett exempel.

Att du säger detta direkt efter att du försökt underminera vikten av näring i vattnet är för mig helt ologiskt?