skummare alternativ(o div.)

[imported_n/a]

hej,från en nybörjare!
skulle vilja veta lite om en skummares effektivet,om jag förstått saken rätt så finns det två? typer av skummare,luftdriven o rotations skummare(pumpdriven?)En jag känner påstår nu att om jag har en rätt anpassad skummare så behövs ej något vattenbyte,stämmer detta? (I alla fall om man nöjer sig med fisk o skaldjur).Akvariet jag tänkt starta är på 200 liter vad rekommenderas för skummar alternativ? vad rekommenderas i cirkulations pumps kapacitet? går det ha två clownfiskar+ en anemon+ 6st blåfrökenfiskar i detta kar?

[Kjell Fohrman]

Hej,
I ett saltvattensakvarium så nöjer man sig ofta med att ersätta det vattnet som dunstat med osmosvatten.
Har man dessutom levande sten i akvariet så fungerar ju dessa som ett biologiskt filter.
Vilken typ av skummare man skall välja beror nog mest på utrymme och tjocklek på plånboken. Bägge modellerna är bra.
Pumpkapacitet, minst 1000 liter/timma + den pump som används till skummaren.
De djur du nämner skulle mycket väl kunna funka i ett 200-liters akvarium.
Akvaristiska hälsningar
Kjell

[barksten]

Vad fyller egentligen en skummare för funktion?
Varför använder man inte en sån i sötvattenskar?

[Svein A. Fosså]

Skummeren er et glimrende apparat for å fjerne proteiner som er løst i vattnet, altså som forekommer i molekylform - så små at de ikke kan fanges opp av et mekanisk filter.

Enkelt forklart fungerer proteinskummingen gjennom at de svakt elektrisk ladde molekylene fester seg til luftbobler som går gjennom vattnet i et kontaktrør. Man får dermed en ekstra kraftig skumbildning. Deler av dette skummet er såkalt proteinskum, bestående av vatten og de stoffene som man ønsker å fjerne fra vattnet. Dette mørkt brune og litt seige skummet ledes over i en oppsamlingskopp, hvorfra det fjernes med jevne mellomrom.

Fordelen med proteinskumming, i jamførelse med bakteriell nedbrytning av proteinene, er at man får tatt dem bort innan bakteriene spalter dem i giftige og irriterende emner (eks. ammoniakk, nitrit, nitrat, fenoler, indoler, osb.).

<b>Hvorfor ikke skumming i sötvatten?</b>
En forutsetning for proteinskumming er en høy elektrokjemisk spenning i ytan. I sötvatten, dvs. vatten med spesifikt vekt lägre enn 1.015 ved 25 grader Celsius, blir spenningen ikke høy nok til at proteinskummet kan bildas. Det finnes ett unntak, og det er om lufttrykket er høyt nok, så det er faktisk laget proteinskummere som arbeider i høytrykkskammer. Det er imidlertid alt for dyrt til at det har praktisk anvendelse i sötvatten. Det er også produsert en spesiell type av proteinskummere for sötvatten (spesifikt for koi-dammer) som arbeider med spesielt kraftige pumper. I disse bildas det ikek noe egentlig proteinskum, men de klarer likevel å skumme bort store deler av proteinene i vattnet, tilsammen med vesentlig større mengder vatten enn det som kan aklsepteres i en skummer for saltvattensbruk.

Generelt er proteinskumming mindre interessant for sötvatten fordi de fleste sötvattensorganismer tolererer langt større variasjoner i vattenkvalitet enn det som er akseptabelt for saltvattensorganismer. Dessuten er det betydelig billigere å anvende vattenbytter for å holde ett sötvattensakvarium bra nok.

Jeg kan likevel tenke meg at skumming kunne være interessant f.eks. for hold av diskusfisk, men pr i dag er det altså lite relevant. Vi får se hva den teknologiske utviklingen fører med seg.

Mvh
Svein