Mysteriet med killis..

[Terato]

Nu skulle jag vilja klara upp det här mysteriet med killis..

I alla akvarieböcker jag har och har lånat finns det hundratals arter av killis..de verkar inte särskilt svåra heller..

MEN när jag frågar på zoo så vet dom inte vad jag pratar om och då har jag frågat på fyra ställen..vad är det för skumt med killis??

[pupfish]

Inget skumt, gå med i en förening om du vill få tag på dem. Åtminstonde blir utbudet större.

[Guy Palm]

I vissa akvarieaffärer har de ibland någon killi, men oftast sker handeln av killis genom särskilda klubbar. Det fungerar bra eftersom det är relativt enkelt att sända både ägg och fisk per post.
Titta in på SKS´s hemsida.
http://sks.killi.net/

Guy

[perl]

Många killis arter lever bara ett kort tag för att föröka sig,
dock inte alla dvs i naturen lever dom i ett vattendrag, dom lägger rom i eller på botten sen blir det torrperiod, vattnet försvinner och föräldrarna dör, rommen däremot kan ligga länge bevarade på/i botten för att sedan kläckas ner nästa regnperiod kommer.
Om ni som kan killis bättre än mig läser detta kanske ni kan hjälpa mig lite på traven att förklara.

Jag har själv några killisar i mitt sällskaps akv. var inte lätt att hitta, inte heller jag hittade några i någon zoo affär, utan på en fiskaktion. Dom är dock ej årstidsfiskar utan lever länge men dom hoppar ur akv. trots att endast en lite springa för matning finns i täckglasset. Dom är dock väldigt förgranna och roliga att titta på, annars en ganska lugn fisk i alla fall dom som jag har(Aphyosemion gardneri).

[erikthur]

Visst är killis både snygga och intressanta men oxå bevärliga då kräver extra insatser av ägaren - glöm flingorna, gärna levande foder - och ofta vattenbyten om de skall må riktigt bra. Och så måste man vara intresserad av att dra upp nya generationer...

En annan varning är väl att de kan bli alltför intressant så att det slutar så här efter 25 år (titta och njut):
http://www.alfanita.com/

[Azur]

Ursprungligen skickat av erikthur
Visst är killis både snygga och intressanta men oxå bevärliga då kräver extra insatser av ägaren - glöm flingorna, gärna levande foder - och ofta vattenbyten om de skall må riktigt bra.

Pja... jag har inte så stor efarenhet av killis (bara Poropanchax normani, Fundulopanchax gardneri och F. bitaeniatus, och "javatandkarp" (som inte egentligen är en killi)), men ingen av dem har varit det minsta kinkiga vad gäller foder eller vattenkvalitet, tvärtom - de är bland de problemfriaste fiskar jag haft, dessutom mycket lättodlade.
Enda problemen har varit att Fundulopanchax-hannarna slåss (fast det har aldrig blivit några skador) och att de har dille på att hoppa ur akvariet (glipa i täckglaset = fisk på golvet).

Ingen av dem är iofs riktiga säsongsfiskar, även om P. normani blir max ett år gammal (vilket dock inte spelar så stor roll eftersom den är så lättodlad).

Personligen tycker jag de mindre & inte så aggressiva killina verkar vara helt idealiska akvariefiskar, som funkar finfint med snälla tetror och levandefödare.

Sen är det en annan sak att killi-folket själva verkar tro att alla killies endast kan hållas i artvis, i 5-liters akvarier utan cirkulation, endast upplyst av en 25W glödlampa, och proppfyllt med javamossa...

[pupfish]

En orsak till att de hålls artvis är att hålla arterna rena, vilket faktiskt är viktigt. Orsaken till att man väljer javamossa är det fungerar som äggläggningssubstrat. En dämpande belysning väljer man för att fiskarna inte ska bli stressade och försöka hoppa ur, flytväxter är ett utmärkt komplement. Mörk botten är också ett bra val.

Sedan bör man ha klart för sig att killis har en bred spridning när det gäller hållning och odling. Det finns arter som passar utmärkt i ett sällskapsakvarium, men det går inte att säga att t ex. F. gardneri generllt sett är en utmärkt för sällskapsakvariet, inom arten (gardneri)finns en stor spridning och några underarter.

