Har suttit och tittat igenom mina gamla bloggar, skrattar emellanåt åt alla tokigheter.
Dock är det ett tag sen jag bloggade och mycket har hänt och inte hänt i mina kar sen dess.
Om vi börjar med karen, axelotarna gav jag bort, det senaste jag hörde var att dom ynglade av sig bra.
Kökskaret blev ju sålt.
Det stora karet med mina scalarer står tomt, vattenfyllt men ingen fisk. Scalarerna dog ut, om det var av misskötsel eller ålder låter jag vara osagt.
Det jag har igång idag är mitt åttakantiga med räkor och rasboror.
Hmm, varför blev det så här?
Förra sommaren var en påfrestning. Min pappa var sjuk, låg på sjukhus och samma dag/morgon som jag satt och vakade inför hans operation så fick jag ett telefonsamtal.
Rallyräkan låg död i hagen, jag hade varit där kvällen innan, pussat och matat med morötter, och två dagar innan hade vi varit och tränat. Helt oförklarligt så låg hon nu död på morgonen. Hon låg på samma ställe där dom låg och sov på natten. Allt såg fridfullt ut, det var som hon lagt sig ner för att sova och bara inte vaknat igen.
En kaotiskt tid av sorg och samtidigt stress över pappa som var så sjuk följde mig hela sommaren.
Detta var den 8/7-13.
I augusti samma år träffade jag en ny vän, Natalie. En världsvan dam. Jag började rida henne hemma hos hennes ägare.
Den 1/11 flyttade hon hem till mig
Tiden jag fick med henne var underbar, hon var en kämpe, en riktig vän! Dock så blev hon sjuk, riktigt sjuk under kristihimmelfärdshelgen i år. Veterinären var hemma hela natten. Men hon repade sig, tyvärr så inträffade det igen 10 dagar senare och jag fick ta beslutet att avliva henne mitt i natten. Så det har varit ett tungt år, har förlorat två hästar på mindre än ett år.
Klurar fortfarande på vad jag gjort för att förtjäna detta. En stor tröst är
dock att pappa mår bra, känns som Rallyräkan gav honom sitt hjärta den dagen.
Nu undrar ni säkert, var i hela friden lägger hon (Blossom) sin tid/pengar nu?
Givetvis har jag skaffat mig en ny vän, dock av kalibern att jag kan sparka ner den i diket ifall den dör eller får ont i magen.
Men jag vågar nog påstå att jag tycker om denna vän oxså, sen i april har vi avverkat 1000 mil tillsammans.
Ha det underbart och försök tänka som jag gör, det som inte dödar, det härdar
/B
Men skönt att din far i alla fall mår bra. Kan säga att på fiskfronten är det rätt dött här hemma med. Händer inte många knop. Kul med nya intressen! Satt här om dagen och önskade att man hade en mc och dra upp till Dalarna med. Härligt att åka mc.