Mikromask är en några mm lång vit rundmask som är mycket lättodlad och därför kan odlas på många olika sätt. Jag har inte provat så många odlingsmetoder eftersom jag är helt nöjd med den metod jag lärde mej i Uppsala Akvarieförening. Man blöter upp havregryn tills dom är lagom trögflytande och blandar i en startportion mikromask. Inom en vecka kan man börja skörda mikromask för utfodring. Jag sätter en ny kultur inom 2-3 veckor. Jag har aldrig kraschat en mikromask-kultur under de sammanlagt 20+ åren jag odlat dem men man bör ändock ha två kulturer igång samtidigt. Man kan skörda den mikromask som klättrar upp på väggarna eller underlätta skörden genom att täcka en större yta med ett enkellager av kaffefilterpapper och skörda därifrån. Mikromasken är inte alls lika köldkänslig som grindalsmasken så man kan ställa den svalt (frostfritt) om man åker bort några veckor. Nackdelen med mikromasken är att den sjunker till botten när man matar med den. Och den kan därför krypa ner i bottenmaterialet om man nu använder något sådant. Även om det är menat som ett yngelfoder så höll jag igång min endlersgrupp på enbart mikromask under månader.

Det finns en annan typ av mikromask som lever i vinäger och kallas därför vinägermikro (vinegar eels). Den är mindre och tunnare än vår normala mikromask och förökar sej långsammare - men är frisimmande vilket gör den intressant. Den behöver heller inte någon regelbunden skötsel. Man odlar den i utspädd äppelvinäger med äppelskivor eller socker tillsatt. Bäst skördas den genom att man häller en del av kulturen i en flaska med lång hals vari man placerar en bomullspropp med vatten ovan. Vinägermikron söker sej upp genom bomullen till vattnet varifrån man kan suga upp dem. Min vinägermikro-kultur tynade bort då jag inte använde den på åratal. Oftast klara man ju sej bra på vanlig mikromask och nykläckt artemia i början.

Bilden visar en två veckor gammal mikromask-kultur. Man anar kaffefilterpappret på ytan.
Bifogade filer