Det finns killis som klarar 0-40 grader(Cyprinodon) och det finns de som inte bör hållas längre perioder över 22 grader(A.Ocellatum). Det finns arter som man med lätthet odlar i de flesta kranvatten och det finns arter som kräver ett surt vatten för att få en lyckad odling.

En del Cyprinodon klarar 3xhavets salthalt men även surt vatten. Inte heller speciellt svåra att odla, men rena rama dödsmaskinerna.

[Terato]

låter mycket troligt med tanke på hur många arter som finns..

Men vad var det för 5-liters snack? kan väl knappast finnas några fördelar av en sån liten burk?? [:-13] fatta ingenting av de där

Verkar som att killisfolket är en genre för sig ;P. skulle vara roligt att prova på nån killisart iaf.

Man kanske skulle ta sig ner under killisdagarna och titta lite.

[erikthur]

Ursprungligen skickat av Terato
Men vad var det för 5-liters snack? kan väl knappast finnas några fördelar av en sån liten burk?? [:-13] fatta ingenting av de där
Man kanske skulle ta sig ner under killisdagarna och titta lite.

Killidagarna har du missat, det var helgen som varit.
5 liter är mer ironiskt beskrivit. Men akvarier på ung 10-15-20 liter och ett antal av dem är vanligt att hitta hemma hos de sk killioterna. Man vill gärna hålla arterna separat så att de får leka i fred - och så man vet vems ägg det är. En del honor kan oxå vara svåra att skilja åt när det gäller närbesläktade arter.

[cecilia]

Att det är viktigt att hålla arterna rena förstår jag, men hur kommer det sig att det är så viktigt att hålla stammarna "rena"? Jag förstår att tanken bakom det hela är att bibehålla genetisk variation, men det är ju inte säkert att akvariestammarna är genetiskt representativa ens för sin ursprungslokalitet?
Mvh Cecilia (försöker värja mig mot killifascinationen, vågar inte skaffa ens en enda art!)

[pupfish]

Ett exempel;
Aphyosemion striatum
Aphyosemion striatum "LEC 93/29"

Den första är en sk akvariestam med okänd lokalitet, den andra med känd lokalitet. Varför då hålla isär dem? Ja, plötsligt kommer man fram till att ena inte är en striatum(gäller dock inte i deta fall). Att blanda olika akvariestammar är inget problem men väl kända lokaliteter eller känd lokalitet med en akvariestam.

Nästa problem är att olika arter kan korsas med varandra finns fall där t o m olika släkten kan korsas. Ibland är avkomman steril men inte alltid, dessutom är kanske inte alla fertila utan bara en del.

När man väl har kommit in i detta är det enkelt och självklart.

[erikthur]

Ursprungligen skickat av cecilia
Att det är viktigt att hålla arterna rena förstår jag, men hur kommer det sig att det är så viktigt att hålla stammarna "rena"? Jag förstår att tanken bakom det hela är att bibehålla genetisk variation, men det är ju inte säkert att akvariestammarna är genetiskt representativa ens för sin ursprungslokalitet?

Jag håller i princip med dej även om jag måste räknas som killiot. Bara man vet vilken art det är så tycker jag det räcker men ibland är det svårt nog om man köper något i akvarieaffären. Se denna länk som exempel:
http://www.zoopet.com/akvarium/forum/topic.asp?TOPIC_ID=23991

[erikthur]

Ursprungligen skickat av pupfish
Ett exempel;
Aphyosemion striatum
Aphyosemion striatum "LEC 93/29"
Den första är en sk akvariestam med okänd lokalitet, den andra med känd lokalitet. Varför då hålla isär dem? Ja, plötsligt kommer man fram till att ena inte är en striatum(gäller dock inte i deta fall). Att blanda olika akvariestammar är inget problem men väl kända lokaliteter eller känd lokalitet med en akvariestam.
Nästa problem är att olika arter kan korsas med varandra finns fall där t o m olika släkten kan korsas. Ibland är avkomman steril men inte alltid, dessutom är kanske inte alla fertila utan bara en del.

Om avkomman är steril - no problem - question solved
Faktum är att ska vi säga renlighetsniten på den här sidan av hobbyn är aningen överdriven - snudd på talibansk. Snobberi??? Kanske det... Som motsats : The AuntMinnie principle... (jag är ju trots allt röntgenläkare):
The exact origins of the term "AuntMinnie" are a bit hazy, but it's believed to have been coined in the 1940s by Dr. Ben Felson, a radiologist at the University of Cincinnati. He used it to describe "a case with radiologic findings so specific and compelling that no realistic differential diagnosis exists." In other words: If it looks like your Aunt Minnie, then it's your Aunt Minnie.
http://www.auntminnie.com
Så ser det verkligen ut som striatum så är det nog striatum oavsett var den än fångats (och ssk om det fångats inom känt utbredningsområde).
Dessutom finns det de som hävdar att man kan fortsätta att leka av syskon i ett 50-tal generationer (?) eller så innan man måste få införa nytt DNA i stammen.
Får jag påhopp nu???

[cecilia]

OK. Är anledningen till att man inte blandar stammar (med känd lokalitet) med akvariestammar alltså att man då riskerar att de förra hybridiseras? Är det pga sådana hänsyn som killihobbyn är lite "hemlig"? Mvh Cecilia

[Azur]

MEN: man kan kallt räkna med att om populationer inom en "art" ser olika ut och är distinkta från varandra (som t.ex. är fallet med massor av afrikanska killies, de olika Tropheus arterna, och även t.ex. Discus) kommer "arten" i framtiden, när nån gör en revision, att delas upp i flera olika arter.

Allt vi vant oss vid att kalla "ras" och liknande, kommer med mycket stor sannolikhet att bli en egen art när väl en fiskforskare tittat närmare på saken.

Sensmoralen blir alltså att INTE blanda olika "raser", för det är egentligen olika arter, vare sig avkomman blir fertil eller inte.

[erikthur]

Å andra sidan händer det ju att sk underarter uppenbarligen inte accepteras av vetenskapen. Jag tänker då på det här som hände med blå guramin - där tillägget "sumatranus" har försvunnit trots att den skiljer sig i färg och ursprung jämfört den mer utbredda bruna guramin. Se denna tråd:
http://www.zoopet.com/akvarium/forum/topic.asp?TOPIC_ID=25034

[Guy Palm]

Skillnaden på de olika populationerna kan vara ganska stora bland hanarna.Honorna ser oftast lika dana ut (Även bland närbesläktade arter) Detta är en av anledningarna till att man har så många småkar. Att blanda olika hanar i samma kar är inget problem.
Här kommer en länk som visar olika varianter av Aphyosemion striatum.
http://www.killifish.f9.co.uk/Killifish/Killifish%20Website/Ref_Library/Aphyosemion/A.striatum.htm

[pupfish]

Hej cecilia

Är anledningen till att man inte blandar stammar (med känd lokalitet) med akvariestammar alltså att man då riskerar att de förra hybridiseras?

Azur gav ett mycket bra svar på din fundering.

Min lilla fundering är vilket råd du (erikthur)ger till någon som fått/köpt killis av dig, när de inte lyckas att odla på fiskarna?
För en eller båda kan uppenbarligen vara sterila eftersom du förordar blandning av olika arter. Men det kan förstås bero på vattentemp., vattenvärden eller att paret inte passar ihop.

Att du blandar olika arter är väl ditt problem, men det är en bra information så att jag kan undvika detta.

[Azur]

Ursprungligen skickat av erikthur
Å andra sidan händer det ju att sk underarter uppenbarligen inte accepteras av vetenskapen. Jag tänker då på det här som hände med blå guramin - där tillägget "sumatranus" har försvunnit trots att den skiljer sig i färg och ursprung jämfört den mer utbredda bruna guramin. Se denna tråd:
http://www.zoopet.com/akvarium/forum/topic.asp?TOPIC_ID=25034

Det är helt riktigt att underarter inte längre brukar accepteras av vetenskapen - de är inte direkt "olagliga" taxonomiskt sett, men de brukar numer antingen ignoreras eller höjas upp till egna arter.

Jag vet ingenting om blå gurami, men är sumatranus en distinkt population som finns i naturen och som går att skilja från alla andra populationer - då kan jag nästan garantera att den så småningom får erkännande som egen art.

Det är i så fall mest en fråga om att nån skall titta närmare på den.

[erikthur]

Ursprungligen skickat av Azur
Jag vet ingenting om blå gurami, men är sumatranus en distinkt population som finns i naturen och som går att skilja från alla andra populationer - då kan jag nästan garantera att den så småningom får erkännande som egen art.

Det är just de omvända som hände där - blå guramin betraktades först som en underart pga färg och ursprung men den distinktionen görs ej längre...